Det har föreslagits att 7 000 lägenheter ska byggas på ön Kungshatt som ligger mellan Ekerö och Skärholmen. Detta enligt en artikel i DN. Ingenting nämns om arbetsplatser eller service. Man talar om "en stark miljöprofil", något som kan antas vara positivt för att sälja in projektet. Det behöver inte betyda att det skulle vara bra från miljösynpunkt. Men drömmen vore en helt bilfri ö, enligt en arkitektkonsult. Något liknande finns inte i Stockholm, om man bortser från några skärgårdsöar. En helt bilfri ö låter ju nästan utopiskt. Kanske det bara är en dröm. Än så länge är jag skeptisk.
Ön Kungshatt i vänstra delen av kartan.
Avståndet från Sergels torg är drygt 10 km. Man tänker sig en spårväg till Bredängs tunnelbanestation. Den skulle behöva bli ca 3,5 km lång. Ska det vara en öppningsbar bro eller en högbro och hur hög ska den i så fall vara. Nya Årstabron har 26 m fri segelhöjd. Spårvägen är alltså ett av frågetecknen. Enligt DN är problemet att den ska gå genom ett naturreservat. Jag tror det finns fler problem, kanske också större. Erfarenheterna från spårvägsbyggen i Stockholmsregionen är att de ofta är dyra, mycket dyrare än beräknat. De kan kosta mellan 250 och 500 Mkr per km. Det skulle betyda någonstans mellan 1 och 2 miljarder utan att bron räknats in, kanske 200-300 000 per lägenhet. Till detta kommer alltså bro, vagnar och depå. Frågan är hur stor betalningsviljan är för lägenheter på en ö utan biltrafik.
Samhällsnyttan med spårvägen till Hammarby sjöstad vore avsevärt bättre än den skulle bli till Kungshatt, så länge förutsättningarna för biltrafik är likartade. Utan bilar på Kungshatt ändras givetvis kalkylen. För att få samma täthet som i Hammarby sjöstad skulle man behöva bygga 15 000 lägenheter där, men det skulle ändå inte räcka för att väga upp den längre spårsträckan och bron.
En annan jämförelse är Tensta, som är ungefär av samma storlek som Kungshatt. Antalet lägenheter är 6 200, dvs något mindre än vad som föreslås för Kungshatt. Tensta ligger 11-12 km från Sergels torg, men har två tunnelbanestationer som utan byten leder till centrum. En likhet med Tensta är också att Kungshatt är en isolerad förortsö, som inte är integrerad i stadsväven (även om Tensta är omgiven av grönt och vägar men inte vatten). Det är ett problem som vi ska akta oss för att upprepa på Kungshatt. Risken är stor att man bara skulle få (ännu) en bilorienterad förort i periferin.
I Stockholms stad finns det utrymme för 140 000 nya lägenheter på platser som är bättre än Kungshatt. Låt oss börja med dem.
Avståndet från Sergels torg är drygt 10 km. Man tänker sig en spårväg till Bredängs tunnelbanestation. Den skulle behöva bli ca 3,5 km lång. Ska det vara en öppningsbar bro eller en högbro och hur hög ska den i så fall vara. Nya Årstabron har 26 m fri segelhöjd. Spårvägen är alltså ett av frågetecknen. Enligt DN är problemet att den ska gå genom ett naturreservat. Jag tror det finns fler problem, kanske också större. Erfarenheterna från spårvägsbyggen i Stockholmsregionen är att de ofta är dyra, mycket dyrare än beräknat. De kan kosta mellan 250 och 500 Mkr per km. Det skulle betyda någonstans mellan 1 och 2 miljarder utan att bron räknats in, kanske 200-300 000 per lägenhet. Till detta kommer alltså bro, vagnar och depå. Frågan är hur stor betalningsviljan är för lägenheter på en ö utan biltrafik.
En jämförelse kan vara Hammarby sjöstad. Landarealen är något mindre, ca 1,6 kvkm jämfört med Kungshatts ca 1,9 kvkm. Avståndet till Sergels torg är ca 4 km, fågelvägen. Antalet bostäder är 11 000 men ska öka till 13 000 innan området är färdigbyggt.
Kungshatt inzoomad.
Det gemensamma är att Hammarby sjöstad har fått en spårväg med omstigning till tunnelbana. Skillnaden är att spårvägen bara är ca 2,5 km. En annan skillnad är tätheten, som är ungefär dubbelt så hög i Hammarby sjöstad som den föreslagna på Kungshatt. En tredje skillnad är att bilar är tillåtna.Samhällsnyttan med spårvägen till Hammarby sjöstad vore avsevärt bättre än den skulle bli till Kungshatt, så länge förutsättningarna för biltrafik är likartade. Utan bilar på Kungshatt ändras givetvis kalkylen. För att få samma täthet som i Hammarby sjöstad skulle man behöva bygga 15 000 lägenheter där, men det skulle ändå inte räcka för att väga upp den längre spårsträckan och bron.
En annan jämförelse är Tensta, som är ungefär av samma storlek som Kungshatt. Antalet lägenheter är 6 200, dvs något mindre än vad som föreslås för Kungshatt. Tensta ligger 11-12 km från Sergels torg, men har två tunnelbanestationer som utan byten leder till centrum. En likhet med Tensta är också att Kungshatt är en isolerad förortsö, som inte är integrerad i stadsväven (även om Tensta är omgiven av grönt och vägar men inte vatten). Det är ett problem som vi ska akta oss för att upprepa på Kungshatt. Risken är stor att man bara skulle få (ännu) en bilorienterad förort i periferin.
I Stockholms stad finns det utrymme för 140 000 nya lägenheter på platser som är bättre än Kungshatt. Låt oss börja med dem.
Det är klart att det inte går att bygga 7000 bostäder utan vägar. Ska folk flytta dit alla sina möbler på spårväg? Dock tycker jag verkligen att exploateringen ska uppmuntras. Man skulle ju kunna tänka sig en bro för bussar och viss biltrafik som slutar efter några hundra meter på Kungshatten? Då blir ön i stort sett bilfri, samtidigt som den kan bussförsörjas och samtidigt ha en ordentlig miljöprofil.
SvaraRadera5 Distansminuter till T centralen! Havet är fritt! En pendelbåt klarar tur och retur med entimmestrafik. Kostnad nån miljon per år.
SvaraRaderaFinns vid Ropsten från Storholmen. Går tills isen bär.
I verkligheten är det inte realistiskt att bygga tusentals nya bostäder på Kungshatt med eller utan miljöprofil. Tröskelkostnaderna för all ny infrastruktur som behövs är alldeles för höga. Det räcker ju inte med vägar och spår. Det behövs också vatten och avlopp. Fjärrvärme kanske inte behövs om bostäderna blir superisolerade, men då ger det också en hög kostnad. Vi kan nog glömma tanken.
SvaraRaderaKloka insiktsfulla ord Göran, tack för det! Jag hyr hus på Kungshatt (tegelbruket) och nu har de bytt ägare igen, till ännu en ivrig förvaltare/exploatör (som genast höjer hyran med 140%..). Förslaget Vision Kungshatt är helt fantastiskt dåligt även om det hade varit en bra idé att bygga på ön. Dina invändningar gör mig lugnare, den rent ekonomiska tröskeln är (ännu) alltför hög. "Arkitektkonsulten" Håkan är inte arkitekt för övrigt, vad jag vet, han är byggmästare och har intressekopplingar till familjen Söderblom.
SvaraRadera/Kjell Nord
Hur ofta anser man att boende företagsekonomiskt ska betala kollektivtrafiksatsningar? Isåfall skulle det ju aldrig byggas någon infrastruktur alls i Stockholm.
SvaraRaderaDock är det ju naturligtvis enklare/billigare/bättre med en GC-bro plus vägfil för nyttotrafik (buss, infrastruktur, färdtjänst). Ända poängen med spårvagn är ju kapacitet, vilket i det här fallet naturligtvis är betydligt mindre attraktivt än turtäthet.
Tranholmen har ju löst alla sådana problem med 400 personer helt utan väg, så nog går det naturligtvis. Det skulle nog gå att få riktigt bra ekonomi i det också.
Värt att beakta är att med en GC-bro blir det ju bara en 1 km gång till Bredängs tunnelbana också. Dvs knappt någon tid alls på cykel, och en enkel promenad. Det skulle nog bli ett vanligt alternativ för pendlare. Ekeröbussarna blir ju också bara någon km bort om man bygger en GC-bro åt det hållet, blir rätt många alternativ.