Idag meddelade alliansregeringens partiledare på DN Debatt att man nått en överenskommelse med företrädare för landstinget och fyra kommuner i Stockholmsregionen om utbyggnad av tunnelbanan. Detta har vi väntat på länge, egentligen ända sedan stockholmspolitikerna slutade bygga tunnelbana för omkring 30 år sedan, i den tron att Stockholm redan var färdigbyggt.
Tunnelbanesystemet med nya sträckningar till Nacka, Solna och Barkarby.
Den viktigaste delen av överenskommelsen gäller naturligtvis tunnelbanan till Nacka och kopplingen till gröna linjens Hagsätragren. Den ökar kapaciteten på gröna linjens två kvarvarande grenar och möjliggör en kraftfull bostadsutbyggnad i Söderort. Det är också bra att man nu avvisar en sträckning via Djurgården och i stället går via östra Södermalm till Nacka. Precis vad jag har argumenterat för flera gånger tidigare, bland annat här.
Tunnelbana till Nacka över östra Södermalm och med koppling till Söderort.
Jag antar att det fortfarande finns diskussionsutrymme om detaljer, som exakta stationslägen mm. Det är t ex drygt 2 km vilket är alldeles för långt mellan stationerna Hammarby kanal och Sickla. En ytterligare station vid östra delen av Hammarby sjöstad behövs. På liknande sätt är det drygt 3 km mellan Karolinska sjukhuset och Arenastaden. En station vid Solna Centrum är ju närmast självklar. Att bygga en 3 km lång tunnelbana med enda uppgiften att transportera fotbollsfantaster till AIK:s hemmamatcher kan ju knappast vara optimalt. Men detta är antagligen något som kan komma.
AIK-banan via Karolinska och Hagastaden
Ett problem med den grundläggande strategin vid utbyggnaden av Stockholms tunnelbanesystem har ju varit att man utgått från att uppgiften är att transportera alla trafikanter till T-centralen. Är det så behövs ju inga bytesstationer eller alternativa färdvägar. Men om uppgiften i stället är att erbjuda god tillgänglighet över ett så stort område som möjligt blir lösningarna oftast andra. Då behövs en nätstruktur i stället för en radiell struktur, och då behövs bytesstationer. Detta behöver man ha med sig när man planerar för den framtida spårstrukturen.
Den viktigaste delen av överenskommelsen gäller naturligtvis tunnelbanan till Nacka och kopplingen till gröna linjens Hagsätragren. Den ökar kapaciteten på gröna linjens två kvarvarande grenar och möjliggör en kraftfull bostadsutbyggnad i Söderort. Det är också bra att man nu avvisar en sträckning via Djurgården och i stället går via östra Södermalm till Nacka. Precis vad jag har argumenterat för flera gånger tidigare, bland annat här.
Jag antar att det fortfarande finns diskussionsutrymme om detaljer, som exakta stationslägen mm. Det är t ex drygt 2 km vilket är alldeles för långt mellan stationerna Hammarby kanal och Sickla. En ytterligare station vid östra delen av Hammarby sjöstad behövs. På liknande sätt är det drygt 3 km mellan Karolinska sjukhuset och Arenastaden. En station vid Solna Centrum är ju närmast självklar. Att bygga en 3 km lång tunnelbana med enda uppgiften att transportera fotbollsfantaster till AIK:s hemmamatcher kan ju knappast vara optimalt. Men detta är antagligen något som kan komma.
Ett problem med den grundläggande strategin vid utbyggnaden av Stockholms tunnelbanesystem har ju varit att man utgått från att uppgiften är att transportera alla trafikanter till T-centralen. Är det så behövs ju inga bytesstationer eller alternativa färdvägar. Men om uppgiften i stället är att erbjuda god tillgänglighet över ett så stort område som möjligt blir lösningarna oftast andra. Då behövs en nätstruktur i stället för en radiell struktur, och då behövs bytesstationer. Detta behöver man ha med sig när man planerar för den framtida spårstrukturen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar