Jag raljerar naturligtvis lite grann i rubriken, men frågan är ändå relevant att ställa eftersom fyra forskare vid SLU med mångårig erfarenhet inom delar av detta fält granskat den ekologiska odlingen i boken ”Den ekologiska drömmen”. Författarna menar att hundra procent ekologisk odling skulle vara en katastrof för framtida livsmedelsförsörjning och innebära större belastning på miljön till en hög kostnad. Är ekologisk odling klimatsmart? Är bekämpningsmedel farligare än naturliga gifter? Inte självklart om man får tro författarna, som har studerat effekter av ekologisk odling under ca 25 år.
Är ekologisk odling bra för miljön?
Författarna är inga noviser; Holger Kirchman är professor i växtnäringslära och markvård, Lars Bergström, professor i vattenvårdslära, Thomas Kätterer, professor i systemekologi och Rune Andersson är agronom. Resultatet av deras genomgång visar att ekologisk odling ger betydligt sämre skördar utan att vara bättre för varken hälsan eller miljön.
Den ekologiska odlingen bygger på att människor som väljer ekologiskt tror att de gör moraliskt rätt. Religion är tro som grundar sig på en föreställning eller en yttersta sanning som inte vilar på vetenskaplig grund. Men de är inte så många. Den ekologiska försäljningen omfattar runt 4 procent av livsmedelsmarknaden och de 15 procent av åkerarealen som odlas ”ekologiskt” är till stora delar mark med låg avkastning. Det kommer att bli omöjligt att nå Sveriges miljömål genom ekologisk odling, anser författarna. Ett vetenskapsbaserat jordbruk utan ideologiska förtecken är vägen framåt, enligt ett debattinlägg i SvD.
Ekologiska grödor
Är ekologisk odling en religion eller vilar den på vetenskaplig grund? Det är rimligen en berättigad fråga att ställa. Ekologisk odling subventioneras med en halv miljard av skattemedel per år, tydligen utan att det är motiverat från vetenskaplig synpunkt.
Men de får naturligtvis omedelbart mothugg. ”Forskarna är inte uppdaterade på den senaste utvecklingen inom det ekologiska”, säger Maria Wivstad föreståndare vid Centrum för ekologisk produktion och konsumtion vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och hänvisar till andra rapporter. Också Svante Axelsson, generalsekreterare vid Naturskyddsföreningen, är starkt kritisk till påståendet att ekologisk odling skulle leda till svält och menar att köttätandet måste minska av klimatskäl, vilket också skulle frigöra mer mark för att odla mat till människor.
Ekologiska kalvar
Det låter ju bra. Om vi äter mindre kött behöver vi ju inte odla så mycket foder åt djuren och frigör i stället åkermark för odling av grönsaker. Men varifrån ska stallgödseln då komma? Ekologiska gårdar är ju beroende av gödsel från djur. Utan stallgödsel utarmas marken, och skördarna minskar ännu mer eftersom handelsgödsel är inte tillåtet. Och hur ska vi hålla landskapet öppet utan betande djur?
Poängen är ju egentligen att det hade varit mycket oväntat om Naturskyddsföreningen, som propagerar för ekologiskt framställd mat, eller om en representant för de forskare som får sitt uppehälle genom de 30 miljoner som årligen avsätts för forskning om ekologiskt jordbruk, skulle säga något annat.
Är ekologisk odling bra för miljön?
Författarna är inga noviser; Holger Kirchman är professor i växtnäringslära och markvård, Lars Bergström, professor i vattenvårdslära, Thomas Kätterer, professor i systemekologi och Rune Andersson är agronom. Resultatet av deras genomgång visar att ekologisk odling ger betydligt sämre skördar utan att vara bättre för varken hälsan eller miljön.
Den ekologiska odlingen bygger på att människor som väljer ekologiskt tror att de gör moraliskt rätt. Religion är tro som grundar sig på en föreställning eller en yttersta sanning som inte vilar på vetenskaplig grund. Men de är inte så många. Den ekologiska försäljningen omfattar runt 4 procent av livsmedelsmarknaden och de 15 procent av åkerarealen som odlas ”ekologiskt” är till stora delar mark med låg avkastning. Det kommer att bli omöjligt att nå Sveriges miljömål genom ekologisk odling, anser författarna. Ett vetenskapsbaserat jordbruk utan ideologiska förtecken är vägen framåt, enligt ett debattinlägg i SvD.
Ekologiska grödor
Är ekologisk odling en religion eller vilar den på vetenskaplig grund? Det är rimligen en berättigad fråga att ställa. Ekologisk odling subventioneras med en halv miljard av skattemedel per år, tydligen utan att det är motiverat från vetenskaplig synpunkt.
Men de får naturligtvis omedelbart mothugg. ”Forskarna är inte uppdaterade på den senaste utvecklingen inom det ekologiska”, säger Maria Wivstad föreståndare vid Centrum för ekologisk produktion och konsumtion vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och hänvisar till andra rapporter. Också Svante Axelsson, generalsekreterare vid Naturskyddsföreningen, är starkt kritisk till påståendet att ekologisk odling skulle leda till svält och menar att köttätandet måste minska av klimatskäl, vilket också skulle frigöra mer mark för att odla mat till människor.
Ekologiska kalvar
Det låter ju bra. Om vi äter mindre kött behöver vi ju inte odla så mycket foder åt djuren och frigör i stället åkermark för odling av grönsaker. Men varifrån ska stallgödseln då komma? Ekologiska gårdar är ju beroende av gödsel från djur. Utan stallgödsel utarmas marken, och skördarna minskar ännu mer eftersom handelsgödsel är inte tillåtet. Och hur ska vi hålla landskapet öppet utan betande djur?
Poängen är ju egentligen att det hade varit mycket oväntat om Naturskyddsföreningen, som propagerar för ekologiskt framställd mat, eller om en representant för de forskare som får sitt uppehälle genom de 30 miljoner som årligen avsätts för forskning om ekologiskt jordbruk, skulle säga något annat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar