Just i dagarna har kollektivtrafikens olika företrädare samlats i Stockholmsmässan i Älvsjö. Där pågår nämligen Persontrafik 2014 med mer än 180 utställare och ett seminarieprogram med 90 punkter. Bakom mässan står svensk Kollektivtrafik, Sveriges Bussföretag, Svenska Taxiförbundet, Branschföreningen tågoperatörerna samt Sveriges kommuner och landsting, SKL. Ett av de stora dragplåstren är Colombias f d borgmästare i Bogotá, Enrique Peñalosa, som har gjort sig känd som en radikal förespråkare för moderna kollektivtrafiklösningar. Han talar på ett seminarium om bland annat BRT-lösningar (Bus Rapid Transit), vilket innebär busstrafik på egna körfält och hög framkomlighet. I Bogotá har man under hans ledning byggt för bussar och cyklar och han har tidigare talat i Sverige flera gånger i olika sammanhang.
BRT i Bogotá. Det tycks dock förekomma biltrafik där också.
BRT är i många sammanhang en billigare men kapacitetsstark kollektivtrafiklösning som passar där man inte av kapacitets- eller utrymmesskäl ändå behöver tunnelbana. Det finns också många andra seminarier som handlar om dagens och framtidens kollektivtrafik.
Själva utställningen domineras av tekniksidan, med nya och utvecklade fordonstyper och andra delar av tekniken, som används i olika delar av trafiksystemet. Vad sägs till exempel om att ge föraren en monitor där han kan se sitt eget fordon röra sig i fågelperspektiv, genom fyra kameror som tillsammans genererar en enda bild.
Själv är jag ju mest intresserad av planeringssidan och besöker därför Stockholms läns landstings monter, där man kan ta del av vad som kommer när det gäller nya tunnelbanor, pendeltåg, spårvägar, förortsbanor och båttrafik. Just nu planeras och genomförs större infrastrukturinvesteringar för kollektivtrafiken än på mycket länge, men mer kommer ändå att behövas. Det är av grundläggande betydelse att de investeringar som nu planeras också görs med tillräcklig framsynthet för att kunna fungera och utvecklas under många decennier framöver och för en ännu större befolkning. Till detta tänker jag återkomma längre fram.
En tendens som är tydlig på mässan är introduktionen av eldrivna bussar, som nu prövas på många olika håll. Det handlar om olika varianter av hybridbussar och helt elektriska bussar. Elbussar är ju ingenting nytt. Vi hade trådbussar i Stockholm fram till 1964. Man ville inte bygga om systemet vid högertrafikomläggningen avskaffades de bara. Inte särskilt framsynt. Sedan 2004 körs trådbussar på nytt i Sverige, nämligen i Landskrona. Moderna trådbussar har i regel dessutom batteri, vilket gör dem mer flexibla, och man kan också avstå från kontaktledningar på vissa avsnitt.
Modern trådbuss i Landskrona.
Men det är ändå inte trådbussar som dominerar på mässan. Där presenterades Volvos nya laddhybridbuss, som ska sättas in på linje 73 i Stockholm mellan Ropsten och Karolinska och snabbladdas på 6 minuter vid de två ändhållplatserna. Det räcker till sju av åtta kilometer. För resten av sträckan körs bussen på biodiesel. Som försök är det naturligtvis motiverat och bra, men frågan är om det inte vore bättre med helt eldrivna bussar. Linje 73 är representativ för innerstadslinjer men i ytterstaden är linjerna betydligt längre. Som genomsnittlig ytterstadslinje skulle laddhybridbussen behöva köras med biodiesel två tredjedelar av sträckan, och då undrar man vad meningen egentligen är. Linje 73 delfinansieras av EU och kanske är det en delförklaring.
Volvos elhybridbuss som ska trafikera SL:s linje 73.
Nyligen har bussentreprenören Keolis börjat introducera de första av 52 inköpta hybridbussar, som drivs av både en elmotor och en motor som drivs av biodiesel. Dessa bussar från MAN kommer dock bara att köra kortare sträckor på enbart el, men blir ändå bränslebesparande. Men det görs försök med olika former av elbussar runtom i Sverige, och internationellt finns det städer som har satt upp mål om helt eldriva bussar på sikt. Södertälje arbetar tillsammans med SL och Scania om ett projekt, där bussen laddas vid olika hållplatser genom induktion. Även Umeå och Göteborg prövar elbussar. Vad man skulle behöva se på sikt är inte bara en mångfald av tekniker och lösningar utan en standardisering, så att kostnaderna också kan hållas nere. Naturligtvis visar även Scania upp en elbuss.
Elhybridbuss från Scania.
Kanske kunde man i framtiden också prova en ny trådbusslinje någonstans. Tekniken finns ju och är faktiskt rätt enkel och väl beprövad.
Jag har aldrig besökt Persontrafikmässan förut och återkommer till andra frågor. Senaste mässan var för två år sedan i Göteborg. Initiativet till mitt besök i år togs av Feffe Kaufmann vid Leka Innovation, med kommunikationsuppdrag åt Stockholms läns landsting, och vi beslöt att inleda ett samarbete. Det innebär att mina kontakter med SLL om den framtida kollektivtrafiken underlättas, men påverkar inte min ställning som fri bloggare. Jag kommer också att fortsätta att blogga om alla andra frågor som intresserar mig.
BRT i Bogotá. Det tycks dock förekomma biltrafik där också.
BRT är i många sammanhang en billigare men kapacitetsstark kollektivtrafiklösning som passar där man inte av kapacitets- eller utrymmesskäl ändå behöver tunnelbana. Det finns också många andra seminarier som handlar om dagens och framtidens kollektivtrafik.
Själva utställningen domineras av tekniksidan, med nya och utvecklade fordonstyper och andra delar av tekniken, som används i olika delar av trafiksystemet. Vad sägs till exempel om att ge föraren en monitor där han kan se sitt eget fordon röra sig i fågelperspektiv, genom fyra kameror som tillsammans genererar en enda bild.
Själv är jag ju mest intresserad av planeringssidan och besöker därför Stockholms läns landstings monter, där man kan ta del av vad som kommer när det gäller nya tunnelbanor, pendeltåg, spårvägar, förortsbanor och båttrafik. Just nu planeras och genomförs större infrastrukturinvesteringar för kollektivtrafiken än på mycket länge, men mer kommer ändå att behövas. Det är av grundläggande betydelse att de investeringar som nu planeras också görs med tillräcklig framsynthet för att kunna fungera och utvecklas under många decennier framöver och för en ännu större befolkning. Till detta tänker jag återkomma längre fram.
En tendens som är tydlig på mässan är introduktionen av eldrivna bussar, som nu prövas på många olika håll. Det handlar om olika varianter av hybridbussar och helt elektriska bussar. Elbussar är ju ingenting nytt. Vi hade trådbussar i Stockholm fram till 1964. Man ville inte bygga om systemet vid högertrafikomläggningen avskaffades de bara. Inte särskilt framsynt. Sedan 2004 körs trådbussar på nytt i Sverige, nämligen i Landskrona. Moderna trådbussar har i regel dessutom batteri, vilket gör dem mer flexibla, och man kan också avstå från kontaktledningar på vissa avsnitt.
Modern trådbuss i Landskrona.
Men det är ändå inte trådbussar som dominerar på mässan. Där presenterades Volvos nya laddhybridbuss, som ska sättas in på linje 73 i Stockholm mellan Ropsten och Karolinska och snabbladdas på 6 minuter vid de två ändhållplatserna. Det räcker till sju av åtta kilometer. För resten av sträckan körs bussen på biodiesel. Som försök är det naturligtvis motiverat och bra, men frågan är om det inte vore bättre med helt eldrivna bussar. Linje 73 är representativ för innerstadslinjer men i ytterstaden är linjerna betydligt längre. Som genomsnittlig ytterstadslinje skulle laddhybridbussen behöva köras med biodiesel två tredjedelar av sträckan, och då undrar man vad meningen egentligen är. Linje 73 delfinansieras av EU och kanske är det en delförklaring.
Volvos elhybridbuss som ska trafikera SL:s linje 73.
Nyligen har bussentreprenören Keolis börjat introducera de första av 52 inköpta hybridbussar, som drivs av både en elmotor och en motor som drivs av biodiesel. Dessa bussar från MAN kommer dock bara att köra kortare sträckor på enbart el, men blir ändå bränslebesparande. Men det görs försök med olika former av elbussar runtom i Sverige, och internationellt finns det städer som har satt upp mål om helt eldriva bussar på sikt. Södertälje arbetar tillsammans med SL och Scania om ett projekt, där bussen laddas vid olika hållplatser genom induktion. Även Umeå och Göteborg prövar elbussar. Vad man skulle behöva se på sikt är inte bara en mångfald av tekniker och lösningar utan en standardisering, så att kostnaderna också kan hållas nere. Naturligtvis visar även Scania upp en elbuss.
Elhybridbuss från Scania.
Kanske kunde man i framtiden också prova en ny trådbusslinje någonstans. Tekniken finns ju och är faktiskt rätt enkel och väl beprövad.
Jag har aldrig besökt Persontrafikmässan förut och återkommer till andra frågor. Senaste mässan var för två år sedan i Göteborg. Initiativet till mitt besök i år togs av Feffe Kaufmann vid Leka Innovation, med kommunikationsuppdrag åt Stockholms läns landsting, och vi beslöt att inleda ett samarbete. Det innebär att mina kontakter med SLL om den framtida kollektivtrafiken underlättas, men påverkar inte min ställning som fri bloggare. Jag kommer också att fortsätta att blogga om alla andra frågor som intresserar mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar