Louise Hoffsten på Södran

Louise Hoffsten släppte sin senaste platta "På andra sidan Vättern" i förra veckan och framträdde på på Södra Teatern i Stockholm i kväll. Hon sjöng ett antal låtar från sin senaste platta. Många av låtarna har tillkommit i samarbete med Peter LeMarc. Hon är något av en bluesnörd. ”Det är någon som älskar de blå tonerna, älskar mellanrummet, älskar energin och uttrycken. Någon som älskar att lyssna på alla de här gamla blueshjältarna, från Howlin Wolf till Muddy Waters.” Hon spelade i kväll en tung blues eller bluesrock på svenska, där dunket var lite för dominerande så att hennes fina röst inte riktigt kom till sin rätt, och det var svårt att höra orden. Men där var också några fina countryballader och allra bäst var hon nog i ett par av extranumren med en akustisk gitarr eller piano som enda komp. Då först kommer hennes röst till sin rätt fullt ut.

Publiken var entusiastisk och hon berättade små anekdoter mellan låtarna. Hon berättar att hon på en resa till Kenya besökte ett slumområde i Nairobi. En man kom fram och ville visa henne någonting han var väldigt stolt över. Han släpade med henne till en kompost och sa "Om människor inte kan ge oss mat att äta, så kan de ge oss skräpet som de ska slänga. Ingenting är bortkastat, eftersom vi kan odla någonting nytt av det". Det gav henne inspiration till låten "Komposten" som handlar om att slänga sina misslyckanden och skapa någonting bra av dem. Hon berättar om hur hon blev lite smickrad när en någon påstruken och vinglig man en kväll på gatan frågar henne om hon vill följa med hem. Hon är alltså fortfarande lite attraktiv, tänker hon, trots sina 44 år. Förresten är hon ju själv lite vinglig, de kunde bilda vingliga klubben. Fast hennes eget vingel beror ju på sjukdomen multipel skleros; hon fick diagnosen för drygt tio år sedan.
Hon berättar om sin pappa, Gunnar Hoffsten, som firat guldbröllop, hur man gör för att hålla ihop så länge. ”Vi kan bygga pyramider och åka till månen och göra en massa fantastiska tekniska saker, men att hålla ihop en relation - det är väldigt svårt. Hennes pappas goda äktenskapsråd blev låten "Förlåt". Hon spelar munspel i de flesta låtarna och hon låter Cornelis Vreeswijk förklara hur hon lärde sig spela munspel i låten Balladen om ett munspel.

Po Tidholm skriver i Dagens Nyheter att ”Hoffsten bottnar i en svensk musiktradition där det anglosaxiska möter det nordiska, där bluesen möter det socialdemokratiska vemodet. Blundar jag”, skriver Po, ”ser jag Louise Hoffsten framför mig på ett blåsigt torg i en svensk småstad, hon står mitt i verkligheten om man så vill. Det är föga glamouröst, men väldigt sympatiskt”.
Foto: Emma Mattson, Scanpix