Man talar i media om ”slottets nya färg”, den ”varmrosa färgen”. Av de bilder som visats hittills är det dock svårt att föratå något annat än att man vill ha kvar samma smutsbruna färg som idag, kanske bara något mindre smutsig.
Kungliga Slottet.
Exakt vilken färg slottet ska få är dock inte så lätt att veta eftersom den flygel som man putsat om med den nya färgen är omsorgsfullt dold av presenningar, och lär så förbil under ett antal veckor ytterligare.
Slottets södra flygel med den nya varmrosa färgen. Vad tycks?
Av allt att döma försöker Fastighetsverket äta kakan och ha den kvar. För om man verkligen menade allvar med att ge slotten en ny färg, till exempel den ljust tegelröda färgen, som slottets norra flygel lär ha haft under fyra år innan slottet brann 1697, så hade åtgärden sannolikt krävt byggnadslov enligt PBL, 9 kap. 2 §, punkt 3c, som innebär att det krävs bygglov för ändring av färg. Dessutom är det enligt PBL förbjudet att förvanska särskilt kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Bebyggelsens ”särart” och ”karaktärsdrag” ska dessutom tillvaratas vid ändring eller underhåll, även om åtgärderna inte kräver bygglov. Det innebär att man bara kan använda samma färg som idag utan att söka bygglov.
Vilken färg ska slottet egentligen ha? Slottets arkitekt, Nicodemus Tessin d.y. dog 1728 innan slottsbygget blev klart och var då ofärgat, och ansvaret övertogs då av arkitekten Carl Hårleman, som slutförde bygget och bestämde den gula färgen som slottet sedan hade från 1750 och under 150 år. Omkring förra sekelskiftet 1900 färgades slottet i dagens bruna nyans, som den alltså haft i drygt 100 år. Om byggnaden inte ska "förvanskas" kan man rimligen bara använda den gula nyans, som dåvarande slottsarkitekt Carl Hårleman bestämde 1750 eller den smutsbruna färg som bestämdes 150 år senare. Att nu ge den en ”varmrosa färg” utan att söka bygglov för åtgärden är ett brott mot PBL – antingen mot bygglovplikten (om det innebär ändring av färg) eller mot förbudet mot förvanskning (om det är en annan färg än gult eller brunt).
Själv tycker jag utan tvekan att den gula färgen är att föredra. Stockholm kallades på 1700-talet för den gula staden, eftersom gult var den dominerande färgen. Fortfarande finns det gott om gula hus, även i slottets närhet. Närmast som jämförelse är Tessinska palatset som ritades av slottsarkitekten själv och byggdes vid samma tid mellan 1694–1701. Uppenbarligen tilltalades Tessin av den gula färgen.
Tessinska palatset har en mycket vacker gul färg och ligger vid Slottsbacken. Där bor landshövdingen Chris Heister.
Granne till Tessinska palatset och Slottet ligger en rad byggnader i olika gula nyanser.
Flemingska palatset vid Slottsbacken - också gult - är byggt på 1650-talet efter ritningar av Tessin d.ä.
Myntkabinettet vid Slottsbacken från 1675 är varmt gult.
Arvfurstens palats på Gustav Adolfs torg i Stockholm är ett palats uppfört mellan 1783 och 1794 för prinsessan Sofia Albertina, syster till kung Gustav III. Arkitekt var Erik Palmstedt. Också gult förstås.
Vid Drottninggatan ligger en vacker gul malmgård från 1699-1701, Schefflerska palatset på Drottninggatan 116 vid den så kallde Spökparken.
Jernkontorets gula byggnad vid Kungsträdgårdsgatan byggdes 1875 efter ritningar av arkitekt Axel Kumlien.
Fersenska palatset har lång historia med de äldsta delarna från 1634. Nuvarande byggnad moderniserades på 1880-talet av arkitekten Adolf Emil Melander arkitekten Helgo Zettervall, som medverkade till utformningen av fasaden i nyrenässans. Gult förstås.
Det är ju helt klart att den gula färgen har karaktäriserat centrala delar av Stockholm från 1600-talet och framåt. Den har den längsta traditionen också på det kungliga slottet. Varför man inte har insett detta är en gåta. "Vi satsar på sandfärgat med rosa inslag. Färgsättningen man kom fram till för över 100 år sedan var alltså inte så dum", sade Andreas Heymowski enligt media förra året. Genom att måla Slottet beige-brunt behöver inte Fastighetsverket enligt Madeleine Sjöstedt ansöka om bygglov och frågan behöver således inte frågan komma upp för behandling i demokratiskt tillsatta instanser som stadsbyggnadsnämnden. Det är enligt min mening utomordentligt märkligt.
Själva har vi ansökt om att få bygga balkong i ett läge som inte är synligt för några andra än dem som bor runt gården i samma kvarter. Där har de flesta redan fått bygga balkong, men jag har nekats detta av stadsbyggnadsnämnden. Jag tycker detta är tråkigt, men rättar mig självfallet för ett beslut som fattats av en demokratiskt tillsatt församling.
Jag tycker att en fråga som är av oändligt mycket större vikt - den berör 900 000 stockholmare och stadens antagligen mest iögonfallande byggnad - inte utsätts för samma demokratiska behandling. Det är minst sagt stötande.
Exakt vilken färg slottet ska få är dock inte så lätt att veta eftersom den flygel som man putsat om med den nya färgen är omsorgsfullt dold av presenningar, och lär så förbil under ett antal veckor ytterligare.
Av allt att döma försöker Fastighetsverket äta kakan och ha den kvar. För om man verkligen menade allvar med att ge slotten en ny färg, till exempel den ljust tegelröda färgen, som slottets norra flygel lär ha haft under fyra år innan slottet brann 1697, så hade åtgärden sannolikt krävt byggnadslov enligt PBL, 9 kap. 2 §, punkt 3c, som innebär att det krävs bygglov för ändring av färg. Dessutom är det enligt PBL förbjudet att förvanska särskilt kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Bebyggelsens ”särart” och ”karaktärsdrag” ska dessutom tillvaratas vid ändring eller underhåll, även om åtgärderna inte kräver bygglov. Det innebär att man bara kan använda samma färg som idag utan att söka bygglov.
Vilken färg ska slottet egentligen ha? Slottets arkitekt, Nicodemus Tessin d.y. dog 1728 innan slottsbygget blev klart och var då ofärgat, och ansvaret övertogs då av arkitekten Carl Hårleman, som slutförde bygget och bestämde den gula färgen som slottet sedan hade från 1750 och under 150 år. Omkring förra sekelskiftet 1900 färgades slottet i dagens bruna nyans, som den alltså haft i drygt 100 år. Om byggnaden inte ska "förvanskas" kan man rimligen bara använda den gula nyans, som dåvarande slottsarkitekt Carl Hårleman bestämde 1750 eller den smutsbruna färg som bestämdes 150 år senare. Att nu ge den en ”varmrosa färg” utan att söka bygglov för åtgärden är ett brott mot PBL – antingen mot bygglovplikten (om det innebär ändring av färg) eller mot förbudet mot förvanskning (om det är en annan färg än gult eller brunt).
Själv tycker jag utan tvekan att den gula färgen är att föredra. Stockholm kallades på 1700-talet för den gula staden, eftersom gult var den dominerande färgen. Fortfarande finns det gott om gula hus, även i slottets närhet. Närmast som jämförelse är Tessinska palatset som ritades av slottsarkitekten själv och byggdes vid samma tid mellan 1694–1701. Uppenbarligen tilltalades Tessin av den gula färgen.
Det är ju helt klart att den gula färgen har karaktäriserat centrala delar av Stockholm från 1600-talet och framåt. Den har den längsta traditionen också på det kungliga slottet. Varför man inte har insett detta är en gåta. "Vi satsar på sandfärgat med rosa inslag. Färgsättningen man kom fram till för över 100 år sedan var alltså inte så dum", sade Andreas Heymowski enligt media förra året. Genom att måla Slottet beige-brunt behöver inte Fastighetsverket enligt Madeleine Sjöstedt ansöka om bygglov och frågan behöver således inte frågan komma upp för behandling i demokratiskt tillsatta instanser som stadsbyggnadsnämnden. Det är enligt min mening utomordentligt märkligt.
Själva har vi ansökt om att få bygga balkong i ett läge som inte är synligt för några andra än dem som bor runt gården i samma kvarter. Där har de flesta redan fått bygga balkong, men jag har nekats detta av stadsbyggnadsnämnden. Jag tycker detta är tråkigt, men rättar mig självfallet för ett beslut som fattats av en demokratiskt tillsatt församling.
Jag tycker att en fråga som är av oändligt mycket större vikt - den berör 900 000 stockholmare och stadens antagligen mest iögonfallande byggnad - inte utsätts för samma demokratiska behandling. Det är minst sagt stötande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar