torsdag 3 december 2015

Klimatflyktingarna från Syrien

Konflikten i Syrien kan delvis förklaras med den globala uppvärmningen och människors utsläpp av växthusgaser. Det visar ny forskning, åtminstone om man får tro Karin Bojs i DN i våras. Hon åberopade en forskargrupp vid University of California i Santa Barbara som leds av Colin Kelley. De har studerat satellitbilder som visar förekomsten av grundvatten och jämfört historiska mönster för nederbörd i regionen med klimatforskares datamodeller.
Scenariot skulle ha sett ut så här. En stor del av Syriens befolkning har tills nyligen livnärt sig som småskaliga jordbrukare. Den syriska regimen försökte tidigare hålla sig populär i dessa grupper genom att subventionera dieselolja och tillåta storskalig bevattning med grundvatten. Följden har blivit att grundvattennivån har sjunkit, och samtidigt har nederbörden i området minskat. Mellan 2006 och 2010 inträffade en ovanligt svår torrperiod. Massor av boskap dog och priserna på spannmål fördubblades. Regimen tog bort dieselsubventioner. Många småjordbrukare blev utblottade och tvingades lämna sina gårdar. Omkring en och halv miljon männis­kor drog sig från landsbygden mot städernas utkanter. Där började de leva i arbetslöshet och fattigdom.
Städerna svällde redan över av kraftig befolkningstillväxt och flyktingströmmar från Irak. Motsättningar mellan olika grupper har funnits i området i årtusenden och den korrupta regimen var avskydd. Missnöjet grodde, särskilt bland de fattiga i städernas utkanter, och år 2011 var kriget ett faktum.
Visserligen kunde en liknande torrperiod också ha inträffat av rent naturliga orsaker, men enligt forskargruppen har sannolikheten för en sådan torrperiod i Syrien åtminstone fördubblats på grund av den pågående globala uppvärmningen. Alltså beror konflikten i Syrien åtminstone delvis på klimatförändringarna.
Orsak till krig?
Låter det sannolikt? Jag kan se åtminstone några invändningar. Har någon hört talas om den arabiska våren och händelserna i Egypten, Tunisien, Libyen… Berodde de också på svår torka? Berodde Irakkriget på torka?
Att 1,5 miljoner har flyttat till städerna i Syrien sedan 2006 låter ju mycket eller hur? Men Syrien hade före kriget 22,5 miljoner invånare, varav 56 procent bor i städer, och landets befolkning ökade med 2-3 procent per år. I det perspektivet är en migration från landsbygd till städer på runt 1 procent av befolkningen per år, som det alltså rör sig om, inget onormalt. Det kallas urbanisering och är ett välkänt fenomen överallt i världen, även där det inte är torka. Moderna jordbruksmetoder är den främsta orsaken till att mer än hälften av jordens befolkning idag bor i städer. I länder med stark befolkningstillväxt sker en sådan migration i stor omfattning utan att det leder till krig.
”Ordet klimatflykting ger sken av en dramatik som inte riktigt finns”, säger befolkningsexperten Christian Skarman, SCB, enligt DN. En ofta refererad prognos bygger på bedömningar som gjordes i början av 1990-talet av den brittiska professorn i miljövetenskap Norman Myers, som talade om uppemot 200 miljoner klimatflyktingar. Men FN:s miljöorgan Unep som använde dessa siffror har numera tagit avstånd från prognosen. Inte heller migrationsexperten Stephen Castles vid universitetet i Sydney som har sammanställt senare forskning för Unesco, anser att det finns några tydliga bevis för att ökat extremväder skulle ha lett till ökade internationella flyktingströmmar.
The Great Green Wall of the Sahel, ett projekt för att motverka ökenspridning i Sahel från Senegal till Djibouti. Bilde visar en skogsplantering i Tchad.
Klimatförändringarna leder inte alltid till torka även om det sker ibland. I till exempel Sahelområdet har det blivit grönare under de senaste 30 åren. Faktum är att hela jorden har blivit grönare. Från 2003 och framåt har den totala växtmängden på jorden ökat med cirka 0,1 procent per år, trots exploatering av tropisk regnskog och torka på sina håll.
Forskare från Australien har analyserat satellitdata från några av jordens torraste regioner – sydvästra USA och norra Mexiko, Patagonien och nordöstra Brasilien, södra Afrika, Nordafrika, Mellanöstern och Centralasien, samt det inre av Australien. De fann att grönskan i genomsnitt ökat med 11 procent under de senaste 30 åren. Den ökande koncentrationen av koldioxid i atmosfären har alltså haft en gödslande effekt på vegetationen på jorden. I förlängningen tar en grönare värld också upp mer koldioxid.
Uppfattningen att klimatförändringarna leder till allt svårare torka och i förlängningen till krig strider alltså inte bara mot fakta, utan känns som synnerligen långsökt. Men inför klimatmötet i Paris upprepade Karin Bojs i DN sina skrönor om den förestående torkan och klimatflyktingar: "De extra goda skördar som Sverige just nu upplever är ett undantag. Många länder förlorar ekonomiskt på uppvärmningen redan i dag, och det väntas vi också göra inom några decennier. Stora och tätbefolkade områden i världen kommer att bli obeboeliga på grund av torka eller översvämningar. Titta till exempel på forskarnas prognoser för torka vid Medelhavet, och dagens flyktingströmmar framstår som en försmak av vad som ska komma."

2 kommentarer:

  1. Turkiet har på senare tid dämt upp mer av floden Eufrat. Torka och dessa fördämningar gör de nedanförliggande landområdena beroende av flödet i en uppdämd flod. Så nog kan vatten vara en konfliktorsak.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var inte så DN beskrev orsakssambandet.

      Radera