DN-journalisten Anders Bolling har intervjuat två klimatexperter, Lennart Bengtsson och Markku Rummukainen. De ger tillsammans en mer nyanserad bild av den globala uppvärmningen än man har varit van att läsa i pressen. Tyvärr tycks DN inte ha tryckt dem i papperstidningen men de går att hitta på nätet här och här. Bengtsson är professor i meteorologi i Reading och gästprofessor i Uppsala. Han har tidigare bakgrund som chef för European Centre for Medium-Range Weather Forecasts (ECMWF) i Reading och chef för Max-Planck-Institut für Meteorologie i Hamburg. Han är ledamot av svenska Vetenskapsakademien.
Illustration från DN
Bengtsson konstaterar att temperaturtrenden just nu ligger långt under klimatpanelens fyragradersscenario. Fler värmeböljor och färre kalla perioder är att räkna med och kan redan observeras men att andra former av extremväder t ex stormar skulle ha ökat finns det enligt Bengtsson inga belägg för. Havsytans nivå har stigit ganska jämnt i hundra år med 2–3 millimeter per år och stigningen har inte accelererat.
Bengtsson konstaterar att människan påverkar klimatet, men inget tyder på att uppvärmningen är så allvarlig att vi behöver drabbas av panik. ”Vi skapar en väldig ängslan utan att det är befogat, och det leder inte till någon handlingskraft. Det viktiga är att komma fram till förnuftiga lösningar”, säger han till DN. ”Jag har blivit tilltagande frustrerad över bristen på vetenskaplig substans i mycket av det som sägs i medierna. Det går ut över vetenskapen på sikt.” ”Den uppvärmning jorden upplevt de senaste hundra åren är så liten att den inte hade noterats om inte meteorologer och klimatologer informerat om den. Det indikerar att klimatkänsligheten förmodligen är lägre än klimatmodellerna åtminstone till en början antog”, menar Bengtsson. Lennart Bengtsson reagerade på den rapport från ett institut i Potsdam som publicerades av Världsbanken i höjd med klimatmötet i Doha i höstas. Han är kritisk mot att man använde sig av ett extremt alternativ i scenarierna med mycket låg sannolikhet.
Nya studier antyder en något lägre global uppvärmning än i tidigare scenarier. För drygt ett år sedan kom ett par amerikanska forskningsrapporter som pekade på en temperaturökning som är omkring en grad mindre än i det snittscenario FN hittills talat om. Nyligen landade en norsk studie där de senaste årens lägre uppvärmningstakt vägts in i en liknande slutsats. Det är goda nyheter om det stämmer, menar Markku Rummukainen, professor i Lund och Helsingfors och rådgivare vid SMHI, som också sitter med i FN:s klimatpanel (IPCC). Han är dock inte beredd att utesluta en så stor uppvärmning som fyra grader. ”Det finns en viss risk att det bli fyra grader varmare, men det är också fullt möjligt att undvika att uppvärmningen blir så stor”, säger han. Inte heller Rummukainen kan se en tydlig tendens för annat än fler värmeböljor och färre kalla dagar när det gäller extremväder.
Tidigare har man sällan fått läsa nyanserade bedömningar av klimatförändringarna i tidningarna. Därför är Bollings intervjuer intressanta. Det finns också andra kända klimatexperter som på senare tid uttryckt sig mera nyanserat än tidigare, t ex James Hansen.
Bengtsson konstaterar att temperaturtrenden just nu ligger långt under klimatpanelens fyragradersscenario. Fler värmeböljor och färre kalla perioder är att räkna med och kan redan observeras men att andra former av extremväder t ex stormar skulle ha ökat finns det enligt Bengtsson inga belägg för. Havsytans nivå har stigit ganska jämnt i hundra år med 2–3 millimeter per år och stigningen har inte accelererat.
Bengtsson konstaterar att människan påverkar klimatet, men inget tyder på att uppvärmningen är så allvarlig att vi behöver drabbas av panik. ”Vi skapar en väldig ängslan utan att det är befogat, och det leder inte till någon handlingskraft. Det viktiga är att komma fram till förnuftiga lösningar”, säger han till DN. ”Jag har blivit tilltagande frustrerad över bristen på vetenskaplig substans i mycket av det som sägs i medierna. Det går ut över vetenskapen på sikt.” ”Den uppvärmning jorden upplevt de senaste hundra åren är så liten att den inte hade noterats om inte meteorologer och klimatologer informerat om den. Det indikerar att klimatkänsligheten förmodligen är lägre än klimatmodellerna åtminstone till en början antog”, menar Bengtsson. Lennart Bengtsson reagerade på den rapport från ett institut i Potsdam som publicerades av Världsbanken i höjd med klimatmötet i Doha i höstas. Han är kritisk mot att man använde sig av ett extremt alternativ i scenarierna med mycket låg sannolikhet.
Nya studier antyder en något lägre global uppvärmning än i tidigare scenarier. För drygt ett år sedan kom ett par amerikanska forskningsrapporter som pekade på en temperaturökning som är omkring en grad mindre än i det snittscenario FN hittills talat om. Nyligen landade en norsk studie där de senaste årens lägre uppvärmningstakt vägts in i en liknande slutsats. Det är goda nyheter om det stämmer, menar Markku Rummukainen, professor i Lund och Helsingfors och rådgivare vid SMHI, som också sitter med i FN:s klimatpanel (IPCC). Han är dock inte beredd att utesluta en så stor uppvärmning som fyra grader. ”Det finns en viss risk att det bli fyra grader varmare, men det är också fullt möjligt att undvika att uppvärmningen blir så stor”, säger han. Inte heller Rummukainen kan se en tydlig tendens för annat än fler värmeböljor och färre kalla dagar när det gäller extremväder.
Tidigare har man sällan fått läsa nyanserade bedömningar av klimatförändringarna i tidningarna. Därför är Bollings intervjuer intressanta. Det finns också andra kända klimatexperter som på senare tid uttryckt sig mera nyanserat än tidigare, t ex James Hansen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar