I mitt närområde på Gotland, på Kapelludden i grannsocknen När, planeras ett nytt stort vindkraftverk. Det är tänkt att bli 150 m högt med en effekt på 2 MW. Det ska ersätta fem mindre verk i samma område. Enligt översiktsplanen för Gotland finns två av de befintliga verken inom ett område för vindkraft som inte bör generationsväxlas, medan tre av verken ligger inom område som bör generationsväxlas.
Tre av de befintliga vindkraftverken sedda från Närsholmen.
Ser man positivt på vindkraft som en fossiloberoende energikälla kan bytet från fem små till ett enda större verk te sig som en rationell åtgärd. Är man mer skeptiskt lagd kan man fokusera på eventuella negativa effekter. Själv ser jag risken för bullerstörningar och påverkan på landskapsbilden som två viktiga lokala aspekter vid lokalisering av vindkraftverk.
Avståndet från vårt hus i grannsocknen Lau är 7,5 km och vi kommer enligt samrådsunderlaget troligen inte att se vindkraftverket. Eller så kommer vi att kunna uppfatta vingarnas roterande över skogen långt bort. Det är lite oklart beroende på att begreppet ”synligt” definierats som när man ser minst 2/3 av rotorbladen i den informationsbroschyr som tagits fram för samråd med de närboende. Men om jag korsar vägen och går några meter söderut kommer jag att kunna se verket även enligt denna definition. Jag kommer säkert inte heller att höra verket, i varje fall inte hemifrån. Mina synpunkter beror alltså inte på hur jag själv påverkas vid sommarbostaden.
Höjd och storlek
Vindkraftverket kommer alltså, om det byggs, att bli nästan lika högt som Kaknästornet, Stockholms högsta byggnad på 155 m. Och mycket högre än t ex Uppsala domkyrka, Stockholms stadshus och exempelvis Cementas cyklontorn i Slite som är Gotlands högsta byggnad. Och Närs kyrktorn från mitten av 1200-talet kommer inte längre att vara socknens högsta byggnadsverk. Ändå är det inte exceptionellt stort för att vara vindkraftverk. Det här är snarare normalstorleken för nya vindkraftverk numera. De fem äldre verken som försvinner är mellan 20 och 25 år gamla och betydligt mindre, bara cirka 45-70 meter höga.
Närs kyrka.
Vindkraften har byggts ut ordentligt i Sverige de senaste tio åren. År 2014 byggdes 321 verk med en installerad effekt på 902 megawatt. Det är en ökning av den utbyggda effekten med 53 procent jämfört med året innan. Och den genomsnittliga storleken var 2,8 MW. Sveriges största vindkraftverk effektmässigt heter Big Glenn på Risholmen i Göteborg är på 4,1 MW men faktiskt bara 145 m högt. I Öresund finns en vindkraftpark, Lillgrund, som består av 48 vindkraftverk om 2,3 MW, dvs totalt 110 MW.
Lillgrunds vindkraftspark.
Kapacitetsbrist
Ett hinder mot ytterligare vindkraft på Gotland som den begränsade kabelkapaciteten hittills har utgjort kommer att försvinna när en ny elkabel läggs ner vilket nyligen beslutats. Kabeln ska möjliggöra en rejäl vindkraftsexpansion på Gotland med uppemot 400 nya vindkraftverk med en effekt på runt 1 000 megawatt. Det innebär alltså 2,5 MW i snitt. Men var ska dessa 400 verk ligga? Ska de duttas ut ett och ett – det blir fyra vindkraftverk i varje socken - eller samlas inom ett fåtal områden? Det blir i så fall åtta vindkraftsparker motsvarande Lillgrund, Sveriges största. Eller både och? Ingen vet riktigt. Översiktsplanen pekar ju ut vissa områden men styr inte investeringsbesluten. Dessutom ifrågasätts flera utpekade områden av till exempel försvaret och flyget.
Ekonomi
År 2020 ska minst 50 procent av energiproduktionen vara förnybar energi, enligt riksdagens beslutade mål. Men varma vintrar med lägre elkonsumtion än normalt har medfört låga priser på både el och certifikaten – genom en lägre elförsäljning sjunker behoven av elcertifikat på marknaden, och med ett överskott sjunker priset på elcertifikat. Med dagens låga elpriser finns det ingen ekonomi i att bygga nya vindkraftverk. 40 öre är vad vindkraftsproducenter kan få ut idag för en kilowattimme inklusive elcertifikat. Det skulle behövas minst 55 öre för att få lönsamhet enligt företrädare för vindkraftbranschen. Så det är inte säkert att de nationella målen kommer att nås. Och det är inte heller säkert att vindkraftverket i När kommer att byggas på länge.
Vindkraftsföretagen räknar med att elpriset kommer stiga igen. Frågan är bara hur lång tid det kommer att ta. Dagens låga elpris har hållit i sig längre än vad branschen först trodde, beroende på varma vintrar med låg elkonsumtion. Dessutom har den stora tillgången på fossil energi pressat marknaden. Och världsmarknadspriset på olja fortsätter att sjunka.
Man kan naturligtvis vara kritisk mot en alltför omfattande utbyggnad av vindkraft av många skäl. En omfattande vindkraftutbyggnad tenderar exempelvis att driva upp priset på el. Det visar till exempel nedanstående diagram för elpriset relaterat till installerad vind-(och sol-)kraft per capita. Diagrammet har hämtats här.
Tyskland och Danmark med högst andel sol och vind har också de högsta elpriserna i Europa, dubbelt jämfört med de länder som har lägst elpriser och även minst utbyggnad av sol och vind.
Men vindkraften ställer även krav på omfattande reglerkraft när det inte blåser. Och det finns tillfällen när det nästan inte blåser någonstans. I Sverige kan reglerkraft vara till exempel vattenkraft, i Danmark och Tyskland ofta kol.
Buller
Vindkraftverken får inte bullra mer än 40 dBA vid bostäder. Men denna gräns garanterar inte att bullerstörningar uteblir. Studier i Sverige har visat att runt tio procent upplevde sig som bullerstörda vid ljudnivåer från vindkraftverk på 35 till 40 dBA. Sex procent upplevde sig som mycket störda.
Dessutom har det i flera fall visat sig att beräknade ljudnivåer i verkligheten har överskridits. Boende har utsatts för större bullerpåverkan utöver vad som förespeglats i de MKB som legat till grund för bygglov. Det kan till exempel handla om så kallat amplitudmodulerat ljud, vilket innebär att ljudet varierar i styrka på ett periodiskt vis, särskilt under kvällar, nätter och morgnar då vi normalt vill ha ostördhet för att sova. Detta är ett fenomen som blir mer uttalat ju högre vindkraftverken är och som kraftigt förstärker upplevelsen av obehag. Kritiker har hävdat att Naturvårdverkets riktlinjer för vindkraftbuller är alltför generösa och innebär att vindkraft etableras alldeles för nära bostäder.
Landskapsbild
Utbyggnaden av vindkraften är särskilt känslig i kustlandskap som på Öland och Gotland, där betydande påverkan på landskapsbilden sällan kan undvikas. Extremfallet är Näsudden på södra Gotland, som är Sveriges vindkrafttätaste område och som helt och hållet domineras av ett hundratal vindkraftverk. Där pågår redan utbyte av äldre mindre verk, som ersätts av färre men större.
Näsudden
Storleken och synligheten är en av de effekter som redovisas i informationsbroschyren. Vindkraftverket kommer att ligga mycket nära Närsholmen, en av de vackraste platserna på Gotlands östra kust, ett naturreservat med Närs fyrplats, ett fågelskyddsområde och med en savannliknande natur. Området kring fyrplatsen är ett mycket populärt utflyktsmål för närboende.
Närsholmen
Närsholmen är av riksintresse och naturreservat och Natura 2000-område. Närsholmen är uppbyggd av grus som ligger i tydliga vallar. På stranden finns ett antal raukar. Heden innanför är karg men med många olika örter. Ett antal enar som betats i den nedre delen ger holmen ett savannartat intryck.
Savann på Närsholmen
Det finns ett rikt fågelliv med en stor mängd häckande strandfåglar. På närbelägna halvön Hammaren finns även örn, både kungsörn och havsörn. Närsholmen besöks av många närboende, turister och fågelskådare på grund av dess vackra och särpräglade natur.
Det nya vindkraftverket kommer att exponeras särskilt tydligt just här, eftersom det kommer att stå på Kapelludden ca 200 m från stranden på andra sidan viken mot Närsholmen. Avståndet till fyrplatsen är mindre än 2 km. Inom parentes är Närs fyrtorn 16 m högt, alltså en dryg tiondel av det planerade vindkraftverket. Från alla delar av Närsholmen kommer det nya 150 m höga vindkraftverket vara väl synligt för att inte säga minst sagt påträngande. Det kommer utan tvekan att påverka vår upplevelse av Närsholmens landskapsvärden.
Närsholmens fyr
För några år sedan skrev konstnären Lars Jonsson och filmaren Jan Troell ett debattinlägg, där de tog upp just påverkan på landskapsbilden. De menade att vindkraftverk har en avgörande visuell inverkan på landskapet. För att avläsa och uppleva ett landskap måste vi enligt Jonsson-Troell låta blicken landa i en punkt, den så kallade flyktpunkten som låter vår hjärna avläsa avstånd och teckna perspektiv, det vill säga orientera sig i rummet. I öppna landskap blir det ofta en avlägsen punkt som krönet av ett berg, en vik eller dunge i fjärran. Ett vindkraftverk med snurrande rotorblad drar alltid till sig vår blick och vi kan inte etablera denna flyktpunkt, vi kan med andra ord inte avläsa landskapets visuella värden och landskapet förlorar därmed sitt värde som landskap. I översiktsplanen anges ett avstånd på 8-10 km från land som önskvärt för att den visuella upplevelsen av havsbaserad vindkraft ska anses någorlunda konfliktfri. Vindkraft i havet bör därför i första hand lokaliseras minst 10 km från land. Lillgrund vindkraftpark ligger just 10 km utanför den skånska kusten. Men varför ska då kraven sättas avsevärt lägre för landbaserad vindkraft? Det bäddar ju för konflikter med landskapsbilden.
Slutsatser
När vindkraftverken växer i storlek tror jag att det naturliga är att samla flera kraftverk i större vindkraftparker i lägen där omgivningspåverkan minimeras, snarare än att dutta ut dem än här, än där. Sådana lägen står sannolikt att finna främst i obebyggda skogsområden och till havs. Även om havsbaserad vindkraft syns neutraliseras påverkan på landskapsbilden ganska snart vid ökande avstånd från land. Från Närsholmen syns till exempel silon i Ronehamn, på 12 km avstånd. Från Katthammarsvik syns cementfabriken i Slite, drygt 30 km bort. Betydelsen på landskapsbilden är i båda fallen försumbar.
Sverige har tillgång till stora ytor till havs där vindförhållandena i de flesta fall är betydligt bättre än på land. I Sverige fanns 2013 69 havsbaserade vindkraftverk med en installerad effekt på 210 MW. Sveriges största vindkraftspark är fortfarande den havsbaserade Lillgrund i Öresund utanför Malmö från 2007, med sina 48 verk.
Enligt översiktsplanen för Gotland bör vindkraftverk i havet om möjligt lokaliseras minst 10 km från land, eller till särskilt utpekade områden. I översiktplanen för Gotland utpekas vattenområden väster om Näsudden samt öster om Gotland. Ska storskalig vindkraft byggas ut på Gotland bör havsbaserade lägen prioriteras.
Ser man positivt på vindkraft som en fossiloberoende energikälla kan bytet från fem små till ett enda större verk te sig som en rationell åtgärd. Är man mer skeptiskt lagd kan man fokusera på eventuella negativa effekter. Själv ser jag risken för bullerstörningar och påverkan på landskapsbilden som två viktiga lokala aspekter vid lokalisering av vindkraftverk.
Avståndet från vårt hus i grannsocknen Lau är 7,5 km och vi kommer enligt samrådsunderlaget troligen inte att se vindkraftverket. Eller så kommer vi att kunna uppfatta vingarnas roterande över skogen långt bort. Det är lite oklart beroende på att begreppet ”synligt” definierats som när man ser minst 2/3 av rotorbladen i den informationsbroschyr som tagits fram för samråd med de närboende. Men om jag korsar vägen och går några meter söderut kommer jag att kunna se verket även enligt denna definition. Jag kommer säkert inte heller att höra verket, i varje fall inte hemifrån. Mina synpunkter beror alltså inte på hur jag själv påverkas vid sommarbostaden.
Höjd och storlek
Vindkraftverket kommer alltså, om det byggs, att bli nästan lika högt som Kaknästornet, Stockholms högsta byggnad på 155 m. Och mycket högre än t ex Uppsala domkyrka, Stockholms stadshus och exempelvis Cementas cyklontorn i Slite som är Gotlands högsta byggnad. Och Närs kyrktorn från mitten av 1200-talet kommer inte längre att vara socknens högsta byggnadsverk. Ändå är det inte exceptionellt stort för att vara vindkraftverk. Det här är snarare normalstorleken för nya vindkraftverk numera. De fem äldre verken som försvinner är mellan 20 och 25 år gamla och betydligt mindre, bara cirka 45-70 meter höga.
Vindkraften har byggts ut ordentligt i Sverige de senaste tio åren. År 2014 byggdes 321 verk med en installerad effekt på 902 megawatt. Det är en ökning av den utbyggda effekten med 53 procent jämfört med året innan. Och den genomsnittliga storleken var 2,8 MW. Sveriges största vindkraftverk effektmässigt heter Big Glenn på Risholmen i Göteborg är på 4,1 MW men faktiskt bara 145 m högt. I Öresund finns en vindkraftpark, Lillgrund, som består av 48 vindkraftverk om 2,3 MW, dvs totalt 110 MW.
Kapacitetsbrist
Ett hinder mot ytterligare vindkraft på Gotland som den begränsade kabelkapaciteten hittills har utgjort kommer att försvinna när en ny elkabel läggs ner vilket nyligen beslutats. Kabeln ska möjliggöra en rejäl vindkraftsexpansion på Gotland med uppemot 400 nya vindkraftverk med en effekt på runt 1 000 megawatt. Det innebär alltså 2,5 MW i snitt. Men var ska dessa 400 verk ligga? Ska de duttas ut ett och ett – det blir fyra vindkraftverk i varje socken - eller samlas inom ett fåtal områden? Det blir i så fall åtta vindkraftsparker motsvarande Lillgrund, Sveriges största. Eller både och? Ingen vet riktigt. Översiktsplanen pekar ju ut vissa områden men styr inte investeringsbesluten. Dessutom ifrågasätts flera utpekade områden av till exempel försvaret och flyget.
Ekonomi
År 2020 ska minst 50 procent av energiproduktionen vara förnybar energi, enligt riksdagens beslutade mål. Men varma vintrar med lägre elkonsumtion än normalt har medfört låga priser på både el och certifikaten – genom en lägre elförsäljning sjunker behoven av elcertifikat på marknaden, och med ett överskott sjunker priset på elcertifikat. Med dagens låga elpriser finns det ingen ekonomi i att bygga nya vindkraftverk. 40 öre är vad vindkraftsproducenter kan få ut idag för en kilowattimme inklusive elcertifikat. Det skulle behövas minst 55 öre för att få lönsamhet enligt företrädare för vindkraftbranschen. Så det är inte säkert att de nationella målen kommer att nås. Och det är inte heller säkert att vindkraftverket i När kommer att byggas på länge.
Vindkraftsföretagen räknar med att elpriset kommer stiga igen. Frågan är bara hur lång tid det kommer att ta. Dagens låga elpris har hållit i sig längre än vad branschen först trodde, beroende på varma vintrar med låg elkonsumtion. Dessutom har den stora tillgången på fossil energi pressat marknaden. Och världsmarknadspriset på olja fortsätter att sjunka.
Man kan naturligtvis vara kritisk mot en alltför omfattande utbyggnad av vindkraft av många skäl. En omfattande vindkraftutbyggnad tenderar exempelvis att driva upp priset på el. Det visar till exempel nedanstående diagram för elpriset relaterat till installerad vind-(och sol-)kraft per capita. Diagrammet har hämtats här.
Men vindkraften ställer även krav på omfattande reglerkraft när det inte blåser. Och det finns tillfällen när det nästan inte blåser någonstans. I Sverige kan reglerkraft vara till exempel vattenkraft, i Danmark och Tyskland ofta kol.
Buller
Vindkraftverken får inte bullra mer än 40 dBA vid bostäder. Men denna gräns garanterar inte att bullerstörningar uteblir. Studier i Sverige har visat att runt tio procent upplevde sig som bullerstörda vid ljudnivåer från vindkraftverk på 35 till 40 dBA. Sex procent upplevde sig som mycket störda.
Dessutom har det i flera fall visat sig att beräknade ljudnivåer i verkligheten har överskridits. Boende har utsatts för större bullerpåverkan utöver vad som förespeglats i de MKB som legat till grund för bygglov. Det kan till exempel handla om så kallat amplitudmodulerat ljud, vilket innebär att ljudet varierar i styrka på ett periodiskt vis, särskilt under kvällar, nätter och morgnar då vi normalt vill ha ostördhet för att sova. Detta är ett fenomen som blir mer uttalat ju högre vindkraftverken är och som kraftigt förstärker upplevelsen av obehag. Kritiker har hävdat att Naturvårdverkets riktlinjer för vindkraftbuller är alltför generösa och innebär att vindkraft etableras alldeles för nära bostäder.
Landskapsbild
Utbyggnaden av vindkraften är särskilt känslig i kustlandskap som på Öland och Gotland, där betydande påverkan på landskapsbilden sällan kan undvikas. Extremfallet är Näsudden på södra Gotland, som är Sveriges vindkrafttätaste område och som helt och hållet domineras av ett hundratal vindkraftverk. Där pågår redan utbyte av äldre mindre verk, som ersätts av färre men större.
Storleken och synligheten är en av de effekter som redovisas i informationsbroschyren. Vindkraftverket kommer att ligga mycket nära Närsholmen, en av de vackraste platserna på Gotlands östra kust, ett naturreservat med Närs fyrplats, ett fågelskyddsområde och med en savannliknande natur. Området kring fyrplatsen är ett mycket populärt utflyktsmål för närboende.
Närsholmen är av riksintresse och naturreservat och Natura 2000-område. Närsholmen är uppbyggd av grus som ligger i tydliga vallar. På stranden finns ett antal raukar. Heden innanför är karg men med många olika örter. Ett antal enar som betats i den nedre delen ger holmen ett savannartat intryck.
Det finns ett rikt fågelliv med en stor mängd häckande strandfåglar. På närbelägna halvön Hammaren finns även örn, både kungsörn och havsörn. Närsholmen besöks av många närboende, turister och fågelskådare på grund av dess vackra och särpräglade natur.
Det nya vindkraftverket kommer att exponeras särskilt tydligt just här, eftersom det kommer att stå på Kapelludden ca 200 m från stranden på andra sidan viken mot Närsholmen. Avståndet till fyrplatsen är mindre än 2 km. Inom parentes är Närs fyrtorn 16 m högt, alltså en dryg tiondel av det planerade vindkraftverket. Från alla delar av Närsholmen kommer det nya 150 m höga vindkraftverket vara väl synligt för att inte säga minst sagt påträngande. Det kommer utan tvekan att påverka vår upplevelse av Närsholmens landskapsvärden.
För några år sedan skrev konstnären Lars Jonsson och filmaren Jan Troell ett debattinlägg, där de tog upp just påverkan på landskapsbilden. De menade att vindkraftverk har en avgörande visuell inverkan på landskapet. För att avläsa och uppleva ett landskap måste vi enligt Jonsson-Troell låta blicken landa i en punkt, den så kallade flyktpunkten som låter vår hjärna avläsa avstånd och teckna perspektiv, det vill säga orientera sig i rummet. I öppna landskap blir det ofta en avlägsen punkt som krönet av ett berg, en vik eller dunge i fjärran. Ett vindkraftverk med snurrande rotorblad drar alltid till sig vår blick och vi kan inte etablera denna flyktpunkt, vi kan med andra ord inte avläsa landskapets visuella värden och landskapet förlorar därmed sitt värde som landskap. I översiktsplanen anges ett avstånd på 8-10 km från land som önskvärt för att den visuella upplevelsen av havsbaserad vindkraft ska anses någorlunda konfliktfri. Vindkraft i havet bör därför i första hand lokaliseras minst 10 km från land. Lillgrund vindkraftpark ligger just 10 km utanför den skånska kusten. Men varför ska då kraven sättas avsevärt lägre för landbaserad vindkraft? Det bäddar ju för konflikter med landskapsbilden.
Slutsatser
När vindkraftverken växer i storlek tror jag att det naturliga är att samla flera kraftverk i större vindkraftparker i lägen där omgivningspåverkan minimeras, snarare än att dutta ut dem än här, än där. Sådana lägen står sannolikt att finna främst i obebyggda skogsområden och till havs. Även om havsbaserad vindkraft syns neutraliseras påverkan på landskapsbilden ganska snart vid ökande avstånd från land. Från Närsholmen syns till exempel silon i Ronehamn, på 12 km avstånd. Från Katthammarsvik syns cementfabriken i Slite, drygt 30 km bort. Betydelsen på landskapsbilden är i båda fallen försumbar.
Sverige har tillgång till stora ytor till havs där vindförhållandena i de flesta fall är betydligt bättre än på land. I Sverige fanns 2013 69 havsbaserade vindkraftverk med en installerad effekt på 210 MW. Sveriges största vindkraftspark är fortfarande den havsbaserade Lillgrund i Öresund utanför Malmö från 2007, med sina 48 verk.
Enligt översiktsplanen för Gotland bör vindkraftverk i havet om möjligt lokaliseras minst 10 km från land, eller till särskilt utpekade områden. I översiktplanen för Gotland utpekas vattenområden väster om Näsudden samt öster om Gotland. Ska storskalig vindkraft byggas ut på Gotland bör havsbaserade lägen prioriteras.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar