Den uppmaningen gör Bostadsrätternas vd Ulrika Blomqvist i senaste numret av tidskriften Din Bostadsrätt. Det hon avser är dagens system för reavinstbeskattning vid försäljning av bostadsrätter.
Reavinstbeskattningen minskar i kombination med lånetak rörligheten på bostadsmarknaden. Reglerna för reavinstbeskattning vid försäljning av bostadsrätter har ändrats fem gånger sedan 1980-talet, senast 2008. Reavinsten beskattas med 22 procent. Det finns möjlighet till uppskov om man flyttar till en annan bostadsrätt, men man måste då betala ränta på vinsten. Motsvarande gäller också för småhus.
Sedan ett antal år tillbaka ökar bostadsbristen, mest i storstadsregionerna och särskilt i Stockholm. Det finns två sätt att minska bostadsbristen. Det ena sättet är att bygga fler bostäder och det andra är att se till att de bostäder vi redan har utnyttjas så bra som möjligt. Bostadsminister Stefan Attefall har satt igång mängder med utredningar för att få bukt med bostadsbristen, men ännu så länge utan resultat. Det byggs inte fler lägenheter och de bostäder vi redan har utnyttjas inte optimalt.
Det finns två huvudskäl till att bostäderna inte utnyttjas optimalt. För några år sedan avskaffades fastighetsskatten och ersattes av en betydligt lägre avgift. Detta gjordes av uppenbarligen populistiska skäl, utan hänsyn till de negativa konsekvenserna. Avskaffandet av fastighetsskatten har tillsammans med flyttskatten starkt minskat incitamentet att flytta för dem som bor i en större bostad än de egentligen skulle behöva. Det är alltså alliansregeringens egen politik som har minskat rörligheten på bostadsmarknaden och bidragit till den ökande bostadsbristen.
Trots att regeringen på andra områden har varit lyhörd för vilka marknadseffekter olika skatter får, till exempel för rotavdrag och rutavdrag, tycks man vara helt oberörd inför de negativa effekter som flyttskatten och avskaffandet av fastighetsskatten har fått på bostadsmarknaden. Jag vill därför instämma i Blomqvists uppmaning: Avskaffa flyttskatten eftersom den har alltför stora negativa konsekvenser för bostadsmarknadens funktionssätt. Men jag lägger också gärna till: Återinför fastighetsbeskattningen. Detta kan vara ett sätt att finansiera avskaffandet av flyttskatten, och åtgärderna skulle tillsammans ge ett kraftfullt incitament för ett bättre utnyttjande av bostadsstocken.
Även när det gäller att öka byggandet av hyreslägenheter, tror jag att det krävs ekonomiska incitament. Det är svårbegripligt varför incitament skulle vara tabu på bostadsmarknaden när de är accepterade på arbetsmarknaden. Bostadsministern talar gärna om att det gäller att korta planeringsprocessen, men jag vill påpeka att kortare planeringstid faktiskt inte ger fler lägenheter. Tillsätt snarast en utredning om hur ekonomiska incitament skulle utformas för att öka bostadsbyggandet utan alltför stora negativa effekter.
Sedan ett antal år tillbaka ökar bostadsbristen, mest i storstadsregionerna och särskilt i Stockholm. Det finns två sätt att minska bostadsbristen. Det ena sättet är att bygga fler bostäder och det andra är att se till att de bostäder vi redan har utnyttjas så bra som möjligt. Bostadsminister Stefan Attefall har satt igång mängder med utredningar för att få bukt med bostadsbristen, men ännu så länge utan resultat. Det byggs inte fler lägenheter och de bostäder vi redan har utnyttjas inte optimalt.
Det finns två huvudskäl till att bostäderna inte utnyttjas optimalt. För några år sedan avskaffades fastighetsskatten och ersattes av en betydligt lägre avgift. Detta gjordes av uppenbarligen populistiska skäl, utan hänsyn till de negativa konsekvenserna. Avskaffandet av fastighetsskatten har tillsammans med flyttskatten starkt minskat incitamentet att flytta för dem som bor i en större bostad än de egentligen skulle behöva. Det är alltså alliansregeringens egen politik som har minskat rörligheten på bostadsmarknaden och bidragit till den ökande bostadsbristen.
Trots att regeringen på andra områden har varit lyhörd för vilka marknadseffekter olika skatter får, till exempel för rotavdrag och rutavdrag, tycks man vara helt oberörd inför de negativa effekter som flyttskatten och avskaffandet av fastighetsskatten har fått på bostadsmarknaden. Jag vill därför instämma i Blomqvists uppmaning: Avskaffa flyttskatten eftersom den har alltför stora negativa konsekvenser för bostadsmarknadens funktionssätt. Men jag lägger också gärna till: Återinför fastighetsbeskattningen. Detta kan vara ett sätt att finansiera avskaffandet av flyttskatten, och åtgärderna skulle tillsammans ge ett kraftfullt incitament för ett bättre utnyttjande av bostadsstocken.
Även när det gäller att öka byggandet av hyreslägenheter, tror jag att det krävs ekonomiska incitament. Det är svårbegripligt varför incitament skulle vara tabu på bostadsmarknaden när de är accepterade på arbetsmarknaden. Bostadsministern talar gärna om att det gäller att korta planeringsprocessen, men jag vill påpeka att kortare planeringstid faktiskt inte ger fler lägenheter. Tillsätt snarast en utredning om hur ekonomiska incitament skulle utformas för att öka bostadsbyggandet utan alltför stora negativa effekter.
Kan inte annat än att hålla med. Flyttskatten är helt obegriplig om man tar hänsyn till de enorma belopp som är investerade i bostäder, och som utnyttjas dåligt.
SvaraRaderaBlüchers kommentar i senaste PLAN är också intressant!
SvaraRadera