I radions P1 diskuterades i morse den ökande avfallsförbränningen som sker i Sverige. Bakgrunden är att Mälarenergi öppnat ett nytt stort kraftvärmeverk, där man eldar med avfall. Avfallsförbränningen har ökat så mycket att det svenska avfallet inte räcker till. Därför importeras nu avfall från England och Irland för att eldas i Västerås. I stället för att betala för bränsle får man nu betalt för att ta hand om avfallet. I kraftvärmeverket förvandlas avfallet till värme i fjärrvärmenätet och till elektricitet till det svenska elnätet.
Mälarenergi i Västerås.
Frågan som diskuterades i P1 var om detta är bra eller dåligt från miljösynpunkt. Det är förkastligt anser Svante Axelsson från Svenska Naturskyddsföreningen. I stället borde man återvinna avfallet på plats där det uppstår. Det som inte kan återvinnas kan man elda på plats. I Västerås borde man i stället elda med biobränsle. Även Göran Finnveden, professor i Hållbar miljövetenskap på KTH, är tveksam till den svenska avfallsförbränningen.
Johan Sundberg, forskare från det svenska konsultföretaget Profu säger tvärtom att det är bra att ta hand om det utländska avfallet i anläggningen i Västerås. Alternativet är inte att återvinna eller elda det på plats i Europa. I stället läggs det på deponi. Allt annat är bättre än att lägga det på deponi. Kanske Sverige kommer att importera 1-2 miljoner ton avfall av de 140 miljoner ton som årligen läggs på deponi i Europa. Mängden avfall ökar dessutom stadigt, trots ökad återvinning.
Vem har rätt och vem har fel? Jag tror att Svante Axelsson har fel. Avfallsförbränning med energiåtervinning är i grunden bra och skulle användas ännu mer. Enligt EU:s ramdirektiv för avfall är avfallsförbränning med effektiv energiutvinning att betrakta som återvinning. Svante Axelsson tror att materialåtervinning alltid är bäst, oavsett vad faktaanalyser faktiskt säger, som om detta skulle vara någon form av religion. Återvinnings- och biobränslereligionen.
Svante Axelsson vill inte elda avfall utan i stället biobränsle. Biobränslen är i teorin förnybara bränslen utan nettotillskott av koldioxid till atmosfären, eftersom den mängd koldioxid som bildas vid förbränningen är en del av kolcykeln. Men avfallet är till största delen biobränsle som redan är hopsamlat. Transport med båt till Sverige är en låg kostnad med små miljöeffekter. Alternativet med materialåtervinning innebär också transporter och energiförluster. Alternativet med biobränsle innebär också transporter, oftast högre och med lastbil.
Avfallsförbränning av 350 000 ton avfall per år i Västerås.
Det är en felsyn att tro att biobränsle i alla sammanhang är koldioxidneutralt och bra från miljösynpunkt. Det beror på vad biobränslet består av. Skogsavfall är ett bra biobränsle, men kräver transporter till kraftvärmeverken, vilket ger koldioxidutsläpp som kan överstiga dem som genereras av avfallet. Eldar man biomassa, som odlats på åkermark, där man annars kan odla mat, leder det till ökande matpriser. Eldar man t ex stubbar kan det ta 100 år innan det blir koldioxidneutralt. Om man eftersträvar åtgärder, som ska få effekt de närmast decennierna är detta inte effektivt, kanske till och med sämre än naturgas. Torv är ännu sämre. Biobränsle får också effekter på naturmiljö och biologisk mångfald.
Andel fjärrvärme i olika europeiska länder.
Avfallet kan inte energiåtervinnas på ett effektivt sätt var som helst. Det krävs inte bara en dyrbar förbränningsanläggning med kvalificerad rökgasrening utan också utbyggda fjärrvärmenät. Detta finns i stor utsträckning i Sverige, Finland, Danmark och i de baltiska länderna samt Polen och Tjeckien, men i bara liten grad i Storbritannien och Tyskland och i Sydeuropa inte alls. I Sverige har vi byggt ut fjärrvärmen sedan 1950- och 1960-talen. Det finns alltså inte förutsättningar för en effektiv energiåtervinning i stora delar av Europa och särskilt inte på kort och medellång sikt.
Svante Axelsson, Naturskyddsföreningen.
Jag förstår inte heller varför Svante Axelsson anser att nationsgränserna är betydelsefulla. I klimatsammanhang brukar man tänka internationellt eller globalt. Sverige har ett visst elöverskott. Om vi genom avfallsförbränning med energiåtervinning kan öka detta kan denna el ersätta till exempel kärnkraft, om äldre kärnkraftverk läggs ned, eller kolkraft i Tyskland genom export av el. Att mot denna bakgrund motsätta sig avfallsförbränning med energiåtervinning i Sverige sker mot bättre vetande.
Frågan som diskuterades i P1 var om detta är bra eller dåligt från miljösynpunkt. Det är förkastligt anser Svante Axelsson från Svenska Naturskyddsföreningen. I stället borde man återvinna avfallet på plats där det uppstår. Det som inte kan återvinnas kan man elda på plats. I Västerås borde man i stället elda med biobränsle. Även Göran Finnveden, professor i Hållbar miljövetenskap på KTH, är tveksam till den svenska avfallsförbränningen.
Johan Sundberg, forskare från det svenska konsultföretaget Profu säger tvärtom att det är bra att ta hand om det utländska avfallet i anläggningen i Västerås. Alternativet är inte att återvinna eller elda det på plats i Europa. I stället läggs det på deponi. Allt annat är bättre än att lägga det på deponi. Kanske Sverige kommer att importera 1-2 miljoner ton avfall av de 140 miljoner ton som årligen läggs på deponi i Europa. Mängden avfall ökar dessutom stadigt, trots ökad återvinning.
Vem har rätt och vem har fel? Jag tror att Svante Axelsson har fel. Avfallsförbränning med energiåtervinning är i grunden bra och skulle användas ännu mer. Enligt EU:s ramdirektiv för avfall är avfallsförbränning med effektiv energiutvinning att betrakta som återvinning. Svante Axelsson tror att materialåtervinning alltid är bäst, oavsett vad faktaanalyser faktiskt säger, som om detta skulle vara någon form av religion. Återvinnings- och biobränslereligionen.
Svante Axelsson vill inte elda avfall utan i stället biobränsle. Biobränslen är i teorin förnybara bränslen utan nettotillskott av koldioxid till atmosfären, eftersom den mängd koldioxid som bildas vid förbränningen är en del av kolcykeln. Men avfallet är till största delen biobränsle som redan är hopsamlat. Transport med båt till Sverige är en låg kostnad med små miljöeffekter. Alternativet med materialåtervinning innebär också transporter och energiförluster. Alternativet med biobränsle innebär också transporter, oftast högre och med lastbil.
Det är en felsyn att tro att biobränsle i alla sammanhang är koldioxidneutralt och bra från miljösynpunkt. Det beror på vad biobränslet består av. Skogsavfall är ett bra biobränsle, men kräver transporter till kraftvärmeverken, vilket ger koldioxidutsläpp som kan överstiga dem som genereras av avfallet. Eldar man biomassa, som odlats på åkermark, där man annars kan odla mat, leder det till ökande matpriser. Eldar man t ex stubbar kan det ta 100 år innan det blir koldioxidneutralt. Om man eftersträvar åtgärder, som ska få effekt de närmast decennierna är detta inte effektivt, kanske till och med sämre än naturgas. Torv är ännu sämre. Biobränsle får också effekter på naturmiljö och biologisk mångfald.
Avfallet kan inte energiåtervinnas på ett effektivt sätt var som helst. Det krävs inte bara en dyrbar förbränningsanläggning med kvalificerad rökgasrening utan också utbyggda fjärrvärmenät. Detta finns i stor utsträckning i Sverige, Finland, Danmark och i de baltiska länderna samt Polen och Tjeckien, men i bara liten grad i Storbritannien och Tyskland och i Sydeuropa inte alls. I Sverige har vi byggt ut fjärrvärmen sedan 1950- och 1960-talen. Det finns alltså inte förutsättningar för en effektiv energiåtervinning i stora delar av Europa och särskilt inte på kort och medellång sikt.
Jag förstår inte heller varför Svante Axelsson anser att nationsgränserna är betydelsefulla. I klimatsammanhang brukar man tänka internationellt eller globalt. Sverige har ett visst elöverskott. Om vi genom avfallsförbränning med energiåtervinning kan öka detta kan denna el ersätta till exempel kärnkraft, om äldre kärnkraftverk läggs ned, eller kolkraft i Tyskland genom export av el. Att mot denna bakgrund motsätta sig avfallsförbränning med energiåtervinning i Sverige sker mot bättre vetande.
Håller helt med om att återvinning ofta blir lite av en religion, och att ordentliga analyser av vad som kräver minst energi ofta glöms bort. Bra skrivet!
SvaraRadera