Frågan om höga hus återkommer ständigt och med upprepande av samma argument. I Dagens Nyheter
skrev nyligen Ola Andersson om varför Sveriges kommunalpolitiker har höga husfeber. Att landets högsta hus ligger i Malmö har inte gett våra kommunalpolitiker någon ro. Det ena höga huset efter det andra har presenterats, men fortfarande är dock Turning torso Sveriges högsta byggnad, med sina 190 meter och 54 våningar.
Ola Andersson visar hur dålig affär det var att försöka bygga tätt med Turning Torso.
Att bygga höga hus är sällan en god affär. Bygger man högre än omkring tio våningar gör man det av skäl som inte är rationella. Detta beror på att ju högre husen blir, desto mer utrymme går åt till hissar, konstruktioner och tekniska installationer. Turning Torso var en riktigt usel affär.
Den högre höjden måste då balanseras av en högre betalningsvilja för hushöjden. För kontor gäller det att få varumärkesskylten att synas vida omkring. Det står fortfarande Dagens Nyheter högst upp på DN-skrapan trots att DN:s redaktion sedan länge finns i låghuset bredvid.
För bostäder gäller det att få en fin utsikt, men här finns det ett krux. Stadsmiljöanalyser visar att det är svårt att överträffa betalningsviljan för vanliga slutna stadskvarter med måttlig höjd. Det är inte ens lätt att överträffa tätheten genom att bygga höga hus, eftersom dessa inte kan ställas särskilt nära varandra. Enstaka höga hus med fin utsikt kan gå hem, men inte många höga hus nära varandra. Ola Andersson påpekar att Europas tätaste stad Paris saknar höga hus i den centrala staden. Bombay är dubbelt så tätt som New York, trots att antalet höga hus är mycket få.
Jag har själv skrivit en del om höga hus på den här bloggen. Jag var för ett år sedan med om att arrangera ett seminarium om höga hus i Föreningen för samhällsplanerings regi. Det finns refererat här
. Vid seminariet visade det sig att flertalet medverkande experter var överens om att det inte är nödvändigt att bygga höga hus i Stockholm eftersom det går att nå en hög täthet också med måttligt höga hus.
En av deltagarna var Per Ankersjö (C), känd förespråkare för höga hus. Nu visar han med sitt inlägg i Dagens Nyheter med rubriken ”Klimatsmart att bygga höga hus” att han vare sig förstått eller tagit till sig någonting av diskussionen. Det blir inte tätare stad, det blir inte mer ekonomiskt, det blir definitivt inte mera klimatsmart. Tvärtom brukar det bli särskilt blåsigt och ogästvänligt just omkring de höga husen, till exempel kring Wenner-Gren center eller Folksamhuset.
Dessutom hänvisar han till målet att bygga 140 000 nya bostäder i Stockholm. Läser man underlagsrapporterna så finner man inget som helst argument för att bygga höga hus där.
Tät kvartersbyggelse ger tät stad som är attraktiv för invånarna samtidigt som den är effektiv och ekonomisk. Inte höga hus. Det ryms alltså 140 000 lägenheter utan höga hus. Varför då bygga dem?
skrev nyligen Ola Andersson om varför Sveriges kommunalpolitiker har höga husfeber. Att landets högsta hus ligger i Malmö har inte gett våra kommunalpolitiker någon ro. Det ena höga huset efter det andra har presenterats, men fortfarande är dock Turning torso Sveriges högsta byggnad, med sina 190 meter och 54 våningar.
Att bygga höga hus är sällan en god affär. Bygger man högre än omkring tio våningar gör man det av skäl som inte är rationella. Detta beror på att ju högre husen blir, desto mer utrymme går åt till hissar, konstruktioner och tekniska installationer. Turning Torso var en riktigt usel affär.
Den högre höjden måste då balanseras av en högre betalningsvilja för hushöjden. För kontor gäller det att få varumärkesskylten att synas vida omkring. Det står fortfarande Dagens Nyheter högst upp på DN-skrapan trots att DN:s redaktion sedan länge finns i låghuset bredvid.
För bostäder gäller det att få en fin utsikt, men här finns det ett krux. Stadsmiljöanalyser visar att det är svårt att överträffa betalningsviljan för vanliga slutna stadskvarter med måttlig höjd. Det är inte ens lätt att överträffa tätheten genom att bygga höga hus, eftersom dessa inte kan ställas särskilt nära varandra. Enstaka höga hus med fin utsikt kan gå hem, men inte många höga hus nära varandra. Ola Andersson påpekar att Europas tätaste stad Paris saknar höga hus i den centrala staden. Bombay är dubbelt så tätt som New York, trots att antalet höga hus är mycket få.
Jag har själv skrivit en del om höga hus på den här bloggen. Jag var för ett år sedan med om att arrangera ett seminarium om höga hus i Föreningen för samhällsplanerings regi. Det finns refererat här
. Vid seminariet visade det sig att flertalet medverkande experter var överens om att det inte är nödvändigt att bygga höga hus i Stockholm eftersom det går att nå en hög täthet också med måttligt höga hus.
En av deltagarna var Per Ankersjö (C), känd förespråkare för höga hus. Nu visar han med sitt inlägg i Dagens Nyheter med rubriken ”Klimatsmart att bygga höga hus” att han vare sig förstått eller tagit till sig någonting av diskussionen. Det blir inte tätare stad, det blir inte mer ekonomiskt, det blir definitivt inte mera klimatsmart. Tvärtom brukar det bli särskilt blåsigt och ogästvänligt just omkring de höga husen, till exempel kring Wenner-Gren center eller Folksamhuset.
Dessutom hänvisar han till målet att bygga 140 000 nya bostäder i Stockholm. Läser man underlagsrapporterna så finner man inget som helst argument för att bygga höga hus där.
Nu tänkte väl Ankersjö inte på lokalklimatet utan på möjligheten att packa folk tätt och slippa trafik.
SvaraRaderaMen just detta förklarade ju Ola A att höga hus inte var särskilt lämpade för. Så på det viset visade Ankersjö att han inte är åtkomlig för förnuftsargument.
PS. Hur blir det om man ställer ett höghus i övre hörnet på din övre vänstra bild? Blir det inte tätare då?
SvaraRaderaDet blir naturligtvis något tätare då. Om man utgår från att ett normalkvarter är 100x100 m och byggnaden är 15 m tjock och på 7 våningar (ca 20 m höjd) blir e=3,6. Med ett höghus på 20 våningar i hörnet på 20x20m ökar tätheten till e=4,1. Samma effekt kan man emellertid få genom att bygga på hela kvarteret med en åttonde våning. Denna lösning blir billigare per kvm och ger effektivare utnyttjande av byggnadsvolymen. Jag kan därför inte se poängen.
RaderaAlla städer har sina förutsättningar. Stockholm bör enligt min åsikt behålla sin relativt låga silhuett i den gamla stenstaden, eftersom jag tycker det blir en härligt gyttrig, impressionistisk stadsbild med alla hus i måttlig skala och så kyrktornen som sticker upp. Och det spelar som sagt ingen större roll för tätheten, visst kan man som Wiklund är inne på komplettera ett stadskvarter med ett höghus, men i Stockholm finns det gott om mark att förtäta på så det vore knappast meningsfullt. Dessutom börjar det bli alltmer omöjligt att göra större ingrepp på malmarna med tanke på värdeökningen på den gamla bebyggelsen (såväl byggnadshistoriskt som rent ekonomiskt).
SvaraRaderaFast jag hade gärna sett en cool skyline i något av de nyexploaterade områdena, t.ex. vid Lilla Värtan där det hade varit häftigt med en rad spektakulära skyskrapor. Men det blev ju stoppat, vilket är symptomatiskt för skyskrapeprojekt i Sverige. Det kostar för mycket, i synnerhet om man vill bygga med fin arkitektur vilket Turning Torso visar.
I större finanscentra går det att bygga många skyskrapor, eller så kan man göra som i Vancouver där man byggt ett antal höghus i rätt enkel (och gissningsvis billig) utformning för att komma tillrätta med just den stadens speciella problem. Men för Stockholm tror jag det viktigaste är att återgå till byggandet av tät kvartersstad efter det modernistiska debaclet. Skyskrapedebatten är därvidlag problematisk, eftersom den flyttar fokus från det verkliga problemet.
Skyskrapor med minst lika hög arkitektonisk kvalitet som Turning Torso och Victoria Tower vill jag förstås gärna se i Stockholm, även om det blir innanför tullarna. Kanske bäst att tillägga det. :)
SvaraRaderaHär är ett bra exempel på en skyskrapa som jag absolut inte skulle säga nej till i innerstan. Om man däremot skulle börja tumma på utförandet och bygga någon astråkig Stockholm Waterfront-kloss vore det katastrofalt. Kvaliteten på arkitekturen är nyckeln till om det ska bli lyckat eller inte.
SvaraRadera