tisdag 17 augusti 2010

Stockholms fulaste hus

Stockholms fulaste hus ligger på Folkungagatan på Söder. Det byggdes under miljonprogrammet och var klart 1974 med 148 lägenheter, butiker mm. Gatufasaden är i orange vertikalt räfflad plåt med horisontala veckade band i samma material. Aftonbladets läsare röstade 2006 fram pristagaren, som med liten marginal slog Arkitekthögskolan på Östermalm. Från början skulle det ha blivit ett parkeringshus med plats för 1 000 bilar. Det är bara att beklaga att det inte blev så. Då skulle huset ha rivits vid det här laget och ersatts av ett anständigt hus med fasader som inte liknar ett jättelik container. Nu står huset kvar och har förargat alla Söderbor i snart 40 år.
På planeringsstadiet hade såväl stadsarkitekten som stadsdirektören och stadsläkaren invändningar. Dessutom fick den ursprungliga ritningen frångås av ekonomiska skäl. Snålhet och brist på ekonomiska resurser satte stopp för alla utsvävningar när huset byggdes och bara det billigaste materialet godkändes. ”Till och med fönstren skulle vara så små som möjligt och på utsidan tvingades jag att använda plåt. En vän och kollega till mig har sagt att huset ser ut som en stor tågvagn”, säger Bengt Lindroos, arkitekten bakom Stockholms fulaste hus. Det dröjde till 1976 innan alla lägenheter var sålda. Skepsisen mot nybygget var stor, trots bristen på bostäder och det goda läget mitt i stan.
Bengt Lindroos, nu snart 92 år, var själv tveksam till den korrugerade plåten. Fönstren gjordes också mindre än arkitekten önskat på grund av energisparandet under första energikrisen. Han var på väg att hoppa av projektet när det visade sig bli för dyrt. Frågan är vad som hindrade honom? Jo, en bankdirektör, som skulle ha kontor i huset sa då enligt en intervju i SvD vid 90-årsdagen: ”Ja men Bengt, du är ju duktig, det är klart du klarar plåt”. ”Och ja, jag tar ju sådant som en utmaning. Jag är ju intresserad av att lösa svårigheter”, säger han och tillägger att huset i alla fall fick en fin gård. ”Och lägenhetsplanerna är fortfarande bra”.
”Ingen kan tycka om den här fastigheten, det kan jag ta gift på”, skrev Britt Arenander i DN 1975. Och faktum är att så gott som alla avskyr byggnaden – ”Ett av de jävligaste hus jag har ritat”, säger enligt Aftonbladet Bengt Lindroos själv. Han är annars känd som arkitekten bakom Kaknästornet och bakom förslaget till den en gång omdiskuterade ”Osten” vid Slussen. Det påstås att gården är fin med mycket växter och att lägenheterna har en bra och öppen planlösning. Men det betyder inte att de boende gillar fasaden mot Folkungagatan. Peter Kolderup-Finstad, ordförande i bostadsrättsföreningen, skulle enligt Aftonbladet själv ha lagt sin röst på containern, som vissa kallar den. ”Men det är bättre att bo i en ful byggnad och titta på vackra än tvärtom, som våra grannar får göra”, säger han och skrattar gott.
Ändå har Stadsmuseet på fullt allvar diskuterat att k-märka sjuvåningshuset. ”Huset ger ett mycket tidstypiskt uttryck i gatubilden. Och för en rik upplevelse av stadsmiljön måste alla tider vara representerade”, förklarar bebyggelseantikvarie Mari Ferring. Ja hur skulle det se ut om alla hus i staden var vackra! Men är verkligen huset med trapetskorrugerad plåtfasad typiskt för miljonprogrammet. Det utmärker sig ju inte genom att vara typiskt, utan genom att vara extremt fult, kanske till och med allra fulast, åtminstone i Stockholm.
Enligt PBL 3 kap 1 § ska byggnader ha en yttre form och färg som är estetiskt tilltalande. Om stadsbyggnadsnämnden i Stockholm skulle utfärda ett  rivningsföreläggande eller ett föreläggande att snygga upp fasaderna på Folkungagatan så att byggnaden tillgodoser kraven i PBL, är jag övertygad om att detta skulle få ett brett stöd bland stockholmarna. Kanske ett tänkbart vallöfte så här en månad före valet. Vem nappar? Kanske miljöpartiet, som väl borde värna om stadsmiljön?
Uppdatering den 24 augusti.
Idag meddelar DN och SvD att Bengt Lindroos avled under helgen, bara några dagar efter att detta blogginlägg skrevs. Båda tidningarna talar om Kaknästornet, hans insatser som bostadsarkitekt och som medarbetare i Blandaren. Ingen av tidningarna nämner dock huset på Folkungagatan.

9 kommentarer:

  1. Håller med om att det verkligen är fult. Vi har alltid kallat det just Plåthuset. Dom hade bra oliver i en mataffär där ett tag så vi handlade där ibland - oliver, livets nödtorft... Har sett andra plåtklädda hus t.ex. i min lilla hemstad Söderhamn och dom är också anskrämliga. Där har man klätt gamla (40- eller 50-talshus?) i plåt. Plåten gör fasaden så oerhört stel och trist.
    Ett annat riktigt fult hus i Stockholm är RFSL:s hus på Sveavägen 57 eller 59 nånstans med en dyster Lidl-affär i gatuplanet. Det huset borde nån göra nåt åt.

    SvaraRadera
  2. RFSL-huset på Sveavägen kanske inte är stans vackraste men är ändå helt OK i jämförelse med Folkungagatan tycker jag.

    SvaraRadera
  3. Det finns möjligheter i det här huset. Plåten är ju inte vacker, bort med den! Ersätt med ett vackert tegel, dela upp den långa fasaden med olika färgnyanser i teglet. Då kan den bli riktigt snygg. Det finns trots allt en del vertikalitet i fönstersättningarna, som förstärks med detta grepp. Butiker i bottenplanet finns ju redan.

    SvaraRadera
  4. Håller helt med om att det är fasadmaterialet som är en katastrof. Med tegel skulle det säkert bli helt OK:

    SvaraRadera
  5. Jag kanske är unik, men jag tycker om fasaden. Hatar miljonprogrammet men älskar stilen som kom efter typ åren 1975-82. Plåt, senapsgult tegel o mörka fönsterkarmar. Tänk gallerian, Kista mm.

    SvaraRadera
  6. Du är den enda jag har hört som tycker om fasaden. Kanske är du helt unik i detta avseende, vem vet.

    SvaraRadera
  7. Kanske är det så att Göran Johansson är helt unikt fisförnäm. Jag tycker också om denna byggnad. Varsågod och häpna över sammanträffandet att just de kanske enda två människorna i världen som gör det har råkat irra sig in på din blogg och tagit sig tid att kommentera om saken.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Helt unikt fisförnäm är jag väl knappast eftersom ett stort antal av Aftonbladets läsare inte heller tyckte om huset.

      Radera
  8. Ni anonyma har bara dålig smak efter en traumatiserad uppväxt, som skapat ett omättligt hävdelsebehov!

    :)

    SvaraRadera