SL vill ha synpunkter på vilka alternativ för tunnelbanan till Nacka som bör utredas senast den 7 januari. Här kan man lämna sina synpunkter.
Här följer mina synpunkter:
Redan när tunnelbanans blå linje planerades från Järvafältet till Kungsträdgården var tanken att den skulle fortsätta i en tunnel under Strömmen via Slussen, östra Södermalm och vidare ut till Nacka. Trots att Nacka-Värmdösektorn är en av regionens snabbast växande delar har fortsättningen till Nacka aldrig kommit nära ett genomförande. Det finns flera anledningar till att Nacka aldrig fått tunnelbana. Regionens politiker föreställde sig på 1980-talet att regionen snart skulle vara färdigbyggd och att någon ytterligare kollektivtrafik därför inte skulle behövas, något som visat sig vara totalt fel. Regionen växer nu med omkring 30-40 000 invånare per år, dvs 300 000-400 000 på tio år. I Nacka var politikerna länge tveksamma till tunnelbana men har nu svängt.
Tunnelbana är ett transportmedel med hög kapacitet som kräver ett stort befolkningsunderlag av boende och arbetande för att kunna motiveras. Det största befolkningsunderlaget i regionen finner man i innerstadens täta kvartersstad och några få områden utanför innerstaden. Idag har nästan hela innerstadens täta bebyggelse tunnelbana inom 500 m gångavstånd utom östra Södermalm. Det är därför mest angeläget att just dessa områden på Söder och i Hammarby sjöstad får tunnelbana.
Förstudiens alternativ
SL har annonserat att man vill utreda fyra alternativ:
Alt 1. Bergtunnel via östra Södermalm och Sjöstaden . Alt 2. Sänktunnel via östra Södermalm och Sjöstaden . Alt 3. Östlig sträckning samlokaliserad med vägförbindelse . Alt 4. Sträckning med möjlig omstigning till Grön linje (exempelvis Slussen eller Medborgarplatsen)
Mina kommentarer:
Alternativ 1, 2 och 4 täcker östra Södermalm vilket är bra. Skillnaderna mellan alternativ 1 och 2 är i huvudsak av teknisk-ekonomisk art, där utredningen bör kunna klarlägga lämpligaste alternativ.
Alternativ 4 med en koppling till Gröna linjen vid Slussen och/eller Medborgarplatsen är intressantare och borde prioriteras framför de övriga om det kan lösas tekniskt/ekonomiskt. Resande från Nackasektorn får ju behålla omstigningsmöjligheter som de traditionellt har anpassat sitt resande till med busstrafiken och Saltsjöbanan.
Alternativ 3 är inte intressant eftersom det inte passerar Södermalm och därför får ett för lågt resandeunderlag, även om byggnadskostnaderna skulle kunna hållas nere. Analysernas nyttosida är ju lika viktig som kostnadssidan.
Koppling till Gröna linjen bör utredas
Enligt Tunnelbaneplan 1965 skulle förlängningen av den blå linjen från Kungsträdgården via Slussen få tre stationer på Södermalm. Vid Sofia skulle tunnelbanan grenas av med en linje till Nacka och en linje till Skärmarbrink där den skulle sammankopplas med Hagsätrabanan. Därigenom skulle kapaciteten på de återstående grenarna till Farsta och Skarpnäck (då Bagarmossen) kunna ökas med 50 procent.
Nackabanan enligt Tunnelbaneplan 1965.
Skälen för tunnelbaneplanens lösning är fortfarande relevanta. Stockholmsregionen växer som aldrig förr och särskilt inom tunnelbanans influensområde. Med en sådan lösning kan bostadsbyggande i Söderort fortsätta utan att tunnelbanan drabbas av trängselproblem på länge än.
Därför bör SL utreda även ett alternativ med koppling till gröna linjen. Det är däremot inte självklart att kopplingen bör göras just till Hagsätralinjen. Alternativa kopplingar till Farsta- respektive Skarpnäckgrenarna kan vara lika intressanta och bör även studeras.
Här följer mina synpunkter:
Redan när tunnelbanans blå linje planerades från Järvafältet till Kungsträdgården var tanken att den skulle fortsätta i en tunnel under Strömmen via Slussen, östra Södermalm och vidare ut till Nacka. Trots att Nacka-Värmdösektorn är en av regionens snabbast växande delar har fortsättningen till Nacka aldrig kommit nära ett genomförande. Det finns flera anledningar till att Nacka aldrig fått tunnelbana. Regionens politiker föreställde sig på 1980-talet att regionen snart skulle vara färdigbyggd och att någon ytterligare kollektivtrafik därför inte skulle behövas, något som visat sig vara totalt fel. Regionen växer nu med omkring 30-40 000 invånare per år, dvs 300 000-400 000 på tio år. I Nacka var politikerna länge tveksamma till tunnelbana men har nu svängt.
Tunnelbana är ett transportmedel med hög kapacitet som kräver ett stort befolkningsunderlag av boende och arbetande för att kunna motiveras. Det största befolkningsunderlaget i regionen finner man i innerstadens täta kvartersstad och några få områden utanför innerstaden. Idag har nästan hela innerstadens täta bebyggelse tunnelbana inom 500 m gångavstånd utom östra Södermalm. Det är därför mest angeläget att just dessa områden på Söder och i Hammarby sjöstad får tunnelbana.
Förstudiens alternativ
SL har annonserat att man vill utreda fyra alternativ:
Alt 1. Bergtunnel via östra Södermalm och Sjöstaden . Alt 2. Sänktunnel via östra Södermalm och Sjöstaden . Alt 3. Östlig sträckning samlokaliserad med vägförbindelse . Alt 4. Sträckning med möjlig omstigning till Grön linje (exempelvis Slussen eller Medborgarplatsen)
Alternativ 1, 2 och 4 täcker östra Södermalm vilket är bra. Skillnaderna mellan alternativ 1 och 2 är i huvudsak av teknisk-ekonomisk art, där utredningen bör kunna klarlägga lämpligaste alternativ.
Alternativ 4 med en koppling till Gröna linjen vid Slussen och/eller Medborgarplatsen är intressantare och borde prioriteras framför de övriga om det kan lösas tekniskt/ekonomiskt. Resande från Nackasektorn får ju behålla omstigningsmöjligheter som de traditionellt har anpassat sitt resande till med busstrafiken och Saltsjöbanan.
Alternativ 3 är inte intressant eftersom det inte passerar Södermalm och därför får ett för lågt resandeunderlag, även om byggnadskostnaderna skulle kunna hållas nere. Analysernas nyttosida är ju lika viktig som kostnadssidan.
Koppling till Gröna linjen bör utredas
Enligt Tunnelbaneplan 1965 skulle förlängningen av den blå linjen från Kungsträdgården via Slussen få tre stationer på Södermalm. Vid Sofia skulle tunnelbanan grenas av med en linje till Nacka och en linje till Skärmarbrink där den skulle sammankopplas med Hagsätrabanan. Därigenom skulle kapaciteten på de återstående grenarna till Farsta och Skarpnäck (då Bagarmossen) kunna ökas med 50 procent.
Skälen för tunnelbaneplanens lösning är fortfarande relevanta. Stockholmsregionen växer som aldrig förr och särskilt inom tunnelbanans influensområde. Med en sådan lösning kan bostadsbyggande i Söderort fortsätta utan att tunnelbanan drabbas av trängselproblem på länge än.
Därför bör SL utreda även ett alternativ med koppling till gröna linjen. Det är däremot inte självklart att kopplingen bör göras just till Hagsätralinjen. Alternativa kopplingar till Farsta- respektive Skarpnäckgrenarna kan vara lika intressanta och bör även studeras.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar