onsdag 30 september 2009

Författare blir man efter två böcker

Jag har lagt till ”författare” i min profil. En författare är enligt Wikipedia en person som skriver böcker, noveller, artiklar, poesi etc. Med författare avses i första hand skribenter som skriver skönlitteratur (SAOB); skribenter av annan litteratur är till exempel skriftställare, journalister, informatörer. Eftersom jag inte skriver skönlitterärt skulle jag alltså kunna kalla mig skriftställare, men den titeln är ju redan upptagen. För Sveriges Författarförbund är man författare om man publicerat två böcker av konstnärligt eller vetenskapligt värde. Eftersom jag har publicerat två böcker och anser att de har visst vetenskapligt värde väljer jag alltså att kalla mig författare, vid sidan om övriga yrkesbeteckningar.
Stockholm – region i tillväxt, planering och utveckling 1993-2003, av Göran Johnson och Bo Malmsten. Utgiven 2004 av Regionplane- och trafikkontoret, vid Stockholms läns landsting. Regionplanering har bedrivits i Stockholmsregionen kontinuerligt under mer än 50 år och är en unik företeelse i den svenska samhällsplaneringen. Boken beskriver ingående hur planeringsprocessen för RUFS 2001, den senaste regionplanen genomfördes. Arbetet inleddes när efterkrigstidens djupaste ekonomiska kris i Sverige och Stockholmsregionen närmade sig sin kulmen. För regionplaneringen kom nya frågor att hamna i fokus, frågor som ekonomisk tillväxt, kompetens och utbildning samt integration och sociala frågor. Fortfarande finns dock de fysiska planfrågorna – regionens struktur, trafiken och bostadsbyggandet – givetvis med i planen. Min medförfattare Bo Malmsten var regionplanedirektör från 1993 till 2001 när RUFS 2001 togs fram.
Stockholm blir regionstad, av C.F. Ahlberg och Göran Johnson, utgiven 2006 av Stockholmia förlag. Den presenteras av förlaget så här: ”Stockholmsregionens 1900-talshistoria är fylld av konflikter och misslyckade försök att komma överens över politiska, sektoriella och kommunala gränser. Men att det här finns en utmaning för framtiden ska inte skymma de försök och framsteg som gjorts på den regionala samordningens mödosamma väg. Här behandlas regionplaneringens utveckling under 1900-talet, från 1930-talets trevande försök kring vägdragningar och spårtrafik till Regionplane- och trafikkontorets kvalificerade produktion av beslutsunderlag.” C.F. Ahlberg var regionplanedirektör när Regionplanekontoret startade 1952 och fram till sin pensionering 1976.

Uppdatering 2012
En tredje bok publicerades i maj 2012. Om denna kan du läsa här

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar