Klimathotet är Guds straff för våra synder

Detta perspektiv behandlades idag i radioprogrammet Människor och tro. Klimathotet är vårt eget fel och beror på människans missgärningar och syndiga - oekologiska - leverne. Om vi inte bättrar oss kommer vi att få syndernas straff i det framtida klimathelvetet, med torka, missväxt, oväder och översvämningar. Så var det också när digerdöden härjade på 1300-talet. I gammaltestamentlig anda lastades skulden för krig, sjukdomar, svält och annat elände sedan tidernas begynnelse på människan själv långt in i vår tid. Människan har betett sig omoraliskt. Gud ser detta och straffar därför människan. Bot och bättring är det enda sättet att blidka Gud. Kanske kan dagens klimatdebatt sorteras i samma genre.

I dag säger klimatalarmister som Al Gore att ”du kan förändra dig till det bättre så blir det bättre”. ”Det var precis vad de predikade i kyrkorna på 1600-talet också”, säger David Larsson, forskare på historiska institutionen i Lund. Likheterna mellan dagens klimatdebatt och det historiska talet om Guds straff är påtagliga. ”Det intensiva skuldbeläggandet av vardagen i klimatdebatten är så likt äldre tiders föreställningar om människan som orsaken till sin egen undergång. Det känns spännande att jämföra det.”

Människans roll som orsak till eländet på jorden är huvudtemat för David Larssons avhandling vid historiska institutionen på Lunds universitet, ”Vårt eget fel. Föreställningar om människan som orsaken till sin egen undergång, från digerdöden till klimathotet”. Hur rollen har varierat i sitt uttryck men egentligen handlat om samma sak, skulden.

Förr handlade det om att hamna i himmelriket och inte brinna i helvetet i evighet beroende på hur syndigt vi har levat. Dagens klimatdebatt handlar om att våra barn, barnbarn och barnbarnsbarn kommer att få ta konsekvenserna av våra omoraliska handlingar, som att köra bil, värma upp våra alltför stora bostäder, flyga på semester till andra sidan jordklotet, äta kött och annan mat som inte odlats i närheten och konsumera i största allmänhet.

Syndafallet - Människan äter av kunskapens träd. Detalj av målning av Michelangelo.

David Larsson menar att historiestudier kan ge perspektiv på nutida problem och fenomen. Människan uppfinner teknik som får svåra konsekvenser för vår jord. ”Här syns klara paralleller till gamla tiders allvarligaste synd – högmod. Att tro att man kan sätta sig över naturens krafter är ett klart fall av modernt högmod.”

Kanhända att vi i framtiden kommer att betrakta 2000-talets klimatdebatt med samma ögon som vi idag ser på 1600-talets häxjakt.