Hållbart sprawl?

När vi talar om hållbar stadsutveckling tänker vi kanske på täta stadsbyggnadsprojekt som Hammarby sjöstad, där miljömålen sattes högt, nya energilösningar prövades och där ny spårbunden kollektivtrafik tillkom samtidigt. Tidningen Miljöaktuellt skrev nyligen om det planerade nya området i Upplands Väsby kommun, Väsby sjöstad, ett projekt som har fått bidrag av den statliga Delegationen för hållbar utveckling, med Peter Örn i spetsen. Väsby sjöstad planeras långt bort från all kollektivtrafik mitt i det som enligt den regionala utvecklingsplanen RUFS 2010 är en grön värdekärna i Järvakilen, en av regionens s k gröna kilar. Enligt den regionala utvecklingsplanen (RUFS 2010) bör Stockholmregionens gröna kilar bevaras som gröna lungor och spridningsområden för växt- och djurliv. Istället bör regionen byggas ut genom förtätning utmed de stora kollektivtrafikstråken. Men Upplands Väsby kommuns planchef Fredrik Drotte håller enligt Miljöaktuellt inte med om att planeringen av Väsby sjöstad strider mot den regionala utvecklingsplanen för Stockholms län, RUFS 2010.

Väsby sjöstad
”Eftersom den regionala översiktsplanen (sic!) endast översiktligt behandlar detta område och dessutom gör det ur ett perspektiv där Stockholm är kärnan, är det av största vikt att utreda frågan mer i detalj”, säger han enligt Miljöaktuellt. Detta har bland annat gjorts i en studie medfinansierad av landstinget där man prioriterat regionala värden i Järvakilens grönstruktur. I utredningen har man enligt Fredrik Drotte utvecklat en ny metod för prioritering av kilens värden och funktioner. Som resultat har kulturhistoria lyfts fram som en viktig aspekt för just Järvakilen. Enligt Fredrik Drotte finns ingen motsättning mellan arbetet med en kommunal översiktsplan för Väsby sjöstad och den regionala utvecklingsplanen. Enligt den regionala utvecklingsplanen ska man bevara, utveckla och tillgängliggöra de gröna kilarna. ”Det åtagandet kan uppfyllas med god marginal exempelvis genom att den idag smala och otillgängliga väg som finns förbättras, strandområdet tillgängliggörs för friluftslivet (idag är delar inhägnat) samt att de naturvärden som behöver skyddas identifieras”, enligt planchefen. Enligt Fredrik Drotte har man i arbetet med översiktsplanen redan kommit fram till att en social och ekonomisk hållbarhet kan nås om Väsby sjöstad exploateras. Det som kvarstår är att undersöka om man även kan nå ekologisk hållbarhet. ”Det handlar om att undersöka om det går att åstadkomma tillräcklig kritisk massa för viktig närservice utan att äventyra kilens viktiga regionala värden och funktioner. Denna balansgång är den fördjupade översiktsplanens svåraste fråga”. De förslag som hittills har presenterats har innehållit mellan 400 och 2 100 bostäder. Även den del av den gröna värdekärnan som idag är naturreservat kommer att bebyggas. Så långt Miljöaktuellt.
Det är naturligtvis inte bara det faktum att ett värdefullt rekreationsområde kommer att bebyggas som gör att exploateringen kan ifrågasättas från hållbarhetssynpunkt. En tänkbar orsak till att Upplands Väsby hellre exploaterar obebyggd strandnära mark långt bort från befintlig kollektivtrafik än att förtäta redan bebyggda delar av kommunen, där det finns kollektivtrafik, kan vara att man vill attrahera nya välbeställda grupper av hushåll till kommunen, som kan bli bra skattebetalare. Men dessa grupper brukar inte vara kollektivtrafikens bästa kunder, särskilt som det handlar om en ganska lång resa med matarbuss till stationen. Om inte det osannolika skulle inträffa att just Väsby Sjöstad, som första stadsdel i världen skulle få ett spårbilssystem. Ett grundtips är därför att bilinnehavet i Väsby Sjöstad kommer att ligga över genomsnittet och att dessa bilar också kommer att användas flitigt. Att tala om hållbara städer i samma mening som Väsby sjöstad blir närmast ett skämt. Frågan är vad Peter Örn tänkte på när han beviljade bidraget till projektet.