Sedan många år tillbaka lever jag mitt liv framförallt på två platser, Stockholms innerstad och Gotlands landsbygd. De senaste åren har jag varit flera månader om året på Gotland. Det är två mycket olika liv.
I Stockholm bor jag numera på Södermalm i Maria Magdalena, Stockholms tätast befolkade församling. Där bor drygt 19 000 personer på en yta av 0,8 kvadratkilometer. Det är alltså 243 invånare per hektar. I Lau på Gotland bor det 227 invånare. Det är alltså något färre invånare på socknens 27,15 kvadratkilometer, än vad som ryms på en enda hektar i Maria. Per hektar motsvarar det 0,08 invånare per hektar. Sen får man ju lägga till kanske lika många sommarboende, som inte är mantalsskrivna på ön, men ändå.
I Maria finns det minst 5 livsmedelsbutiker inom 500 meters avstånd från bostaden. Det finns dessutom tre tunnelbanestationer och en pendeltågsstation. På Gotland är avståndet till närmaste butik drygt 4 km, och det finns ytterligare två inom 15 km. För 35 år sedan fanns det dubbelt så många. Närmaste busshållplats finns på 5 km avstånd.
De två bostadsorterna illustrerat på ett utmärkt sätt de olika villkor som gäller för Sveriges befolkning, beroende på var man bor i landet. I Maria kan jag uträtta praktiskt taget alla ärenden genom att gå, cykla eller ta kollektivtrafiken. I Lau kan man möjligen cykla till affären i När, men sen gäller bilen.
Men Maria församling är inte representativ för Stockholmsregionen och Lau inte för hela Sveriges landsbygd. Från Hemse kan man pendla till Visby med buss, men knappast från Lau. I stora delar av Stockholmsregionen är det långt till närmaste spårstation och i stora delar av Sveriges glesbygd är det mycket längre till närmaste butik än i Lau.
Utan bil skulle livet bli ganska svårt att leva i Lau, liksom i resten av det glesa Sverige. I Stockholms tätare delar kan man utan svårighet undvara bilen.
Jag tänker på de olika perspektiven med anledning av att bensinskatten ska höjas. I fem års tid har bensinen (95 oktan) kostat lite över 14 kr per liter. Den här sommaren har bensinpriset sjunkit en bra bit under 13 kr. Regeringen som redan har beslutat att höja bensinskatten passar då på att höja skatten lite extra. Men jag gissar att priset kommer att stiga igen ganska snart och då nå nya rekord. Så här har bensinpriset utvecklats i fasta priser sedan 1980.
Bensinpriset 1980-2015, KPI-justerat, samt skattens andel.
Då, 1980, kostade bensinen 2, 88 kr per liter, vilket i dagens penningvärde motsvarar ungefär 9 kr. Hälften var skatt. Tio år senare infördes moms på bensinen, vilket alltså är skatt på skatt. Idag är två tredjedelar av bensinpriset skatt.
Den nya höjningen betyder ju mest för dem som bor i glesa områden där bilen behövs. För oss som bor centralt I Stockholm och mest använder bilen under några sommarmånader betyder höjningen ganska lite. Dessutom slår försäljningen av bilar nya rekord och en stor del är ganska bränsleslukande stadsjeepar. Så jag gissar att bilanvändningen inte kommer att påverkas annat än marginellt, men det är nog regeringens tanke också. Vill man påverka bilanvändningen bör man i stället höja trängselskatter i storstadsregioner, där bilen inte är lika viktig som i det glesa Sverige.
I Stockholm bor jag numera på Södermalm i Maria Magdalena, Stockholms tätast befolkade församling. Där bor drygt 19 000 personer på en yta av 0,8 kvadratkilometer. Det är alltså 243 invånare per hektar. I Lau på Gotland bor det 227 invånare. Det är alltså något färre invånare på socknens 27,15 kvadratkilometer, än vad som ryms på en enda hektar i Maria. Per hektar motsvarar det 0,08 invånare per hektar. Sen får man ju lägga till kanske lika många sommarboende, som inte är mantalsskrivna på ön, men ändå.
I Maria finns det minst 5 livsmedelsbutiker inom 500 meters avstånd från bostaden. Det finns dessutom tre tunnelbanestationer och en pendeltågsstation. På Gotland är avståndet till närmaste butik drygt 4 km, och det finns ytterligare två inom 15 km. För 35 år sedan fanns det dubbelt så många. Närmaste busshållplats finns på 5 km avstånd.
De två bostadsorterna illustrerat på ett utmärkt sätt de olika villkor som gäller för Sveriges befolkning, beroende på var man bor i landet. I Maria kan jag uträtta praktiskt taget alla ärenden genom att gå, cykla eller ta kollektivtrafiken. I Lau kan man möjligen cykla till affären i När, men sen gäller bilen.
Men Maria församling är inte representativ för Stockholmsregionen och Lau inte för hela Sveriges landsbygd. Från Hemse kan man pendla till Visby med buss, men knappast från Lau. I stora delar av Stockholmsregionen är det långt till närmaste spårstation och i stora delar av Sveriges glesbygd är det mycket längre till närmaste butik än i Lau.
Utan bil skulle livet bli ganska svårt att leva i Lau, liksom i resten av det glesa Sverige. I Stockholms tätare delar kan man utan svårighet undvara bilen.
Jag tänker på de olika perspektiven med anledning av att bensinskatten ska höjas. I fem års tid har bensinen (95 oktan) kostat lite över 14 kr per liter. Den här sommaren har bensinpriset sjunkit en bra bit under 13 kr. Regeringen som redan har beslutat att höja bensinskatten passar då på att höja skatten lite extra. Men jag gissar att priset kommer att stiga igen ganska snart och då nå nya rekord. Så här har bensinpriset utvecklats i fasta priser sedan 1980.
Då, 1980, kostade bensinen 2, 88 kr per liter, vilket i dagens penningvärde motsvarar ungefär 9 kr. Hälften var skatt. Tio år senare infördes moms på bensinen, vilket alltså är skatt på skatt. Idag är två tredjedelar av bensinpriset skatt.
Den nya höjningen betyder ju mest för dem som bor i glesa områden där bilen behövs. För oss som bor centralt I Stockholm och mest använder bilen under några sommarmånader betyder höjningen ganska lite. Dessutom slår försäljningen av bilar nya rekord och en stor del är ganska bränsleslukande stadsjeepar. Så jag gissar att bilanvändningen inte kommer att påverkas annat än marginellt, men det är nog regeringens tanke också. Vill man påverka bilanvändningen bör man i stället höja trängselskatter i storstadsregioner, där bilen inte är lika viktig som i det glesa Sverige.
Idén med att höja bensinpriser är ju inte att få ner bilinnehavet av de anledningar som du nämner. Det har ju istället effekten att ganska linjärt öka kostnaden för resande (bensin), och det är ju resandet som har negativa miljöeffekter.
SvaraRaderaOm man vill ha bättre stadsbyggnad så är ju sannolikt andra faktorer viktigare, och då är det ju mycket bättre med åtgärder som höjda trängselskatter, men det är nog tyvärr inte därför staten höjer skatten.