onsdag 13 november 2013

Bostadsbrist och marknadshyror

Beror bostadsbristen på att vi har ett bruksvärdessystem för hyreslägenheter? Boverkets rapport idag menar att det i alla fall är en betydande delförklaring. Men frågan är om det är sant.
Skulle hyrorna släppas fria skulle det nuvarande hyresbeståndet utnyttjas effektivare. Det kan man vara överens om. Hur snabbt det går beror på vilka övergångsregler som sätts. Däremot skulle det inte få igång byggandet av hyresrätter, snarare tvärtom. Redan idag sätts hyrorna i nybyggda hyreslägenheter i princip på marknadsnivå. De hyrorna skulle knappast öka. Skulle hyrorna höjas i det befintliga hyresbeståndet skulle det ske en omflyttning, så att hushåll med stor bostadskonsumtion skulle flytta till mindre eller billigare lägenheter, och ge plats för dem som söker större eller dyrare hyreslägenhet, och har råd att betala för det. Så fungerar det ju på en marknad. Men det ökar inte den totala efterfrågan på hyresbostäder. Det leder alltså inte till att det byggs mer, snarare tvärtom.
Idag byggs det även för få bostadsrätter, trots att de säljs till marknadspris. Byggintressenterna tycker att det är bättre och säkrare att bygga lite mindre med säker vinst än att bygga mer med mindre vinst, eftersom de numera tar hela risken. Tidigare var det staten som tog risken, och då byggdes det mer. Så enkelt är det nog.
Barbro Engman från Hyresgästerna pekar på att det finns en social bostadssektor i länder som har marknadshyror. Det skulle i så fall behöva införas även i Sverige för att undvika alltför stora sociala konsekvenser. Även ekonomen Stellan Lundström anser att det är en typisk nationalekonomisk rapport, som inte ger hela bilden. Och inte heller den första. Detta har diskuterats i decennier.

9 kommentarer:

  1. Om man släppte marknadshyror fria skulle man ju kunna tänka sig att man samtidigt tar ut en hög engångsbeskattning på fastighetsägare (så att vinsten går till staten och inte hyresägarna). De pengarna som rimligtvis borde vara flera hundratusen per lägenhet skulle man kunna ge till allmännyttan för nybyggen. Med 200 000 kronor för 200 000 lägenheter så rör det sig om 40 miljarder kronor.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Varför inte beskatta hyresgästerna idag i stället?
      En förmånsskatt!

      Radera
    2. Varför skall vi ensidigt gynna allmännyttan, dom är också fastighetsägare?

      Radera
  2. Lejeune, pengarna skulle kunna gå till samtliga som bygger kostnadseffektiva bostäder i stor mängd med rimliga hyror.

    SvaraRadera
  3. Varför skall vi ensidigt gynna allmännyttan?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag menade att privata byggherrar (dock inte automatiskt fastighetsinehavare) också skulle kunna tillgodogöra sig en engångsskatt för bostadsbyggande vid övergång till marknadshyror.

      Radera
  4. Varför inte återinföra fastighetsskatten, och låta den gå till bostadsbyggande/vårdskolaomsorg ? Eller: Avskaffa ränteavdragen, och använd det uppkomna överskottet i statsbudgeten till att subventionera fram nya hyreslägenheter. Eller: Förmögenhetsskatten ! Eller: ROT !

    SvaraRadera
  5. Problemet är att det aldrig kan bli marknadshyror så länge kommunerna "subventionerar" hyrorna med bostadsbidrag och andra bidrag. Hyresvärdarna behöver ju inte sänka hyrorna i de fattigaste områdena, eftersom socialen ändå går in och täcker upp vid behov. Därför skulle marknadshyror sannolikt innebära dyrare boendekostnader överallt, för alla. Och som följd av detta en omflyttning av hyresgästernas köpkraft från näringslivet i stort till bostadsbolagen.

    Att lösa detta med en social bostadssektor är nog ingen bra lösning, det skapar bara ännu mer segregering. Däremot kunde man kanske istället lagstifta om att byggbolagen måste bygga en viss andel små och billiga lägenheter i varje fastighet/område.

    Men det första man måste göra är förstås att dra igång en jättekampanj mot kartellbildningen och korruptionen i byggbranschen, annars blir alla andra åtgärder meningslösa.

    SvaraRadera
    Svar
    1. En social bostadssektor kan knappast leda till mer segregation än den vi redan har. Segregeringen skulle öka ännu mer med marknadshyror. Tvärtom skulle man kunna ha sociala subventionerade bostäder integrerade i alla bostadsområden och i varje kvarter. Ja, man skulle till och med kunna ha lägenheter med marknadshyror och subventionerade hyror i samma hus. Ungefär som man förr hade fattigt folk i gårdshusen och rikt folk i gatuhusen, till och med på Östermalm.

      Radera