Regeringen har föreslagit att ett investeringsstöd inrättas för anordnande av nya hyresbostäder och bostäder för studerande. Förslaget är just nu under remissbehandling. Stödet avser både nyproduktion och ombyggnad av lokaler till bostäder. Investeringsstöd bör lämnas i kommuner och regioner med befolkningstillväxt och bostadsbrist. För anordnande av bostäder för studerande bör investeringsstöd lämnas på eller i anslutning till orter där det finns universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller folkhögskola. Stödbeloppet blir olika stort, dels beroende på lägenhetsstorlek, dels beroende på var i landet bostäderna tillkommer. Det största stöder ges i Stockholmsregionen och vissa närliggande kommuner. Tyngdpunkten i förslaget ligger på mindre lägenheter upp till och med 35 kvadratmeter BRA per lägenhet. För ytor över 70 kvadratmeter BRA per lägenhet utgår inget stöd. Viss blandning av lägenhetsstorlekar är önskvärd. Långsiktig hållbarhet ska främjas genom att bostäderna måste hålla en viss lägsta energiprestanda. Projekt som uppnår en bättre energiprestanda än grundkravet får ett förhöjt stöd.
Bostadsminister Mehmet Kaplan (MP).
Stödet kommer att finnas tills vidare, men begränsas av en årlig ram om 3,2 miljarder kronor per år, vilket bedöms räcka till ca 15 000 lägenheter per år. Eftersom det erforderliga bostadsbyggandet bedöms uppgå till ca 50 000 lägenheter per år under de närmaste åren motsvarar det ca 30 procent av det totala byggandet. De flesta av dessa blir små eller medelstora lägenheter under 70 kvm, vilket kanske är ett krux. En oklarhet är förstås vad EU-kommissionen kommer att anse om det svenska stödet.
Själv ser jag i huvudsak positivt på förslaget, även om det kanske behövs mer för att få ett totalt sett tillräckligt stort bostadsbyggande. Men under tidigare perioder av tillräckligt bostadsbyggande har vi haft någon form av samhällsstöd, medan byggandet varit otillräckligt efter 1993, då detta avskaffades. Hyresrätterna har dessutom på olika sätt behandlats negativt i förhållande till andra upplåtelseformer.
Utredare Agneta Börjesson (MP).
Samtidigt aviserar regeringen en översyn av hyresgästernas ställning för att komma tillrätta med ett antal försämringar som infördes av alliansregeringen. Regeringen har därför gett riksdagsmannen och miljöpartisten Agneta Börjesson i uppdrag att se över reglerna kring hyresrätter och uthyrning av bostäder. Börjesson är ingen novis utan en politiker med tidigare erfarenhet som partisekreterare och från Finansdepartementet, vilket kanske borgar för seriösa förslag så småningom.
Stödet kommer att finnas tills vidare, men begränsas av en årlig ram om 3,2 miljarder kronor per år, vilket bedöms räcka till ca 15 000 lägenheter per år. Eftersom det erforderliga bostadsbyggandet bedöms uppgå till ca 50 000 lägenheter per år under de närmaste åren motsvarar det ca 30 procent av det totala byggandet. De flesta av dessa blir små eller medelstora lägenheter under 70 kvm, vilket kanske är ett krux. En oklarhet är förstås vad EU-kommissionen kommer att anse om det svenska stödet.
Själv ser jag i huvudsak positivt på förslaget, även om det kanske behövs mer för att få ett totalt sett tillräckligt stort bostadsbyggande. Men under tidigare perioder av tillräckligt bostadsbyggande har vi haft någon form av samhällsstöd, medan byggandet varit otillräckligt efter 1993, då detta avskaffades. Hyresrätterna har dessutom på olika sätt behandlats negativt i förhållande till andra upplåtelseformer.
Samtidigt aviserar regeringen en översyn av hyresgästernas ställning för att komma tillrätta med ett antal försämringar som infördes av alliansregeringen. Regeringen har därför gett riksdagsmannen och miljöpartisten Agneta Börjesson i uppdrag att se över reglerna kring hyresrätter och uthyrning av bostäder. Börjesson är ingen novis utan en politiker med tidigare erfarenhet som partisekreterare och från Finansdepartementet, vilket kanske borgar för seriösa förslag så småningom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar