Ett stort steg för MP men ett litet steg för mänskligheten?

Den rödgröna majoriteten i Stockholm vill lägga ned Fortums kolkraftvärmeverk KVV6 i Värtan. Det kräver till att börja med att man kommer överens med finska staten som är delägare.
Just nu är ett nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk under byggnad. En investering på 4,4 miljarder för att kunna fasa ut kolet på sikt. Kolkraftvärmeverket i Värtan byggdes på 1980-talet för att ersätta olja. Kolkraftverket anses av Fortum vara extremt effektivt. Ändå har Fortum tagit fram en avvecklingsplan på grund av ”kundtrycket”. Även om det nya biokraftvärmeverket tas i drift 2016, vill Fortum avveckla kolet först 2030. Och enligt miljöförvaltningen är en snabb nedläggning av KVV6 inget som bör prioriteras för den som vill göra klimatsmarta åtgärder på kort sikt. ”Vi tror inte att en snabb stängning av KVV6 är det smartaste att göra, säger Örjan Lönngren, klimat- och energiexpert på miljöförvaltningen. Inom Fortums verksamhet är det viktigaste på kort sikt att få bort de 20 mindre oljepannor som står utplacerade på olika platser i Stockholms och som ingår i värmeproduktionen som så kallade ”spetspannor” vid kallt väder. Dessa producerar bara värme, inte el, och är därför mindre effektiva”.

KVV6
Att sluta elda kol i Värtan påverkar inte heller de totala utsläppen av växthusgaser. ”Utsläppens storlek bestäms av hur många utsläppsrätter EU delar ut”, menar miljöexperten Magnus Nilsson, enligt DN idag. Stängs kolkraftvärmeverket i Värtan betyder det bara att Fortum kommer att använda de utsläppsrätter man fått för att öka utsläppen vid någon annan anläggning de äger eller till att sälja dem. Utsläppen blir varken högre eller lägre, förklarar Magnus Nilsson.
Det europeiska systemet för handel med utsläppsrätter infördes 2005, och är en del av Kyotoprotokollet. Syftet är att sätta ett pris på koldioxid för att minska utsläpp, där företag som minskar sina utsläpp kan sälja utsläppsrätter. Men under 2013 uppskattas att det finns ett överskott på cirka två miljarder utsläppsrätter i Europa, och nivån förväntas vara densamma fram till 2020. Priset på energi är så lågt att det egentligen inte lönar sig att investera i nya energikällor.
”Det är en skandal att vi har det här kolkraftverket mitt i city som spyr ut över 500 000 ton koldioxid, den sjunde största koldioxidsutsläppskällan i landet”, sa Daniel Helldén (MP) om saken i våras. Andra har räknat ut att det "spyr ut lika mycket koldioxid" som bilarna gör i Stockholm. Det låter ju jättemycket, och det är det naturligtvis också. Relativt sett. Det är mycket för Sverige, men inte så mycket globalt sett. Kolkraftvärmeverket i Stockholm producerar omkring 2 TWh per år. Globalt produceras energi motsvarande ca 42 000 TWh per år från kol. Dessutom ökar kolanvändningen globalt, framförallt på grund av Kina och Indien. Ökningen har varit drygt 60 procent sedan 1990. Kolkraftvärmeverket i Värtan motsvarar omkring 0,1 promille av den globala ökningen sedan 1990. Dessutom ökar oljeanvändningen (ca 30 procent) och gasanvändningen (ca  65 procent). Ännu inte nära Peak Oil tycks det. Följande diagram visar den globala energianvändningen sedan 1990.

Energiproduktion i världen från olika källor 1990-2010.
”Övrigt” innefattande bl a sol- och vindkraft motsvarar mindre än 1 procent av den globala energianvändningen. Visserligen har denna andel ökat mer än någon annan energikälla, men är ändå försvinnande liten. Världen i övrigt tycks vara långt från den nivå som EU nyligen har kommit överens om, nämligen att minska klimatutsläppen inom EU med 40 procent till 2030 jämfört med 1990. Kol, olja och gas svarar 2012 för 86,7 procent av världens energiproduktion. Men Naturvårdsverkets siffror visar att våra utsläpp inom Sveriges gränser har gått ner med ungefär 20 procent sedan 1990, så Sverige är alltså på rätt väg. Men kritiker pekar på att detta inte inkluderar våra utsläpp utomlands, det vill säga till exempel flygresor och prylar som vi importerar. Och det är ju riktigt men är samtidigt svårt för oss att påverka. Och dessa utsläpp påverkas inte heller av att vi lägger ned kolkraftverket i Värtan, vilket ändå kan förefalla lättare för oss att genomföra. Även om effekten är liten.
Slutsatsen tycks bli att nedläggningen i Värtan inte är effektiv och inte heller minskar utsläppen av koldioxid. Men det är kanske en symbolisk åtgärd, som dessutom gör att vi kan prata mer om hur bra vi är ute i världen. Eller...