En vacker och solig novemberdag promenerar vi på Monteliusvägen, en av Stockholms absoluta pärlor. Härifrån är utsikten över Stockholm magnifik. Hit tar vi alltid besökande från andra länder för att de ska få se Stockholm från sin allra bästa sida. Det är ett populärt turiststråk bland turister, det hör man på alla språk som talas av dem man möter.
Utsikt från Monteliusvägen
När vi stannar upp och tittar på utsikten frågar en man från Oslo om vi känner till det ovanliga huset med den böljande fasaden till höger om stadshuset. Är det nytt, undrar han. Vi förklarar att det heter Stockholm Waterfront och är ett mycket omdiskuterat tillskott till Stockholms arkitektur och stadsbild. Han säger att han tycker att det är snyggt. En stad förändras ju ständigt och formas av olika epoker. Han ska går och titta på det på närmare håll. Så kan man tycka om Waterfront, i alla fall om man aldrig hört talas om protesterna.
Stockholm Waterfront, sett från Monteliusvägen
Monteliusvägen byggdes för femton år sedan. Inför bygget förekom omfattande protester, framförallt från de närboende, men också från många andra stockholmare. Man gjorde namninsamlingar och framförde olika argument mot gångstråket, bland annat att Mariabergets profil skulle förändras. Boende på Bastugatan, såg stråket som intrång på sin närmiljö. Det var väl det protesterna handlade om egentligen. Senare har jag hört flera närboende ångra sig. De förstod bara inte hur bra det skulle bli.
Jag tänker på Rosenlundsparken, där staden nu har bestämt sig för att fortsätta med planerna på ny bebyggelse. Totalt har det kommit cirka 340 synpunkter på detaljplanen för Rosenlundsparken där man vill bygga 200 lägenheter, de flesta negativa. Jag har också lämnat synpunkter, men positiva.
Dessutom har man lämnat in namnlistor med 750 namn, som protesterar mot förändringen. Man kan fundera på om det är många? I det närmaste området, Södra station-Västra Katarina bor det omkring 18 000 personer. Det är alltså bara 4 procent av de närboende som protesterat. Räknar man in de boende på hela Södermalm, som har omkring 115 000 invånare, blir 750 namn inte ens en enda procent.
Rosenlundsparken, planer
Ett annat perspektiv är de bostadssökande, varav ett fåtal kanske kommer att få förmånen att bo i de 200 nya lägenheterna. Stockholmsregionens befolkning ökar varje år med 35-40 000 invånare. På fem år blir det 175-200 000 nya invånare. Med den tillväxten behövs det omkring 15 000 nya lägenheter per år. I det perspektivet är även 750 protester ganska få namn. Kommunen fortsätter med planerna och kanske kommer protesterna snart att vara glömda när den nya parken är klar. Precis som protesterna mot Monteliusvägen är glömda idag. Kanske också protesterna mot Stockholm Waterfront klingar av med tiden. Så kan man fundera på Monteliusvägen en vacker novemberdag.
När vi stannar upp och tittar på utsikten frågar en man från Oslo om vi känner till det ovanliga huset med den böljande fasaden till höger om stadshuset. Är det nytt, undrar han. Vi förklarar att det heter Stockholm Waterfront och är ett mycket omdiskuterat tillskott till Stockholms arkitektur och stadsbild. Han säger att han tycker att det är snyggt. En stad förändras ju ständigt och formas av olika epoker. Han ska går och titta på det på närmare håll. Så kan man tycka om Waterfront, i alla fall om man aldrig hört talas om protesterna.
Monteliusvägen byggdes för femton år sedan. Inför bygget förekom omfattande protester, framförallt från de närboende, men också från många andra stockholmare. Man gjorde namninsamlingar och framförde olika argument mot gångstråket, bland annat att Mariabergets profil skulle förändras. Boende på Bastugatan, såg stråket som intrång på sin närmiljö. Det var väl det protesterna handlade om egentligen. Senare har jag hört flera närboende ångra sig. De förstod bara inte hur bra det skulle bli.
Jag tänker på Rosenlundsparken, där staden nu har bestämt sig för att fortsätta med planerna på ny bebyggelse. Totalt har det kommit cirka 340 synpunkter på detaljplanen för Rosenlundsparken där man vill bygga 200 lägenheter, de flesta negativa. Jag har också lämnat synpunkter, men positiva.
Dessutom har man lämnat in namnlistor med 750 namn, som protesterar mot förändringen. Man kan fundera på om det är många? I det närmaste området, Södra station-Västra Katarina bor det omkring 18 000 personer. Det är alltså bara 4 procent av de närboende som protesterat. Räknar man in de boende på hela Södermalm, som har omkring 115 000 invånare, blir 750 namn inte ens en enda procent.
Ett annat perspektiv är de bostadssökande, varav ett fåtal kanske kommer att få förmånen att bo i de 200 nya lägenheterna. Stockholmsregionens befolkning ökar varje år med 35-40 000 invånare. På fem år blir det 175-200 000 nya invånare. Med den tillväxten behövs det omkring 15 000 nya lägenheter per år. I det perspektivet är även 750 protester ganska få namn. Kommunen fortsätter med planerna och kanske kommer protesterna snart att vara glömda när den nya parken är klar. Precis som protesterna mot Monteliusvägen är glömda idag. Kanske också protesterna mot Stockholm Waterfront klingar av med tiden. Så kan man fundera på Monteliusvägen en vacker novemberdag.
Om du tagit med norrmannen på en promenad utmed Söder Mälarstrand så att han fått se Stockholm Waterfronts monotona jättefasad torna upp sig över Stadshusets delikata spiror hade han nog ändrat uppfattning.
SvaraRaderaMen visst lär protesterna mot Stockholm Waterfront klinga av, man vänjer sig vid det mesta. Fast något älskat inslag i stadsbilden lär det aldrig bli. Och det är väl det som är det sorgliga: med det fina läget kunde vi ha skapat något riktigt vackert och spektakulärt som folk kunnat glädja sig åt. Men den chansen tog vi inte.
Hej Göran. Vet du anledningen till att Monteliusvägen döptes efter Oscar Montelius?
SvaraRaderaFlera medlemmar av familjen Montelius bodde i det Monteliuska huset på S:t Paulsgatan 11.
SvaraRadera