onsdag 15 maj 2013

Satsa på elbussar!

Det fanns eldrivna trådbussar i Stockholm mellan 1941 och 1964. Själv använde jag ofta trådbusslinjerna 32 och 42 som gick från Gärdet, där jag bodde, till city. Den tredje busslinjen som passerade Värtavägen var 56, som trafikerades med dieselbussar.
Scania Vabis trådbuss i Stockholmsversion för vänstertrafik.
Nedläggningen av trådbussarna var negativ från miljösynpunkt. Det var en miljövänlig och tyst form av kollektivtrafik, som skulle kunna återinföras. Det vore till exempel billigare än att återinföra spårvägstrafiken som lades ned 1967. Åtminstone skulle trådbussar snabbare kunna införas på stomlinjerna jämfört med spårvagnar, som kräver ombyggnad av gatan. Åtminstone som en första etapp. Moderna trådbussar används på många håll i världen.
Modern ledad trådbuss i Arnhem, Nederländerna
En annan miljövänlig variant är laddhybridbussar, där fördelen är att man slipper elledningarna. Elektriskt driven kollektivtrafik är överlägsen andra energiformer med hänsyn till energieffektivitet och från miljösynpunkt. Det handlar inte bara om utsläpp, utan även om mindre buller.
Volvos nya laddhybridbuss testas i Göteborg
I dagens DN.Debatt Stockholm pläderar tre personer med koppling till Hammarby sjöstad för att laddhybridbussar införs i Stockholm. Som en demolinje kommer buss 74 att trafikeras med laddhybridbussar nästa år. Batterierna laddas på sex minuter vid ändhållplatserna och kan sedan driva bussen upp till tio kilometer.
Tyvärr har SL i stället satsat på biogasbussar, vilket är olyckligt. Eldrivna bussar är effektivare än biogasbussar. Majoriteten i Stockholms stad är inriktad på att öka produktionen av biogas genom insamling av matavfall från hushållen vilket sedan ska rötas till biogas. Men det finns bättre sätt att hantera matavfallet. Det kan nämligen brännas och bli till el- och värmeenergi i Högdalenverket. Det är en process som ger dubbelt så mycket energi, jämfört med att göra biogas. Framtidsutsikterna för biogas som drivmedel är dessutom tveksamma med höga kostnader och begränsad klimatnytta, enligt en forskningsrapport från KTH förra året. Så satsa på eldrivna bussar i stället!

4 kommentarer:

  1. Jag har heller aldrig förstått denna närmast religiösa vurm för spårbunden trafik, mer än möjligtvis att spårbunden trafik effektivt undantränger annan trafik och därigenom försämrar framkomligheten för alla andra. Moderna trådbussar och batteridrivna dito skulle säkert även idag fungera bra i många sammanhang.

    SvaraRadera
  2. Helt trafikseparerad busstrafik har på många sätt liknande egenskaper som spårbunden trafik. Men att helt trafikseparera trafiken för bussar kostar ju också väldigt mycket pengar, och är politiskt svårt. Att införa icke-trafikseparerade trådbussar i Stockholm verkar väldigt lågt prioriterat jämfört med alla andra viktiga kollektivtrafiksatsningar i Stockholm, även om det säkert vore en marginell förbättring mot nuvarande bussar.

    Spårbunden trafik upplevs också universellt som betydligt mer bekväm än bussar, en ganska viktig aspekt. Bussar har också nästan alltid väldigt tids-ineffektiv på/avstigning.

    Om man inte gillar avgaser så är det ju bilar och inte bussar som är problemet, så det verkar vara en väldigt ineffektiv men dyr miljöåtgärd. En full buss är väll redan idag 10x-20x mer bränslesnål/passagerare än en bil med 1 person i. Att då satsa pengar på att förändra det till 40x verkar vara en felsatsning. Bättre att skapa kollektivtrafik som kan konkurera ut bilar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Naturligtvis bör busstrafiken så långt möjligt ha reserverade körfält. I andra städer kallas sådan trafik ofta BRT och väljs ibland i stället för spårvägstrafik på grund av lägre kostnader och ökad flexibilitet. Inte heller Tvärbanan är ju helt separerad från annan trafik. Jag argumenterar i första hand för el som energikälla i stället för biogas, som SL av tveksamma skäl valt att satsa på. Även om man bör förbättra kollektivtrafikens bekvämlighet och snabbhet så mycket som möjligt, kan kollektivtrafiken nästan aldrig konkurrera ut bilen på egna meriter. Därför behövs också trängselavgifter, som är ett mycket effektivt styrmedel för att få fler att åka kollektivt.

      Radera
  3. Jag håller fullt ut med om att trängselavgifter är en utmärkt lösning, allra mest så eftersom den förbättrar för busstrafik (och kan finansiera den samma) även utan politiskt svårgenomförda reserverade körfält.

    Min kritik mot dyra särlösningar gäller väll i lika hög grad för biogas-bussar som för el-bussar. Jag kan väll hålla med om att det nog varit bättre att satsa på el från början, men nu verkar det vara en dyr ganska onödvändig investering.

    SvaraRadera