fredag 16 april 2010

Vulkanerna Eyjafjallajökull och Katla på Island

”Svenska myndigheter räknar med en snabb lösning.” I går stängdes flygtrafiken i norra Europa på grund av det askmoln som följer på vulkanutbrottet på Island. Några dagars flygstopp. Inte mer. Det räknar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap med att vulkanutbrottets påverkan på Sverige ska stanna vid enligt DN. ”Och ett kortare flygstopp klara vi utan svåra konsekvenser för samhället”, säger Anneli Bergholm Söder, avdelningschef för samordning och insats på myndigheten. Men vad grundar hon egentligen detta på?
Hur ett längre vulkanutbrott skulle påverka Sverige finns det i dag ingen myndighet som planerar för. Varken Luftfartsverket eller Myndigheten för samhällsskydd och beredskap räknar med att problemen ska bli bestående över någon längre tid. Risken för att utbrottet ska utveckla sig till en stor katastrof är enligt forskarna mycket liten, skriver SvD.
Det finns dock en del som talar för att myndigheterna har fel. Eyjafjallajökull är en av de minst aktiva vulkanerna på Island. Vulkanologen Rikke Pedersen vid Nordvulk (det nordiska vulkanologiska centret) i Reykjavik förklarar att man därför har väldigt litet rätt litet bakgrundsfakta om just den här vulkanen, och att det är svårt att säga hur länge utbrottet kommer att pågå. Eyjafjallajökull har haft utbrott tre eller fyra gånger under de senaste 1 200 åren. Det senaste utbrottet skedde under åren 1821 och 1823. Då pågick utbrottet - med pauser - i ett och ett halvt år. Därför väntas utbrottet pågå länge också den här gången. Enligt Pedersen kan vulkanutbrottet alltså påverka flygtrafiken, åtminstone periodvis, i flera månader eller till och med år.
På Island oroar man sig nu enligt finska YLE för att också vulkanen Katla ska få utbrott. De gånger Eyjafjallajökull fått utbrott har Katla fått utbrott några månader senare, säger Pedersen. Vulkanologerna kan ändå inte med säkerhet säga att ett utbrott på Katla nu är att vänta eftersom det finns så litet data om Eyjafjallajökull. Enligt Pedersen är vulkanologerna rätt säkra på att det finns en form av mekanisk förbindelse mellan de två vulkanerna, men man vet inte om den förbindelsen är så stark att ett utbrott på Katla definitivt kommer. Det man vet är att Katla har haft utbrott utan att Eyjafjallajökull har vaknat.
Katla är absolut inget att leka med. Katla är en av de farligaste vulkanerna på Island. Den är mycket större än Eyjafjallajökull och är delvis täckt av en ännu större glaciär. Katla hade sitt senaste större utbrott år 1918. Katla har haft 16 utbrott sedan år 930, dvs omkring 70 år mellan utbrotten. Utbrott från Katla är av en helt annan karaktär än från Eyjafjallajökull, eftersom Katla har en stor, välfylld magmakammare på lågt djup (2-3 km). Under ett utbrott från Katla frigörs det en långt större volym av magma, vilket i förening med den mycket stora och tjocka glaciär som täcker Katla (Myrdalsjökull) utgör potential inte bara för högexplosiva utbrott, utan också stor risk för massiva, destruktiva översvämningar på Islands sydkust och mycket stora askmoln. Vid Katlas senaste våldsamma utbrott 1918 uppskattas askpelaren ha nått upp till en höjd på över 14 km.
Det är nu nästan 90 år sedan det senaste stora utbrottet, även om den kan ha haft ett mindre utbrott 1955, som aldrig blev synligt. Sedan 1999 har man på Island oroat sig för att Katla ska få ett nytt utbrott. Eyjafjallajökull har haft utbrott tre gånger tidigare i historien. Enligt geologen Pall Einarsson vid Islands universitet har grannvulkanen Katla följt efter samtliga gånger, meddelar Aftonbladet. Einarsson säger till den isländska tv-stationen Ruv att vulkanen i Eyjafjallajökull och Katla är starkt sammankopplade och att alla tidigare utbrott i Eyjafjallajökull har kunnat kopplas till Katla. Men det behöver inte ske den närmaste tiden. Den 19 december 1821 inleddes det senaste utbrottet vid Eyjafjallajökull. Först i juni 1823 erupterade Katla.
Askan som nu sprids över Europa ger anledning att nämna vulkanen Lakis utbrott på Island år 1783. Detta åtta månader långa utbrott, som ägde rum öster om Eyjafjallajökull mellan Mýrdalsjökull och Vatnajökull, är det kraftigaste sedan Island befolkades och dödade tusentals människor. Askmolnnet som följde skapade en dimma som täckte delar av Europa och fick temperaturen att sjunka.
Jag undrar om de svenska myndigheterna vet vad de talar om när de räknar med en snabb lösning.

9 kommentarer:

  1. sverige säger bara sådant för och lugna folket.. sanningen är att de har absolut ingen aning vad som kommer hända.

    SvaraRadera
  2. Jag håller med!när har dom det?

    SvaraRadera
  3. http://www.irishtimes.com/newspaper/ireland/2010/0417/1224268541819.html

    Tycker Katla är ett bra namn på en eldsprutande drake. Och visst skickar årtalet 1918 vissa otäcka vibbar om förebud och omen in i våra sinnen. Om man är lite vidskepligt lagd vill säga...

    Såg på rapport ikväll: Götterdämmerung! Gudars skymning! I form av en filmad sekvens från en mörklagd isländsk by. Klockan var 13.20, men allt var nattsvart och reportern sa att svavelstanken stack i näsborrarna. Wagner fick aldrig själv se det han en gång tonsatte. Inte ens på film. Hans inspiration kom från de skrivna sägnerna. Vi ser det hemma i vår TV-soffa. Men förstår vi egentligen att det är Gudars skymning vi ser? Har vi avnavlats alltför mycket från vår urarva tillhörighet i naturens sköte? Visst darrar vi en smula, när vi anar hur konsekvenserna kan bli. Men mest litar vi nog på att allt kommer att bli vid det vanliga. Kanske är Valans spådom i Eddan den text som dundrar bäst trots allt.

    BTW! Vet någon när utbrottet 1918 exakt inträffade? Datum? Har googlat men ej hittat något svar.

    Anna

    SvaraRadera
  4. Kanske bäst att invstera i höghastghetståg då! Hoppas att Europas regeringar börjar tänka så och enas om spårvidder och system, vore bra på alla sätt och vis.

    SvaraRadera
  5. Intressant läsning. Naturens krafter är fascinerande och skrämmande. Det finns de som säger: "Hallå, vi lever på 2000-talet, ska vi inte klara av ett litet askmoln!" De har vilseletts att tro att människan med teknikens hjälp har behärskat naturen. Haiti-katastrofen borde ha lärt oss att människan i själva verket är väldigt liten på jorden.

    SvaraRadera
  6. Det är kul att se Reuters hyperkolorerade bild överst här. Tydligen hade man "någonstans" manipulerat färgerna så att Island skulle se mer aptitligt ut. Varför idyllisera en naturkatastrof?

    SvaraRadera
  7. Men hallå? Alla skriver om vulkanutbrottet men ingen skriver när det var. Var det den 16:e eller tidigare?!

    SvaraRadera
  8. Är det någon som har översta bilden i 1600x1200?
    Mvh

    SvaraRadera