Bostadsbrist och marknadshyror

Beror bostadsbristen på att vi har ett bruksvärdessystem för hyreslägenheter? Boverkets rapport idag menar att det i alla fall är en betydande delförklaring. Men frågan är om det är sant.

Skulle hyrorna släppas fria skulle det nuvarande hyresbeståndet utnyttjas effektivare. Det kan man vara överens om. Hur snabbt det går beror på vilka övergångsregler som sätts. Däremot skulle det inte få igång byggandet av hyresrätter, snarare tvärtom. Redan idag sätts hyrorna i nybyggda hyreslägenheter i princip på marknadsnivå. De hyrorna skulle knappast öka. Skulle hyrorna höjas i det befintliga hyresbeståndet skulle det ske en omflyttning, så att hushåll med stor bostadskonsumtion skulle flytta till mindre eller billigare lägenheter, och ge plats för dem som söker större eller dyrare hyreslägenhet, och har råd att betala för det. Så fungerar det ju på en marknad. Men det ökar inte den totala efterfrågan på hyresbostäder. Det leder alltså inte till att det byggs mer, snarare tvärtom.
Idag byggs det även för få bostadsrätter, trots att de säljs till marknadspris. Byggintressenterna tycker att det är bättre och säkrare att bygga lite mindre med säker vinst än att bygga mer med mindre vinst, eftersom de numera tar hela risken. Tidigare var det staten som tog risken, och då byggdes det mer. Så enkelt är det nog.
Barbro Engman från Hyresgästerna pekar på att det finns en social bostadssektor i länder som har marknadshyror. Det skulle i så fall behöva införas även i Sverige för att undvika alltför stora sociala konsekvenser. Även ekonomen Stellan Lundström anser att det är en typisk nationalekonomisk rapport, som inte ger hela bilden. Och inte heller den första. Detta har diskuterats i decennier.