måndag 2 januari 2012

Trängselavgifter på Essingeleden?

Idag skriver fyra trafikforskare på DN Sthlm debatt och vill införa trängselavgifter även på Essingeleden. Jag känner två av skribenterna, Jonas Eliasson, professor i transportsystemanalys och tekn. dr. Maria Börjesson, och vet att de är mycket kloka personer. Jag tror därför att deras analyser är korrekta när det säger att avgifter på Essingeleden skulle minska trafiken där med 13 procent och göra Stockholm effektivare, renare och trevligare. Framkomligheten skulle öka och köerna på Essingeleden skulle minska. Men vad de inte nämner i artikeln är att trafiken till innerstaden givetvis skulle öka något igen, om de som idag tar omvägen via Essingeleden inte får någon ekonomisk favör av detta. Denna nackdel borde de också ha redovisat för att ge hela bilden.
Betalstation för trängselavgifter
Trängselavgifterna har haft en bestående minskning av trafiken till innerstaden av ungefär en omfattning som beräknades inför försöket och folkomröstningen. Jag själv har dessutom varit övertygad om att vi behöver avgifter på biltrafiken om vi ska kunna styra den på ett effektivt sätt ända sedan jag för omkring 30 år sedan blev inblandad i en utredning om att minska biltrafiken till Stockholms innerstad med 20 procent. Ingen kombination av åtgärder som inte innehöll avgifter skulle kunna lösa den uppgiften. Detta redovisades också för politikerna i Stockholms stad och landstinget.
Ändå tog det 25 år innan trängselavgifter äntligen infördes år 2007, eftersom frågan under decennier var en av de mest kontroversiella. När avgifterna äntligen infördes efter folkomröstningen 2006 var det dessutom efter dubbla politiska svek och en ytterst liten majoritet i folkomröstningen. Finansborgarrådet i Stockholm, Annika Billström, s, lovade nämligen före valet 2002 att det inte skulle bli någon trängselskatt i Stockholm. Hon tvingades efter valet att svika sina egna väljare sedan socialdemokraterna på riksnivå accepterat detta krav för att Miljöpartiet skulle stödja en socialdemokratisk regering.
Trafikstockning på Essingeleden
Ett försök med trängselavgifter, med ungefär nuvarande modell, genomfördes januari-juli 2006 inför den folkomröstning som genomfördes i samband med riksdagsvalet 2006. Resultatet blev för Stockholms kommun att 51,5% röstade ja, och 48,5 % röstade nej. Det man röstade om var i princip det system som provats under försöket och som sedan dess permanentats, dvs utan avgifter på Essingeleden. Innerstadsborna drabbas minst av trängselavgifterna, eftersom de ofta bor och arbetar innanför avgiftsringen och bilinnehavet dessutom är lägre än genomsnittligt. Samtidigt genomfördes folkomröstningar i 14 grannkommuner där majoriteten i samtliga fall röstade nej. Invånarna i dessa kommuner var på många sätt mer berörda av stockholmarna, eftersom många arbetspendlar med bil till innerstaden. Totalt blev det majoritet för nej med 52,5 procent mot 47,5 procent jaröster. Den demokratiska grunden var alltså ytterst bräcklig. Efter valet 2006 bestämde sig alliansregeringen för att följa valresultatet i Stockholm (men inte i grannkommunerna) och införa trängselavgifterna. För moderaterna, som dittills hade varit emot trängselavgifterna, innebar detta ett ytterligare svek mot sina egna väljare.
Trafikstockning vid Nybroplan i slutet av 1940-talet
Sedan trängselavgifterna införts har Stockholmsöverenskommelsen träffats 2007 mellan landstinget, kommunerna i länet och staten om den framtida infrastrukturen i länet. Där anges att trängselavgifter även tas ut på Essingeleden när Förbifarten tas i bruk men att man bör avvakta med större förändringar av systemet.
Eftersom hanteringen av trafiken i Stockholm lider av ett demokratiskt och politiskt underskott sedan många år tror jag att man bör vänta med att införa nya större förändringar av avgiftssystemet för att undvika nya svekdiskussioner. När förbifarten är klar ska naturligtvis avgifter införas även på Essingeleden. En indexhöjning av avgiftsnivåerna borde man också kunna diskutera.

8 kommentarer:

  1. Men hur stort är det demokratiska underskottet egentligen? 51,5 % röstade för, 45,8 % emot. Det är klara siffror även om minoriteten är stor, men vi har haft jämnare omröstningar än så - förbudsomröstningen t.ex. - utan att någon klagar på demokratiskt underskott. Sedan dess visar också opinionsundersökningar att ännu fler är för trängselskatten.

    Vad man tycker om trängselskatten i grannkommunerna är väl ändå ganska irrelevant - det är Stockholmarna som ska bestämma om Stockholms gator och Stockholms luft.

    Däremot är Essingeleden en angelägenhet för fler än Stockholm eftersom det finns så få alternativ - men eftersom det är stockholmarna som får lida av trängseln, bullret och föroreningarna bör deras ord väga tyngre - alternativt få en rejäl kompensation - exempelvis genom att få intäkter av vägskatterna.

    SvaraRadera
  2. Det enda rätta är att lägga ner trängselskatten. Värre skit finns inte. Ta bort den och det omedelbart.

    SvaraRadera
  3. Hej och tack för beröm ("mycket klok" blev jag glad för!). Ett par bemötanden, bara:

    Enligt trafikanalyserna skulle faktiskt inte innerstadstrafiken öka av en avgift på Essingeleden (Gröndalsbron). Det beror, lätt förenklat, på två saker: a) det skulle fortfarande vara billigare att köra på Essingeleden än rakt igenom stan (vilket ger 2 passager i stället för 1), b) en avgift på Gröndalsbron minskar också trafiken till innerstaden, eftersom en icke försumbar del av trafiken på Essingeleden är på väg till innerstaden. Så "netto" blir faktiskt trafiken över innerstadssnittet en aning lägre, enligt analyserna!

    Vidare: innerstadsborna drabbas faktiskt mest av de nuvarande trängselskatterna. Det finns flera fördelningsanalyser, och alla säger samma sak: innerstadsborna betalar mest, ändrar sig mst, och "drabbas" mest (när man lägger ihop tidsvinst+anpassning+betald avgift). Det finns en rapport bl a på www.stockholmsforsoket.se om det.

    Demokratiskt underskott: Som forskare/expert så är det min roll att upplysa och ge råd, och sen får politiker väga samman olika synpunkter och överväganden. Men jag tycker att trängselskatt är ett styrmedel som de valda politikerna inte bör vara rädda att använda. Precis som politikerna naturligtvis har rätt att fastställa kollektivtrafiktaxa, investeringar, bensinskatt osv. Det finns inget "demokratiskt underskott" i det.

    SvaraRadera
  4. Hej Jonas! Det är bra att du redovisar effekterna för innerstan. Som expert ska du naturligtvis redovisa förslag och beskriva effekterna. Jag menar bara att det inte är så enkelt för politiken att först utlysa en folkomröstning, sedan tolka resultatet lite som man vill. Det är en fråga som i hög grad rör hela regionens befolkning, inte bara Stockholms stad. En majoritet av alla som röstade var emot, och även om man bara räknar stockholmarna röstade en knapp majoritet för förslaget, men med förutsättningen att Essingeleden var fri, tills vidare. Att dessutom två partier bytte inställning direkt efter valen är inte heller snyggt. Det är detta jag kallar demokratiskt underskott. Regionens problem har länge handlat mer om svårigheterna att åstadkomma långsiktiga politiska och trovärdiga överenskommelser på trafikområdet än om att hitta de tekniska lösningarna.

    SvaraRadera
  5. Fast nu måste jag ändå protestera lite - om man väljer att bosätta sig utanför Stockholms stad, och därmed slipper buller och avgaser, får lägre huspriser, mer grönytor, friskare luft och mer lekytor till sina barn och lägre skatt (tror det gällde flertalet av kommunerna som röstade 2006) och till råga på allt vill dumpa sin egen skit (avgaser) i denna stad man inte vill bo i - då har man definitivt avsagt sig rätten att påverka vilka avgifter som tas i Stockholms stad.

    Vill man påverka så får man också ta nackdelarna med att bo där - man kan inte både ha kakan och äta den! Sen kan man ordna hur många egna opinioner eller folkomröstningar som helst - det enda dessa visar är att gratisåkarna vill fortsätta få fria luncher.

    Essingeleden är knivigare - av skälen du anför - men det finns en logik i att precis som i andra servitutsärenden så bör den som nyttjar servitutet på något vis kompensera den som får ta nackdelarna. Diskussionen bör absolut börja.

    Jonas Ericson

    SvaraRadera
  6. Jag tycker faktiskt att bullret och avgaserna inte är så besvärande i innerstan, att bostadspriserna är motiverade av fördelarna av att bo centralt, parkerna är finare där (Djurgården t ex) och utsikterna över Riddarfjärden och inloppet oslagbara. När jag kör bil gör jag det däremot nästan bara i grannkommunerna och smutsar ner luften där. Totalt sett har jag mest fördelar och få nackdelar av att bo i innerstaden. Jag vill gärna bjuda på rösträtten. Vi är alla beroende av varandra i vår gemensamma region.

    SvaraRadera
  7. Jag för min del förväntar mig att mina besökare respekterar mina regler när de besöker mig: tar av sig skorna, lämnar skiten hemma och gärna hjälper till med disken eller ger ett bidrag till den gemensamma måltiden. De som kommer vareviga dag, förpestar mitt vardagsrum med rök och fisar, sätter på bullrig musik och kräver gratis mat - de har jag mindre till övers för och tycker inte att de ska få bestämma hur jag ska ha det i mitt hus. Precis som de får bestämma vilka regler som ska gälla i deras hus. Reglerna för den gemensamma gatan måste vi däremot enas om.

    Nå - vi är alla olika. ;-)

    /Jonas E

    SvaraRadera
  8. Staden är inte privat område där var och en bestämmer själv utan gemensam egendom och ingen bör ha ensamrätt att bestämma reglerna.

    SvaraRadera