måndag 21 december 2015

Marievik

Just nu pågår samråd om ett av de mer spektakulära bostadsprojekten i Stockholm. Jag tänker på Marievik i stadsdelen Liljeholmen. Området ligger öster om Liljeholmsbron och innehåller idag bara arbetsplatser, mest kontor från 1980-talet.
Marievik idag sett från Tanto.
Hela området förtätas. Ett par byggnader rivs. I det nordligaste området byggs bostäder i sju höghus, det högsta 38 våningar, de övriga om 34, 33, 26, 22, 14 och 12 våningar. I ett angränsande kvarter byggs sex punkthus med bostäder, det högsta om 21 våningar och de övriga mellan 6 och 12 våningar. Totalt ryms omkring 1 000 lägenheter i området, som om det genomförs, kommer att bli det utan jämförelse mest tätbebyggda området i Stockholm.
Marievik i framtiden.
Men enligt lokaltidningen Liljeholmen/Älvsjö sågar stadsbyggnadsforskaren Alexander Ståhle, KTH, planerna för det nya området.  ”För tråkigt, för ödsligt och för högt.” "Man verkar ha tappat skalstocken", säger han. –”Det är billigt för byggbolagen att bygga och det är roligt för arkitekterna att rita. Det finns inget stadsplaneringsvärde i att bygga såhär”, säger han.
”Det är mycket märkligt att ha sju arkitektonisk identiska höghus bredvid varandra. Det avspeglar knappast någon idé om mångfald och variation”, säger han.
”Det är viktigt att inte dra den förhastade slutsatsen att man måste bygga såhär högt
för att bygga tätt. Det går att bygga mycket lägre hus med lika många bostäder genom
att bygga en kvartersstad.”
”Tar man en plätt som är 50 gånger 50 meter och bygger hus i kvartersstruktur där så blir det lika tätt som att bygga ett 20-våningars punkthus”, säger han.
”Med den nya, storskaliga planen varnar han för en död stadsdel med tomma torg.”
”De tenderar att bli väldigt ödsliga. Det är ett väldigt perifert läge, vi pratar inte om Hötorget. Till och med Liljeholmstorget som ligger mitt vid torget är ju ödsligt,” säger han. Som ett exempel på lyckad stadsplanering nämner han Hornsbergsstrand, en tät kvartersstruktur med något enstaka högt hus.
Planområdet.
Men har han rätt? Bebyggelsetätheten vid nordvästra Kungsholmen kan jämföras med innerstadens äldre delar med sexvåningshus med lokaler i bottenvåningen. Där handlar det ofta om exploateringstal mellan 2,0 och 3,0. Planområdet vid Marievik är på 7,8 hektar och ska rymma 1 000 lägenheter och 215 000 kvadratmeter lokalyta. Det blir i genomsnitt ett exploateringstal på omkring e=4,0. Tittar man enbart på den norra delen av planområdet med bostäder handlar det om ca 2 hektar med 1 000 lägenheter. Det ger exploateringstal som närmar sig e=5,0. Detta trots att området också inrymmer en mindre park.
Man kan jämföra med ett annat aktuellt nybyggnadsprojekt, kvarteren Persikan på östra delen av Södermalm, som jag har skrivit om bl a här och här. Där utformas området med en mer traditionell kvartersstruktur, med hushöjder på 5-10 våningar. Det området är på ca 3,7 hektar och ska rymma ca 1 100 lägenheter vilket ger ett exploateringstal på e=3,0. Marievik kommer alltså att bli 60 % tätare är kv Persikan, ja tätare än vad som tidigare har byggts. Bygger man tätt i 30-40 våningar blir det tätare än traditionell  kvartersstad, det går inte att komma ifrån.
Marievik, där jag som illustration lagt in några av kvartenen från kv Persikan. Bara 3-4 kvarter ryms med kanske 5-600 lgh.
Är området ”väldigt perifert”? Nja. Gångavståndet från den norra ändan av planområdet till Horsntulls tunnelbanestation är ca 300 m. Från södra delen av planområdet är det ca 400 m till Liljeholmens T-bane- och tvärbanestation. Det är knappast perifert, snarare ett mycket väl tillgängligt kollektivtrafikläge inom gångavstånd från Södermalm. Ska man bygga tätt med mycket höga hus är detta i själva verket ett bra läge, där husen inte skuggar eller skymmer särskilt många andra hus, eftersom det omges av vägar eller obebyggda vattenytor. Området knyter dessutom samman nybyggda Årstadal i söder med innerstaden.
Illustration som visar mötet mellan ytan i glashuset och park/torget utanför. 
En annan fråga är om området har utformats med en attraktiv stadsstruktur som kan generera folkliv. Bostäderna grupperas kring två gator, en i riktning sydväst-nordost, den andra vinkelrät mot denna. Vid gatukorsningen finns ett torg. Omkring 2 500-3 000 personer kan komma att bo i den omedelbara närheten. Attraktiviteten beror på hur entréer och gatunätet utformas mer  detalj och hur bottenvåningarna används. Men förutsättningar finns eftersom en sockelvåning planeras. Ett problem är nivåskillnaderna från Liljeholmsbron till kajplanet, som dock ska överbryggas med gång- och cykelramp. Ett annat att området inte blir särskilt väl integrerat med angränsande delar av Södermalm, Liljeholmen och Årstadal. Men dessa områden ligger inte heller särskilt långt bort. Ett ytterligare problem är att befintliga kontorsbyggnader i södra delen av planområdet ligger kvar. Men de borde utvecklas med syfte att skapa intressanta målpunkter för dem som bor eller arbetar i området i syfte att stärkas stadsstrukturen.
Många lägenheter kommer naturligtvis att få en fantastisk utsikt över vattnet och Södermalm. I lokalmedia har man lyft fram att området kan skugga Tantobadet under augustikvällar mellan 17 och 19. Men man bör observera att badet inte skuggas under två timmar utan bara delar av denna tid. Det borde man kunna acceptera, och annars kan man kapa några våningar på de högsta husen.
Skugga mot Tantobadet kl 18.00 i augusti.
Naturligtvis kunde fasaderna på husen varieras, men det är viktigt att komma ihåg att arkitekturen inte behöver regleras i detaljplanen. Sammantaget tycker jag att planen för Marievik är intressant och utvecklingsbar. Det ska bli spännande att se hur samrådet går. Och om politikerna verkligen vågar. Det handlar i varje fall om många nya bostäder.

8 kommentarer:

  1. Bra skrivet! Väldigt tröttsamt med myter om att höga hus (mot all logik) inte skulle ge höga exploateringstal. Förstår inte hur något så uppenbart felaktigt kan ha så stor spridning. Tyvärr även en vanlig myt bland nyurbanister.

    SvaraRadera
  2. Det är klart att om man bygger högt och tätt får man in fler bostäder än om man bygger lågt och tätt. Men vill man bygga många bostäder fort och kostnadseffektivt och samtidigt skapa en trivsam, funktionell stadsmiljö är nog den traditionella kvartersstaden överlägsen. Bara att rita upp ett rutnät och låta byggherrarna sätta igång. Inga sofistikerade detaljplaner, inga eviga diskussioner om SCAFT, trafikseparering och andra modernistiska flugor. Det enda som behövs är en karta och en linjal, så får man en stadstyp som fungerat alldeles utmärkt i 1000 år. Varför krångla till det i onödan?

    SvaraRadera
  3. Jag reagerar mot den den väldiga skalan på husen: upp till 50% högre än DN-skrapan, 3 gånger så högt som det befintliga punkthuset på udden (som beskrevs som ett "landmärke" när det byggdes på 80-talet.

    Dessutom så funderar jag över sol/skuggnings-studien: Man resonerar tämligen detaljerat om ett utomhusbad, men har nästan inget att säga om den befintliga bebyggelsen på Söder. När jag promenerar i Tanto, längs Hornstulls Strand, utmed Bergsundsstrand, t o m ute på Reimersholme, så framstår det som uppenbart att rejält många lägenheter kommer att bli av med ljus under den mörka delen av året.

    SvaraRadera
    Svar
    1. På Söder finns redan Skatteskrapan och Folksamhuset i samma härad som DN-huset. Det högsta huset i Marievik blir med sina 118 m nästan lika högt som Victoria Towers 120 m och något högre än Kista Science Tower, båda i Kista.
      Solstudier visar att vid höst- och vårdagjämningen kommer
      befintlig bebyggelse väster om Södertäljevägen att skuggas under
      förmiddagen. Från ungefär oktober till mars kommer även
      bebyggelse på Södermalm, kvarteren vid Hornsgatan/Långholmsgatan, att påverkas under vissa tider.
      Men det är ju tämligen normalt att hus skuggar varandra i en tät stad under delar av tiden. Att solen inte kommer in i lägenheten under vissa tider betyder inte att den inte har ljus i lägenheten. Skulle man planera staden efter maximalt solljus får man en gles stad som inte är särskilt attraktiv från alla andra synpunkter. Det har vi 85 års erfarenhet av vid det här laget.

      Radera
    2. Tja, ytterst handlar väl nästan allt om tycke och smak. De existerande höghusen på Söder är ju fristående solitärer, vars bidrag till stadsbilden dessutom är omdebatterat.
      Marievik handlar alltså om ett tätt kluster av torn, det högsta >50% högre än nyss nämnda Söder-skrapor.

      Om inställningen till skuggning är "c'est la vie", varför då alls utföra en sol-studie ?. Eller förresten, det är ju det man inte gjort, för bebyggelsen. Endast för park och bad...

      Radera
    3. "Eller förresten, det är ju det man inte gjort, för bebyggelsen. Endast för park och bad...". Nej, detta är fel, man visar också hur bebyggelsen skuggas, både i Liljeholmen, väster om bron och på Södermalmssidan. Men solen anses kanske mer betydelsefull vid en badplats.
      De höga husen bidrar till fler bostäder till de bostadssökande och en mer vital stadsmiljö. Det får vägas mot påverkan på stadsbilden.

      Radera
    4. Det blir svårt att se hur alla nya människor i Sverige ska få plats, om det anses oacceptabelt och skäl att stoppa nya byggander att en del personer får lite skugga under 1-2 timme om dagen kanske 60-90 dagar om året (dvs ungefär 1.5% av timmarna under ett år).

      Radera
    5. Ansvarig på Stadsbyggnadskontoret har bekräftat i mejl att tornen kommer att skugga bostadshus på Reimersholme, Bergsundsstrand, Hornstulls Strand, Hornsgatan,i Drakenbergsområdet. Oklart hur mycket, hur ofta, och med hur många drabbade, eftersom detta inte analyserats närmare. Detta framgår INTE av underlaget för samråd.

      Jag tycker att kommentaren från sign. Martin är väl tendensiös. Han bortser från att man kan bygga LÄGRE, t ex med en höjd som ansluter till den innerstad projektet vill knyta an till. När han skall relativisera borfallet av solljus för de drabbade, så inkluderar han i nämnaren generöst årets alla timmar efter solnedgång och före soluppgång.
      Antalet boende som drabbas beskrivs som "en del". I och för sig passande ospecifikt, eftersom ingen annan heller verkar veta hur många dom är.

      Radera