Sverigedemokraterna har föreslagit att rennäringen ska öppnas också för icke-samer. Det strider mot de grundläggande principer som tillämpas på andra områden i samhället att reservera en näringsgren för en viss grupp av människor på etniska grunder, anser man. Här har naturligtvis SD både rätt och fel.
Det vore ju helt orimligt att till exempel reservera tidningsutgivning för judar, byggnadsverksamhet för balter och städnäring för afrikaner. Så varför ska rennäringen då reserveras för samer?
Förklaringen är ju att renskötsel inte är en inkomstbringande näring i vanlig mening utan utgör ett slags samhällsstött kulturreservat. För varje krona som rennäringen inbringar subventioneras de renskötande samerna med fyra kronor av skattemedel (enligt en ESO-rapport).
Olönsam rennäring
På liknande sätt som vi vill bevara den ekonomiskt olönsamma operamusiken vill vi bevara samernas olönsamma produktion av renkött, samt deras jojkande och exotiska dräkter.
Regleringen av renskötseln är inte heller kopplad till samerna som folkgrupp. De flesta samer sysslar nämligen inte med renskötsel utan har vanliga jobb i samhället, som du och jag. De 4 500 renskötande samerna utgör bara 10-20 % av alla samer. Egentligen skulle de behöva vara ännu färre för att göra rennäringen något mindre olönsam. Det behövs alltså inga fler renskötare oavsett etnicitet.
Stödet till och regleringen av rennäringen skulle däremot kunna ifrågasättas på andra grunder. Om syftet är att bevara den samiska kulturen borde till exempel renskötsel med motocrosscykel förbjudas. Renskötseln borde inte heller som idag få gå ut över andra bevarandeintressen, som till exempel bevarandet av varg, lo och kungsörn inom renskötselområdet, som omfattar ungefär halva landets yta. "Renskötselområdet ska vara helt vargfritt, och dessutom bör det införas vargfria zoner på tio mil från den yttre renskötselgränsen" är krav som har ställts av några samebyar. Läs om hotet mot kungsörnen här.
Sen kan man ju fundera över kopplingen mellan samer och rennäringen. Det är alltså inte så att de flesta samer bedriver renskötsel. Det är inte heller så att renskötsel huvudsakligen bedrivs av samer, även om det är så i Sverige. Renskötsel bedrivs också av andra folkslag i Finland, Ryssland, Kanada och USA.
För hundra år sedan ägnade sig en större andel av svenska folket åt jordbruk och djurskötsel än den andel av samerna som idag bedriver renskötsel. Av rationella ekonomiska skäl har olönsamma jordbruk lagts ner och andelen bönder är idag närmast försumbar. Men rennäringen har inte rationaliserats på samma sätt.
Ett mer rationellt sätt att bedriva rennäring idag vore antagligen att låta renarna förvildas. De samer som vill kunde jaga ren och arrangera jaktsafaris i stället för dagens olönsamma skötsel av tamrenar. Det finns drygt 200 000 renar i Sverige, vilket är något färre än antalet älgar. Det finns många som är intresserade av jakt i Sverige, så marknaden finns sannolikt.
Det vore ju helt orimligt att till exempel reservera tidningsutgivning för judar, byggnadsverksamhet för balter och städnäring för afrikaner. Så varför ska rennäringen då reserveras för samer?
Förklaringen är ju att renskötsel inte är en inkomstbringande näring i vanlig mening utan utgör ett slags samhällsstött kulturreservat. För varje krona som rennäringen inbringar subventioneras de renskötande samerna med fyra kronor av skattemedel (enligt en ESO-rapport).
På liknande sätt som vi vill bevara den ekonomiskt olönsamma operamusiken vill vi bevara samernas olönsamma produktion av renkött, samt deras jojkande och exotiska dräkter.
Regleringen av renskötseln är inte heller kopplad till samerna som folkgrupp. De flesta samer sysslar nämligen inte med renskötsel utan har vanliga jobb i samhället, som du och jag. De 4 500 renskötande samerna utgör bara 10-20 % av alla samer. Egentligen skulle de behöva vara ännu färre för att göra rennäringen något mindre olönsam. Det behövs alltså inga fler renskötare oavsett etnicitet.
Stödet till och regleringen av rennäringen skulle däremot kunna ifrågasättas på andra grunder. Om syftet är att bevara den samiska kulturen borde till exempel renskötsel med motocrosscykel förbjudas. Renskötseln borde inte heller som idag få gå ut över andra bevarandeintressen, som till exempel bevarandet av varg, lo och kungsörn inom renskötselområdet, som omfattar ungefär halva landets yta. "Renskötselområdet ska vara helt vargfritt, och dessutom bör det införas vargfria zoner på tio mil från den yttre renskötselgränsen" är krav som har ställts av några samebyar. Läs om hotet mot kungsörnen här.
Sen kan man ju fundera över kopplingen mellan samer och rennäringen. Det är alltså inte så att de flesta samer bedriver renskötsel. Det är inte heller så att renskötsel huvudsakligen bedrivs av samer, även om det är så i Sverige. Renskötsel bedrivs också av andra folkslag i Finland, Ryssland, Kanada och USA.
För hundra år sedan ägnade sig en större andel av svenska folket åt jordbruk och djurskötsel än den andel av samerna som idag bedriver renskötsel. Av rationella ekonomiska skäl har olönsamma jordbruk lagts ner och andelen bönder är idag närmast försumbar. Men rennäringen har inte rationaliserats på samma sätt.
Ett mer rationellt sätt att bedriva rennäring idag vore antagligen att låta renarna förvildas. De samer som vill kunde jaga ren och arrangera jaktsafaris i stället för dagens olönsamma skötsel av tamrenar. Det finns drygt 200 000 renar i Sverige, vilket är något färre än antalet älgar. Det finns många som är intresserade av jakt i Sverige, så marknaden finns sannolikt.
Mycket klarsynt inlägg i debatten om rennäringen. Tack för ett intelligent o vettigt inlägg Göran.
SvaraRadera