Varför släcka ljuset?

Nu närmar sig åter Earth Hour. WWF vill att vi ska släcka ljuset under en timme lördagen 23 mars som en klimatmanifestation. Det är en symbolhandling, men det är något oklart vad vi förväntas uttrycka symboliskt, i varje fall mer konkret? Enligt WWF:s hemsida är det en viktig signal till världens beslutsfattare om ”att ta miljöfrågorna på större allvar”, att ”försöka leva lite grönare i vardagen” och ”göra något bra för planeten”. Det är däremot inte en energisparkampanj. Det viktiga är att grannarna ser att man har släckt ljuset. Kanske går det lika bra att dra ned rullgardinen?

WWF vill påverka världens politiker att minska människans påverkan på klimatet. Annars riskerar vi enligt WWF en 4 graders temperaturökning inom 100 år och en höjning av havsytan så att hela länder riskerar att dränkas. Bara vid 1 meters havsnivåhöjning drabbas enligt WWF 145 miljoner människor och sannolikt dör ca 40 procent av alla djurarter ut.
I ett debattinlägg i SvD påstår Håkan Wirtén, WWF, Mattias Klum, fotograf, Johanna Lakso, Push, Hanna Nyberg, Sveriges Ungdomsråd och Pär Holmgren, meteorolog, att det vore möjligt att gå över till 100 procent förnybar elproduktion till år 2030 och hundra procent förnybar energi till år 2050.
Men hur realistiskt är det att så kommer att ske? Användningen av fossila bränslen ökar snabbt framförallt i Kina och Indien, oberoende av hur vi agerar i Sverige. Där bor mer än två miljarder människor med växande behov av energi för att alls kunna få en dräglig tillvaro.
Tyvärr sprider WWF okunskap om de klimatfrågor de tar upp. Sedan IPCC:s senaste rapport för sex år sedan har utsläppen av växthusgaser fortsatt att öka och motsvarar de värsta scenarierna med förväntade temperaturökningar på fyra grader till år 2100. Trots detta har ingen global temperaturökning inträffat under de senaste 16 åren. Den globala temperaturen steg ca 0,8 grader 1900-2012, dvs 0,07 grader per decennium. För att nå 4 graders höjning skulle temperaturen behöva öka med 0,45 grader per årtionde, men den har de fakto legat still under 16 år. Fyra graders uppvärmning fram till 2100, som WWF talar om, blir för varje år mer och mer osannolikt och är snart på gränsen till omöjligt.
Ingen mätbar ökning av takten i havsnivåhöjningarna har heller inträffat under de senaste hundra åren. Havsytans höjs i en takt som motsvarar ungefär tre decimeter per hundra år och ingen nämnvärd  ökning i den takten har skett. Tvärtom visar NOAA:s senaste rapport att den globala havsytan bara ökade med 1,1-1,3 mm per år under de senaste decennierna, eller 11-13 cm per sekel, vilket är mindre än hälften mot vad FNs klimatpanel IPCC har uppskattat. En aktuell forskningsrapport visar att det inte finns några tydliga tecken på att höjningen av havsnivån accelererar. Bakom studien står en grupp forskare, som också är med och skriver nästa stora rapport från FN:s klimatpanel, IPCC. Jonathan Gregory vid universitetet i Reading säger i radions P1 att havsnivåhöjningen snarare ligger under 2 mm per år, och sannolikt runt 30-50 cm på hundra år och professor Lennart Bengtsson vid samma universitet håller med.

Professor Lennart Bengtsson
Enligt Bengtsson är tillförlitliga beräkningar över den mest sannolika utvecklingen osäkra och tills vidare kan de uppgifter som IPCC publicerade i sin senaste rapport med en höjning på 20-50 cm till slutet av 2000-talet betraktas som mest sannolika värden. En meters höjning, som WWF talar om för de närmaste 100 åren framstår som nästintill omöjligt.

Om havsnivåerna skulle höjas mer än väntat är det framförallt i låglänta områden, till exempel i Bangla Desh, som många människor skulle hotas av översvämningar. Men ekonomin i Bangladesh växer och kommer om 50 år att stå på samma nivå som Storbritannien gör idag. Bangladesh landmassa minskar inte heller utan växer enligt Telegraph, en trend som kommer att fortsätta när de blir bättre på att bygga dammar. På samma sätt som Nederländerna redan har gjort kommer Bangla Desh att kunna skydda sig mot översvämningar på de nivåer som kan bedömas som sannolika. Så WWF bygger sin kampanj på tendensiösa eller felaktiga fakta, inte på vad vi faktiskt vet idag.
Sambanden mellan människans utsläpp av växthusgaser och den globala temperaturhöjningen verkar för varje år vara mer och mer komplexa och oklara. Det är enkelt att släcka ljuset under en timme. Sen kan man fortsätta att köra bil eller flyga på semester till andra sidan jordklotet som vanligt. Man kan tycka att man i alla fall gör något litet positivt för miljön. Man behöver inte heller tänka på andra verkliga problem, som till exempel de ökande klasskillnaderna mellan rika och fattiga i Sverige och i världen, eller hur kvinnor förtrycks nästan överallt. När få vi släcka ljuset för dem? Eller när får vi tända en energisparlampa, som en symbolhandling för alla dem, som ännu inte har fått tillgång till elektricitet i Afrika och i Asien?