I min barndom hade vi ingen bil i familjen. Ingen av mina föräldrar hade ens körkort. Jag var den första som skaffade körkort, redan på den tiden när vi hade vänstertrafik i Sverige. I mitt eget hushåll har vi haft tillgång till bil sedan mer än 30 år tillbaka, först genom att dela bilen med andra familjer, men därefter genom en egen ägd bil. Den främsta anledningen är att resa till och från vårt sommarhus på Gotland, och naturligtvis när vi är där, till exempel för att handla eller åka till Almedalen och delta i seminarier. Det finns ingen reguljär busstrafik till Lau på östra Gotland och inte längre någon livsmedelsbutik. Vi har aldrig använt bilen för att resa till arbetet, vi handlar nästan aldrig mat med bilen i Stockholm, men ibland för att åka till Ikea och handla möbler. Vi har också gjort ett antal semesterresor med bil, både i Sverige och utomlands. Ibland med vår egen bil, ibland med hyrbil.
Det är svårt att se hur livet skulle te sig utan bil, särskilt på Gotlands glesbebyggda delar. Lau fick inte ens elektricitet förrän i slutet av 1940-talet. Den fastighet i Lau, där vi nu bor hade stått öde sedan slutet av 1950-talet, men hade aldrig haft elektricitet innan vi köpte den för fenton år sedan. Det kanske är svårt att föreställa sig idag, att det för bara en mansålder sedan gick det att leva utan både elektricitet och bil även i glesbygden. Naturligtvis skulle det gå att ställa om till en framtid utan bil, men jag tror inte att det kommer att ske. Bilen har nästan blivit en nödvändighetsprodukt för så många av oss och nästan hela samhällsstrukturen är byggd för bilen. Oljan kommer ju aldrig att ta slut, men om den skulle bli alltför dyr för att använda till bensin och diesel kommer den att ersättas av andra energikällor. Frågan är väl bara när detta kommer att ske.
Per Kågesson
Ett av seminarierna i Almedalen handlade om just detta - hur Sverige ska kunna få en fossiloberoende fordonsflotta redan till 2030. Observera skillnaden mellan ”fossilfri” och ”fossiloberoende”. Det är stor skillnad mellan fordon som kan drivas av annat än fossila bränslen och fordon som helt använder andra energikällor. Professorerna Thomas B Johansson och Per Kågesson redogjorde vid ett fullsatt seminarium noggrant och genomtänkt för den pågående utredningen kring hur Sverige ska nå fram till en fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Det står nu klart att man kommer föreslå kilometerskatt och sänkning av bränsleskatten. Inte ens Johansson och Kågeson tror dock det kommer bli lätt att nå fram till en verklighet med fordon som inte är beroende av fossila bränslen redan till 2030.
Det är bara 17 år till dess. Min egen bil är idag 14 år och rullar fortfarande på som en klocka år efter år – förstås en Toyota – utan annan tillsyn än ordinarie underhåll. Även om bränslekostnaderna stiger väger det inte upp kostnaderna för en ny och mera bränslesnål bil. Mitt intresse för att byta mot en hybrid, Toyota Prius, svalnade när det stod klart att den inte kunde förses med dragkrok, som är nästan nödvändigt på landet. År 2030 kommer fortfarande en del av dagens fordonspark (och de bilar som kommer att säljas de närmaste åren) att rulla och den är ju allt annat än fossiloberoende. Därför tror jag att målet om en fossiloberoende fordonsflotta år 2030 är ungefär lika fast förankrat i verkligheten som målet om att avveckla kärnkraften senast år 2010 var efter folkomröstningen om kärnkraft 1980. Det vill säga inte alls. Frågan är om det kommer att gå ens till 2050 då hela Sverige ska vara fossilfritt. Mycket av förhoppningarna läggs på elbilar och laddhybrider när det gäller personbilar men den stora svårigheten gäller tunga lastbilar. Kågesson uppehöll sig vid olika styrmedel och beskattningsregler och där finns förstås mycket att göra.
Enligt Johansson har biodrivmedlen stor potential men det räcker ju inte att öka inblandningen i det fossila bränslet. Kågesson dömde för något år sedan i en rapport ut biogasen ut som ett framtida alternativ för personbilar och menade att den borde användas i tunga transporter, som bussar, lastbilar och fartyg. Men även biobränslen innebär ju utsläpp av koldioxid.
Tanken bakom att det är bättre att släppa ut koldioxid från biobränslen i stället för från fossila bränslen bygger ju på att det fossila kolet stannar i atmosfären i stort sett för evigt, medan kolet från biobränslen ingå i ett kretslopp, där det så småningom återgår till växterna. Nu pekar ju forskningen på att koldioxiden inte beter sig riktigt så. Dels tar det kanske 100 år för ett träd att växa upp och ta upp all koldioxid från atmosfären och sedan avverkas vilket är en avsevärd tid om siktet är inställt på att stoppa utsläppen redan till 2050. Alldeles för lång kan man tycka. Ett träd som avverkas nu för att förvandlas till biobränsle som innebär utsläpp av koldioxid till atmosfären, kommer ju inte att hinna bli till ett nytt träd förrän 2113, åtminstone i norra Sverige. Att göra biobränsle av grödor i stället för livsmedel är knappast vettigt.
Å andra sidan har ju forskning visat att koldioxiden i atmosfären inte stannar där för evigt som IPCC har antagit utan också ingår i ett kretslopp, som i övrigt är ganska outforskat. Gösta Pettersson, professor i biokemi, har i boken ”Falskt Alarm” visat hur snabbt den radioaktiva koldioxid, som tillfördes atmosfären på grund av kärnvapenprov i atmosfären, har avtagit sedan proven upphörde 1963. Den är i stort sett helt borta redan efter femtio år. Läs boken, den finns på nätet, se länk ovan.
Kurvan visar hur halten av koldioxid i atmosfären sjunker efter tidpunkten för ett utsläpp. Bernmodellen (blå kurva) är den teoretiska modell som IPCC använder medan den röda kurvan visar hur halten sjunker i verkligheten efter atombombsproven på 1950-talet.
En slutsats blir att även den fossila koldioxiden ingår i kretslopp, som vi ännu inte vet så mycket om och att skillnaden mellan fossil koldioxid och koldioxid från biobränslen delvis är konstruerad. En annan och ännu viktigare slutsats är att atmosfärens ökande halt av koldioxid inte bara kan bero på antropogena utsläpp utan också måste ha andra orsaker. Försvinner engångsutsläpp av koldioxid så snabbt som bombprovskurvan visar, måste den observerade ökningen av luftens koldioxidhalt till övervägande del ha ett icke-antropogent ursprung, något som IPCC helt har bortsett ifrån. Eftersom det ännu återstår 17 år till 2030 har jag gott hopp om att forskningen kring detta kommer att gå framåt innan vi genomfört beslutet om en fossiloberoende fordonsflotta. Jag tror därför att precis som för kärnkraften kommer politiska beslut om fossiloberoende fordonsflotta att omprövas när verkligheten hinner ikapp politiken. Ingenting av detta togs dock upp på seminariet.
Det är svårt att se hur livet skulle te sig utan bil, särskilt på Gotlands glesbebyggda delar. Lau fick inte ens elektricitet förrän i slutet av 1940-talet. Den fastighet i Lau, där vi nu bor hade stått öde sedan slutet av 1950-talet, men hade aldrig haft elektricitet innan vi köpte den för fenton år sedan. Det kanske är svårt att föreställa sig idag, att det för bara en mansålder sedan gick det att leva utan både elektricitet och bil även i glesbygden. Naturligtvis skulle det gå att ställa om till en framtid utan bil, men jag tror inte att det kommer att ske. Bilen har nästan blivit en nödvändighetsprodukt för så många av oss och nästan hela samhällsstrukturen är byggd för bilen. Oljan kommer ju aldrig att ta slut, men om den skulle bli alltför dyr för att använda till bensin och diesel kommer den att ersättas av andra energikällor. Frågan är väl bara när detta kommer att ske.
Ett av seminarierna i Almedalen handlade om just detta - hur Sverige ska kunna få en fossiloberoende fordonsflotta redan till 2030. Observera skillnaden mellan ”fossilfri” och ”fossiloberoende”. Det är stor skillnad mellan fordon som kan drivas av annat än fossila bränslen och fordon som helt använder andra energikällor. Professorerna Thomas B Johansson och Per Kågesson redogjorde vid ett fullsatt seminarium noggrant och genomtänkt för den pågående utredningen kring hur Sverige ska nå fram till en fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Det står nu klart att man kommer föreslå kilometerskatt och sänkning av bränsleskatten. Inte ens Johansson och Kågeson tror dock det kommer bli lätt att nå fram till en verklighet med fordon som inte är beroende av fossila bränslen redan till 2030.
Det är bara 17 år till dess. Min egen bil är idag 14 år och rullar fortfarande på som en klocka år efter år – förstås en Toyota – utan annan tillsyn än ordinarie underhåll. Även om bränslekostnaderna stiger väger det inte upp kostnaderna för en ny och mera bränslesnål bil. Mitt intresse för att byta mot en hybrid, Toyota Prius, svalnade när det stod klart att den inte kunde förses med dragkrok, som är nästan nödvändigt på landet. År 2030 kommer fortfarande en del av dagens fordonspark (och de bilar som kommer att säljas de närmaste åren) att rulla och den är ju allt annat än fossiloberoende. Därför tror jag att målet om en fossiloberoende fordonsflotta år 2030 är ungefär lika fast förankrat i verkligheten som målet om att avveckla kärnkraften senast år 2010 var efter folkomröstningen om kärnkraft 1980. Det vill säga inte alls. Frågan är om det kommer att gå ens till 2050 då hela Sverige ska vara fossilfritt. Mycket av förhoppningarna läggs på elbilar och laddhybrider när det gäller personbilar men den stora svårigheten gäller tunga lastbilar. Kågesson uppehöll sig vid olika styrmedel och beskattningsregler och där finns förstås mycket att göra.
Enligt Johansson har biodrivmedlen stor potential men det räcker ju inte att öka inblandningen i det fossila bränslet. Kågesson dömde för något år sedan i en rapport ut biogasen ut som ett framtida alternativ för personbilar och menade att den borde användas i tunga transporter, som bussar, lastbilar och fartyg. Men även biobränslen innebär ju utsläpp av koldioxid.
Tanken bakom att det är bättre att släppa ut koldioxid från biobränslen i stället för från fossila bränslen bygger ju på att det fossila kolet stannar i atmosfären i stort sett för evigt, medan kolet från biobränslen ingå i ett kretslopp, där det så småningom återgår till växterna. Nu pekar ju forskningen på att koldioxiden inte beter sig riktigt så. Dels tar det kanske 100 år för ett träd att växa upp och ta upp all koldioxid från atmosfären och sedan avverkas vilket är en avsevärd tid om siktet är inställt på att stoppa utsläppen redan till 2050. Alldeles för lång kan man tycka. Ett träd som avverkas nu för att förvandlas till biobränsle som innebär utsläpp av koldioxid till atmosfären, kommer ju inte att hinna bli till ett nytt träd förrän 2113, åtminstone i norra Sverige. Att göra biobränsle av grödor i stället för livsmedel är knappast vettigt.
Å andra sidan har ju forskning visat att koldioxiden i atmosfären inte stannar där för evigt som IPCC har antagit utan också ingår i ett kretslopp, som i övrigt är ganska outforskat. Gösta Pettersson, professor i biokemi, har i boken ”Falskt Alarm” visat hur snabbt den radioaktiva koldioxid, som tillfördes atmosfären på grund av kärnvapenprov i atmosfären, har avtagit sedan proven upphörde 1963. Den är i stort sett helt borta redan efter femtio år. Läs boken, den finns på nätet, se länk ovan.
En slutsats blir att även den fossila koldioxiden ingår i kretslopp, som vi ännu inte vet så mycket om och att skillnaden mellan fossil koldioxid och koldioxid från biobränslen delvis är konstruerad. En annan och ännu viktigare slutsats är att atmosfärens ökande halt av koldioxid inte bara kan bero på antropogena utsläpp utan också måste ha andra orsaker. Försvinner engångsutsläpp av koldioxid så snabbt som bombprovskurvan visar, måste den observerade ökningen av luftens koldioxidhalt till övervägande del ha ett icke-antropogent ursprung, något som IPCC helt har bortsett ifrån. Eftersom det ännu återstår 17 år till 2030 har jag gott hopp om att forskningen kring detta kommer att gå framåt innan vi genomfört beslutet om en fossiloberoende fordonsflotta. Jag tror därför att precis som för kärnkraften kommer politiska beslut om fossiloberoende fordonsflotta att omprövas när verkligheten hinner ikapp politiken. Ingenting av detta togs dock upp på seminariet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar