Tät stad lockar till promenader

En artikel i SvD i går lyfter fram det intressanta perspektivet att det är den förtätade innerstan och inte gröna villaområden som mest uppmuntrar fysisk rörlighet i vardagen. Artikeln bygger på en ny avhandling av Ulf Eriksson som är doktorand på Centrum för primärvårdsforskning vid Lunds universitet/Region Skåne. I avhandlingen har 32 bostadsområden i Stockholm jämförts med hänsyn till hur promenadvänliga de är. Forskarna vägde då in befolkningstäthet och tillgång till ett varierat serviceutbud inom gångavstånd vad gäller skolor, arbetsplatser, butiker, nöjen, träning samt hälso- och sjukvård.
De mest promenadvänliga områdena visade sig ligga mitt i centrala Stockholm, på bland annat Kungsholmen och Södermalm. Men även andra delar av staden som exempelvis Farsta placerade sig högt. I villaområden som Bromma och Älvsjö var deltagarna däremot mindre fysiskt aktiva. Avhandlingen har ett folkhälsoperspektiv, men stöder andra liknade resultat som har kommit fram inom stadsbyggnadsforskningen och regionplaneringen.
Slutsatsen att det är bättre med en förtätad stad, med tillgång till grönområden, än en mer gles och utspridd stad, står sig väl. Regionplanen, RUFS 2010 och Stockholms översiktsplan, som för övrigt kallas just ”Promenadstaden”, bygger liksom flera andra översiktsplaner på detta.
Enligt studier som har gjorts av Regionplane- och trafikkontoret vid Stockholms läns landsting är familjers bilinnehav tydligt kopplat till tätt eller glest boende. I den glesa villabebyggelsen äger nästan 70 procent av alla familjer bil, medan samma siffra för den täta staden är knappt 30 procent.

Bilinnehav efter bebyggelstäthet, med de glesaste områdena till vänster. Diagrammet blir större om man klickar på det.

Samma mönster för bilinnehav framträder redovisat för olika bebyggelsetyper. Cirka 25 procent av hushållen som bor i hög sluten bebyggelse har bil. Samma siffra i mycket glesa småhusområden är 68 procent.

Bilinnehav i olika bebyggelsetyper.

Färdmedelsvalet varierar avsevärt för boende i olika bebyggelsetyper och för alla typer av resor. Bilen dominerar stort som färdmedel i de glesaste områdena, där nära 80 procent av alla resor görs med bil. För alla typer av småhusområden är bilen det vanligaste färdmedlet. I den täta staden är andelen bilresor däremot mindre än 25 procent. 

Färdmedelsfördelning i olika bebyggelsetyper

Kollektivtrafiken används för omkring 35-40 procent av resorna som görs från områden med flerbostadshus, medan andelen är 15-20 procent från småhusområden. 

Nära 40 procent av resorna i hög sluten bebyggelse sker till fots, vilket är en betydligt högre andel än för alla andra bebyggelsetyper. I de mycket glesa småhusområdena är andelen resor till fots mycket låg. Andelen cykelresor varierar mindre än de andra färdmedlen. 

Detta generella mönster gäller i huvudsak även för arbetsresor och inköpsresor. Kollektivtrafikandelen är dock högre vid arbetsresor och lägre vid inköpsresor. För inköpsresor är skillnaderna mellan bebyggelsetyperna mycket stor. I den tätaste bebyggelsen är andelen inköpsresor med bil endast omkring 15 procent medan motsvarande siffra i de glesaste områdena är cirka 85 procent. Andelen inköpsresor till fots i den tätaste stadsbebyggelsen är nästan 70 procent.

Dessa data bygger på den resvaneundersökning (RVU) som gjordes i samband med trängselskatteförsöket i Stockholm mellan 2004 och 2006.