Under alliansens styre i Stockholm rådde nolltolerans mot graffiti. Sedan de röd-grön-rosa tagit över skulle kommunens graffitipolicy bli mer nyanserad. Som medlem i en bostadsrättsförening på Söder har jag blandade känslor för graffitin. Vi får regelbundet rengöra våra väggar och entréer från klotter – jag menar graffiti.
I maj kom stadens förslag på lagliga graffitiväggar, baksidan på kafébyggnaden intill Tanto bollplan samt en ny trävägg i Barnängen där Bondegatan går ihop med Barnängsgatan. Undanskymda platser kan man tycka. ”Pinsamt” var Graffitifrämjandets spontana reaktion enligt Södermalmsnytt. De väggar som graffitimålare tidigare uttryckt önskemål om – Zinkensdamms IP, Tjurberget och Skansbron – var inte föreslagna.
Pågående graffitikonst
Men nu har faktiskt ett helt lagligt graffitikonstverk kommit till, nämligen på en vägg vid Luthens gränd. Allt har skett med fastighetsägaren tillstånd. Det är Stockholmshem som äger väggen. Arbetet har konstnären, Linus ”Yash” Lundin, utfört gratis, sprejfärg och byggställningar har sponsorer bidragit med. Nyligen ett nästan lika stort konstverk på ett byggplank på Sankt Paulsgatan. Han avslutade sitt konstverk vid Luthens gränd när jag gick förbi i mitten av oktober. Och det var faktiskt riktigt snyggt!
Graffitin är klar
Luthens gränd är kort, bara ett kvarter, och ligger mellan Rosenlundsgatan, alldeles vid Ringvägen, och Rosenlunds sjukhus baksida. Gatan har fått sitt namn av verkstadsföretaget Luth & Rosén, som låg här förr, tillverkare av bland annat hissar, och hade ett tag 500 anställda. Senare en del av Asea.
Luth & Roséns gjuteribyggnad från 1906, ritad av ritat av Georg A Nilsson och Ivar Nyqvist. Georg A Nilsson har ritat många skolbyggnader bl a Matteus och Adolf Fredrik.
Men en fråga ligger ändå och gnager. I våras gav ju Stockholms stad tillstånd till ett stort graffitiprojekt vid Kolingsborg i Slussen som avslutades i september. Projektet blev anmält som svartbygge eftersom det saknade bygglov. Mårten Castenfors, chef för Stockholm konst och ansvarig för graffitiprojektet avvisade detta. Han hävdade bestämt att det är allmänt vedertaget att konst är undantaget bygglov. Dessutom hade redan rivningslov beviljats för Kolingsborg.
Graffiti på Kolingsborg
Enligt Mårten Castenfors kan en ”fällning” leda till att många fler konstprojekt bli omöjliga att genomföra. Och han tycktes få stöd av Gösta Blücher, före detta Boverkschef och expert på plan- och bygglagen: ”Kolingsborg har en hög värdering och är grönklassad och en sådan byggnad får man i vanliga fall inte måla om, men den här gången kan man se det som en del av själva rivningen”, sade han till StockholmDirekt.
Men i september hade de nitiska juristerna på stadsbyggnadskontoret kommit fram till en annan slutsats; att graffitimålningen vid Slussen faktiskt var bygglovspliktig och att tillstånd saknas. Ett svartbygge således om än med rivningstillstånd.
Stadsbyggnadskontoret, Fleminggatan 4, 112 26 Stockholm, ombad alltså fastighetsägaren, dvs Exploateringskontoret, Fleminggatan 4, 112 26 Stockholm, att snarast inkomma med svar på när åtgärden utförts, varför åtgärderna utförts utan bygglov samt om det olovligt utförda har rättats. ”Det kan vara så att det kommer fram information som gör att bedömningen ändras. Men vår bedömning i nuläget är att det här är bygglovspliktigt”, sade Katarina Haglund, enhetschef på stadsbyggnadskontoret.
Graffiti Kolingsborg.
Om bedömningen kvarstår, vad kan det här leda till för konsekvenser? ”Antingen utfärdar vi ett bygglov i efterhand eller så måste fastighetsägaren genomföra en rättelse om vi bedömer det som omöjligt att utfärda bygglov i efterhand”, sade Katarina Haglund i september, ungefär då konstprojektet avslutades. En rättelse innebär att återställa fasaden till ursprungskick. Men det är kanske inte nödvändigt eftersom exploateringskontoret redan beviljats rivningslov för Kolingsborg.
Kanske kunde man bara ha gått över korridoren och frågat. Eller kollat själv på platsen. Det pågår ju faktiskt redan rivning av Kolingsborg, vilket de flesta stockholmare nog har uppfattat även om man inte känner till det på Stadsbyggnadskontoret.
Så det som bekymrar mig med den nya graffitin på Luthens gränd är förstås om konstverket har bygglov eller ej. Och hur är det med de nya kommunala väggarna?
I maj kom stadens förslag på lagliga graffitiväggar, baksidan på kafébyggnaden intill Tanto bollplan samt en ny trävägg i Barnängen där Bondegatan går ihop med Barnängsgatan. Undanskymda platser kan man tycka. ”Pinsamt” var Graffitifrämjandets spontana reaktion enligt Södermalmsnytt. De väggar som graffitimålare tidigare uttryckt önskemål om – Zinkensdamms IP, Tjurberget och Skansbron – var inte föreslagna.
Men nu har faktiskt ett helt lagligt graffitikonstverk kommit till, nämligen på en vägg vid Luthens gränd. Allt har skett med fastighetsägaren tillstånd. Det är Stockholmshem som äger väggen. Arbetet har konstnären, Linus ”Yash” Lundin, utfört gratis, sprejfärg och byggställningar har sponsorer bidragit med. Nyligen ett nästan lika stort konstverk på ett byggplank på Sankt Paulsgatan. Han avslutade sitt konstverk vid Luthens gränd när jag gick förbi i mitten av oktober. Och det var faktiskt riktigt snyggt!
Luthens gränd är kort, bara ett kvarter, och ligger mellan Rosenlundsgatan, alldeles vid Ringvägen, och Rosenlunds sjukhus baksida. Gatan har fått sitt namn av verkstadsföretaget Luth & Rosén, som låg här förr, tillverkare av bland annat hissar, och hade ett tag 500 anställda. Senare en del av Asea.
Men en fråga ligger ändå och gnager. I våras gav ju Stockholms stad tillstånd till ett stort graffitiprojekt vid Kolingsborg i Slussen som avslutades i september. Projektet blev anmält som svartbygge eftersom det saknade bygglov. Mårten Castenfors, chef för Stockholm konst och ansvarig för graffitiprojektet avvisade detta. Han hävdade bestämt att det är allmänt vedertaget att konst är undantaget bygglov. Dessutom hade redan rivningslov beviljats för Kolingsborg.
Enligt Mårten Castenfors kan en ”fällning” leda till att många fler konstprojekt bli omöjliga att genomföra. Och han tycktes få stöd av Gösta Blücher, före detta Boverkschef och expert på plan- och bygglagen: ”Kolingsborg har en hög värdering och är grönklassad och en sådan byggnad får man i vanliga fall inte måla om, men den här gången kan man se det som en del av själva rivningen”, sade han till StockholmDirekt.
Men i september hade de nitiska juristerna på stadsbyggnadskontoret kommit fram till en annan slutsats; att graffitimålningen vid Slussen faktiskt var bygglovspliktig och att tillstånd saknas. Ett svartbygge således om än med rivningstillstånd.
Stadsbyggnadskontoret, Fleminggatan 4, 112 26 Stockholm, ombad alltså fastighetsägaren, dvs Exploateringskontoret, Fleminggatan 4, 112 26 Stockholm, att snarast inkomma med svar på när åtgärden utförts, varför åtgärderna utförts utan bygglov samt om det olovligt utförda har rättats. ”Det kan vara så att det kommer fram information som gör att bedömningen ändras. Men vår bedömning i nuläget är att det här är bygglovspliktigt”, sade Katarina Haglund, enhetschef på stadsbyggnadskontoret.
Om bedömningen kvarstår, vad kan det här leda till för konsekvenser? ”Antingen utfärdar vi ett bygglov i efterhand eller så måste fastighetsägaren genomföra en rättelse om vi bedömer det som omöjligt att utfärda bygglov i efterhand”, sade Katarina Haglund i september, ungefär då konstprojektet avslutades. En rättelse innebär att återställa fasaden till ursprungskick. Men det är kanske inte nödvändigt eftersom exploateringskontoret redan beviljats rivningslov för Kolingsborg.
Kanske kunde man bara ha gått över korridoren och frågat. Eller kollat själv på platsen. Det pågår ju faktiskt redan rivning av Kolingsborg, vilket de flesta stockholmare nog har uppfattat även om man inte känner till det på Stadsbyggnadskontoret.
Så det som bekymrar mig med den nya graffitin på Luthens gränd är förstås om konstverket har bygglov eller ej. Och hur är det med de nya kommunala väggarna?
Glädjande med lite förnyelse i graffitibranschen - jag syftar på Lundins målning på Luthens gränd. Annars är det bokstäver som har rått sen 80-talet i ständig upprepning, ungefär lika förutsägbart som sovjetisk traktorkonst.
SvaraRadera