Här på östra Gotland går fortfarande kor och betar på fälten. Vi kan äta kött från kor och lamm som gått och betat på marker vi passerar varje dag. Om vi slutar med det kommer produktionen att läggas ned och landskapet växa igen. Ett öppet landskap är en vacker syn, även om landskapet var ännu öppnare för 100 år sedan, då människorna var mera beroende av att ta vara på vad naturen ger.
Det sker ett naturligt kretslopp i naturen där växterna tar upp koldioxid från atmosfären, som sedan återgår dit när växterna bryts ner. Tar växterna omvägen via kor som betar innan de bryts ner uppstår inget nytt koldioxid. Det gör det inte heller om människan först äter kornas kött, innan det bryts ned. Mer koldioxid tillförs atmosfären bara vid förbränning av fossila bränslen.
Betesmark på Laus backar på östra Gotland.
I Sverige finns det 400 000 hektar betesmarker i Sverige men för 100 år sedan fanns det 2 miljoner hektar. Betesmarkerna är viktiga för den biologisk mångfalden. Där sker till exempel pollinering, då den rika floran ger föda åt pollinerande insekter. Men betesmarkerna krymper snabbt.
Vi trivs bäst i öppna landskap.
Dessutom trivs vi bäst i öppna landskap. Det är inte bara Ulf Lundell som sjunger om detta. Även forskningen visar att vi mår bäst i öppna landskap. Det öppna landskapet är avgörande för vårt mentala välbefinnande och det ökar vår förmåga att återhämta och koncentrera oss. Orsakerna är djupt rotade i våra gener. Det hävdar Patrik Grahn, landskapsarkitekt och forskare vid SLU i Alnarp, som i tio års tid forskat om hur människor påverkas av olika naturmiljöer. De har funnit att det öppna landskapet är betydelsefullt för hur vi mår och att en grön miljö minskar stress. Överallt i världen där man undersökt saken visar det sig att människor värderar sådana landskap allra högst, säger Patrik Grahn.
Ensilagebalarna innehåller gräs.
Betande kor
Enligt den etablerade sanningen står produktion av kött och särskilt nötkött för en stor del av världens utsläpp av växthusgaser och motsvarande klimatpåverkan. Korna äter gräs och fiser sedan ut metan och lustgas från den biologiska processen i magen. Detta är potenta men kortlivade växthusgaser, som så småningom omvandlas till koldioxid.Det sker ett naturligt kretslopp i naturen där växterna tar upp koldioxid från atmosfären, som sedan återgår dit när växterna bryts ner. Tar växterna omvägen via kor som betar innan de bryts ner uppstår inget nytt koldioxid. Det gör det inte heller om människan först äter kornas kött, innan det bryts ned. Mer koldioxid tillförs atmosfären bara vid förbränning av fossila bränslen.
I Sverige finns det 400 000 hektar betesmarker i Sverige men för 100 år sedan fanns det 2 miljoner hektar. Betesmarkerna är viktiga för den biologisk mångfalden. Där sker till exempel pollinering, då den rika floran ger föda åt pollinerande insekter. Men betesmarkerna krymper snabbt.
Dessutom trivs vi bäst i öppna landskap. Det är inte bara Ulf Lundell som sjunger om detta. Även forskningen visar att vi mår bäst i öppna landskap. Det öppna landskapet är avgörande för vårt mentala välbefinnande och det ökar vår förmåga att återhämta och koncentrera oss. Orsakerna är djupt rotade i våra gener. Det hävdar Patrik Grahn, landskapsarkitekt och forskare vid SLU i Alnarp, som i tio års tid forskat om hur människor påverkas av olika naturmiljöer. De har funnit att det öppna landskapet är betydelsefullt för hur vi mår och att en grön miljö minskar stress. Överallt i världen där man undersökt saken visar det sig att människor värderar sådana landskap allra högst, säger Patrik Grahn.
Vill vi behålla öppna betesmarker och odlade fält med foder åt djuren bör vi alltså fortsätta att äta kött. Annars kommer de så småningom att växa igen med skog.
Även om köttproduktion är koldixoidmässigt neutralt i det långa loppet (bortsett från den icke-triviala effekten att det går åt 10 gånger så mycket energi för produktion/transport av grödor jämfört med att äta grödorna direkt) så bortser du från att det innan det blir koldioxid kommer att vara metan som är en mycket stark växthusgas.
SvaraRaderaEffekten är 32 gånger den av koldioxid i ett hundraårs perspektiv, och 72 gånger så stark i ett 20-års perspektiv, efter att man tagit hänsyn till att den bryts ner betydligt snabbare än koldioxid. 100-år är ett långt tidsperspektiv i sammanhanget. Det du skriver är därmed ganska missvisande.
Själv är jag betydligt mer oroad över exploatering av naturmark i världen än växthuseffekten, men även då känns det ganska olyckligt med nötkött som kräver 10-gånger så mycket mark än andra grödor (ungefär hälften av köttet i Sverige är ju importerat). Det mesta nötköttet kommer ju dessutom från mjölkkor (66% av de nötkött som slaktas i Sverige), som inte nämnvärt leder till avbetning av betydande ytor. Själv äter jag dock kött.
Min utgångspunkt för inlägget var uttryckligen det svenska landskapet och den svenska köttproduktionen och särskilt här på Gotland, där jag finns just nu. Inte brasilianskt kött och nedhuggen regnskog. Även mjölkkor äter foder som odlas på öppna fält, vilket vi kan se själva här omkring.
RaderaMetan räknas metan inte till de långlivade växthusgaserna då den har en livslängd i atmosfären på omkring 8 år. Men den ökande halten av metan i atmosfären har avtagit sedan 1970-talet, trots att vi äter alltmer kött. Uppenbarligen känner vi inte till alla bidragande faktorer.
Bra inlägg. Men vi äter inte mer kött nu än för 40 år sedan. Förr åt dom mycket mer inälvsmat istället för skelettkött och det är faktiskt kött det med. Fast tyderligen räknas inte det som kött?
SvaraRadera