Bromma: Följetongen fortsätter

I går meddelades att regeringen redan i fredags, den 18 december 2015, beslutat att lägga ned utredningen om Brommaflygets avveckling, genom nya direktiv till utredaren Anders Sundström. Bakgrunden är två tillkännagivanden i riksdagen där majoriteten gör klart att Stockholmsflygplatsen inte ska utvärderas.
För exakt ett år sedan, den 18 december 2014, fattade riksdagen beslut om att en förhandlingsperson med syfte att lägga Bromma flygplats inte skulle tillsättas. Några timmar tiigare samma dag hade emellertid just en sådan förhandlingsperson tillsatts, Anders Sundström, dock inte med titeln förhandlingsperson utan samordnare. För detta fick det ansvariga stadsrådet Mehmet Kaplan (Mp) senare kritik av ett enigt konstitutionsutskott. Den rödgrönrosa majoriteten i Stockholms stadshus beslutade efter valet 2014 att tillsätta en projektgrupp inom stadens tekniska förvaltningar för att planera bostadsbebyggelse på Bromma flygplats. Jag utgår från att detta arbete också får läggas åt sidan.

Bromma flygplats.
Tills vidare. För Anders Sundström ska fortfarande utreda Arlandas kapacitet. ”Man har suttit och grälat om Brommas framtid år ut och år in. Nu slipper vid det och kan börja planera för en ny fjärde bana på Arlanda i stället. Det tycker jag är jättebra”, säger Anders Sundström.
Arlandas kapacitet är fullt utnyttjad på morgnar och kvällar. Anta att han kommer fram till att en fjärde bana ska byggas på Arlanda omkring 2025. Då uppstår en situation med ledig flygplatskapacitet på Arlanda, samtidigt som behovet av bostäder ökar i Stockholm och antalet bullerstörda kring Bromma är stort. Trafikverket har under 2015 också preciserat innebörden av att Bromma flygplats utgör riksintresse. Det har inneburit att flygplatsens säkerhetszon utvidgats för mer flyg och att bullerzonen också utökats. För stadens planering innebär det att färre bostäder kan byggas med närhet till Bromma i Västerort men även på Kungsholmen. Nyligen lades planer på omfattande bostadsbyggande i Marieberg på is. Tills vidare.
En opinion i övriga landet har larmat om att Bromma flygplats är nödvändig för hela landet. Det gäller överlevnad för andra flygplatser som i sin tur försämrar arbetstillfällen, tillväxt, turism med mera. Men vad blir konsekvenserna för övriga Sverige om det inte handlar om en nedläggning av Bromma utan om en överflyttning av Brommaflyget till Arlanda? Knappast några alls.

Bullerzon kring Bromma flygplats.
Är det inte anmärkningsvärt att riksdagen förbjuder regeringen att ta fram kunskap på ett visst sakområde? Men kunskap saknas ändå inte. Titta i bokhyllorna.
Bromma flygplats byggdes 1936. Men redan på 1950-talet insåg man att lokaliseringen inte var optimal på sikt. I den första regionplanen för Stockholmsregionen, Regionplan 1958 uttrycktes behovet av en ny flygplats, som skulle kunna överta all trafik från Bromma, så att området i stället skulle kunna användas för bostadsbebyggelse. Det var framsynt.
Sedan dess har frågan utretts i många omgångar. En utredning gjordes 1971, en annan 1974, med inriktning att Bromma skulle avvecklas senast 1978. Men 1982 kom man fram till att Bromma skulle behållas. En ny utredning kom 1986 fram till att Tullinge skulle ersätta Bromma. Dåvarande avtal löpte ut 1996 och skulle inte förlängas. I Regionplan 1991 fanns inte längre Bromma kvar. Men avtalet förlängdes ändå till 2011. Men redan 1997 kom en utredning fram till att Brommaflyget kunde flyttas till Arlanda när tredje banan var klar 2012. En annan utredning kom år 2000 fram till att Bromma kunde ersättas av en ny flygplats i Botkyrka eller Södertälje. Stockholmsberedningen kom 2003 fram till att en fjärde bana på Arlanda skulle behövas kring 2020-2025, vilket Anders Sundström nu ska undersöka på nytt. I RUFS 2001 redovisades fem banor på Arlanda. Men alliansen förlängde ändå avtalet för Bromma till 2038. Vad är oddsen för att inte frågan återkommer?

Uppdatering 28 december
I en av kommentarerna nedan hänvisas till en karta över höjdbegränsningarna kring Bromma. Det handlar om nedanstående karta.

Höjdbegränsande området kring Bromma flygplats. Ovalens yttre del är ett lutande plan,
med 10 m mellan linjerna. De kommuner som är berörda av höjdbegränsningarna är
Stockholm, Solna, Sundbyberg, Järfälla, Nacka, Ekerö samt Sollentuna. Angivna höjder är
maximala höjder i meter över havet.
Högsta höjd för objekt inom den horisontella ovalen är 59,56 möh och
100 m högre, 159,56 möh i den yttre linjen av det lutande planet. Vid ovalens
yttre linje är högsta höjd för objekt i konen 130 möh, alltså nästan 30 m lägre. Byggnaders maximala höjd över markplanet blir alltså väsentligt lägre än detta.
För övrigt kan man konstatera att det föreslagna högsta huset i planen för Marievik, som kommenterades i föregående inlägg, kommer att bli 118 meter över nollplanet. Det ligger alldeles vid yttre gränsen för den ovala höjdbegränsningen i konen, där alltså begränsnigen är 130 möh.