fredag 26 juli 2013

Rötmånaden framkallar metangasutsläpp på redaktionerna

Man blir ibland lite trött på hur media okritiskt vidarebefordrar allehanda larmrapporter, utan att närmare fundera på relevans. Nyhetstorka på redaktionerna? Nu menar jag naturligtvis risken för att smältande polarisar frigör otroliga mängder med den hyperaktiva klimatgasen metan som kommer att kosta mänskligheten tusen miljoner miljarders triljoner dollar, allt enligt en artikel i Nature. Enligt DN kan smälta isar bli rekorddyrt och enligt SvD hotar smältande havsisar hela världekonomin. Istäckets utbredning började ju mätas först 1979, så historien är kort. Dessutom har istäcket återhämtat sig en hel del efter förra sommarens rekordavsmältning.
Istäckets utveckling i Arktis är just nu ganska normalt för de senaste åtta åren.
Kunde man kanske fråga någon expert varför dessa metangaser inte frigjordes redan under den medeltida värmeperioden, då det var mycket varmare än nu i Arktis och vikingarna kunde odla upp Grönland. Men istäcket mättes ju inte på den tiden. Forskarna antar att all metan har läckt ut i atmosfären till 2035. Det är alltså modellberäkningar av ett extremt osannolikt scenario som har gjorts. Man kunde ju fundera över hur det kommer sig att temperaturen inte längre ökar enligt modellberäkningarna och varför någon snabbare höjning av världshavets nivå inte kunnat konstateras under de senaste hundra åren. Det kan väl aldrig bero på något fel i modellerna? Kostnadsberäkningen bygger på den mycket kritiserade Sternrapporten från 2006, som bygger på att kostnaderna som en följd av den globala uppvärmningen skulle leda till att att världens BNP sjunker i en takt av fem procent, år efter år.
Anmärkninsvärt nog avfärdades just detta scenario för bara någon vecka sedan i just Nature: ”Catastrophic, widespread dissociation of methane gas hydrates will not be triggered by continued climate warming at contemporary rates (0.2ºC per decade; IPCC 2007) over timescales of a few hundred years.”
Vad som helst går naturligtvis att bevisa beroende på vilka antaganden man utgår ifrån. Det tycks i alla fall inte röra sig om någon peer-rewied forskningsartikel. Här och här och här kan man läsa lite fler kommentarer. DN nyanserar det något i en ledarartikel.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar