EU-kommissionen kritiserar enligt Ekot åter de höga nivåerna i Sverige för bostadsskulder och även de svenska skattereglerna samt varnar för en bostadsbubbla. Avdragsrätten för räntor och den låga fastighetsskatten i Sverige gynnar skuldsättning, enligt EU-kommissionen. Det leder till att avbetalningen på lånen går för långsamt och att bankerna lånar ut allt mer pengar. Möjligheten att skjuta upp en del av skatten på vinsten bidrar också till risken för en bostadsbubbla. Det svenska systemet med hyresreglering bidrar också till de höga svenska bostadspriserna, anser kommissionen.
Bubblor
Det är inte första gången EU varnar för en bostadsbubbla. Sverige fick redan 2011 hård kritik för från EU-kommissionen, som varnade för att de svenska bostadspriserna var för höga och för att hushållens skuldsättning rent allmänt var för hög. Ett prisfall på bostäder skulle slå hårt mot överbelånade svenskar ansåg EU för två år sedan. Kritiken från EU-kommissionen återkom förra året.
Konkursen för den amerikanska banken Lehman Brothers bidrog 2008 till att en amerikansk bostadsbubbla sprack vilket ledde till den internationella finanskrisen. Men finanskrascher är inge ny företeelse. Redan på 1600-talet sprack den holländska tulpanbubblan - Tulipmania – anses allmänt vara den första spekulationsbubblan.
Efter finanskrisen 2008 rasade bostadspriserna i många länder men inte i Sverige. Sedan dess har frågan om när den svenska bostadsbubblan ska spricka varit ett ständigt återkommande debattstoff. Redan 2009 varnade många experter för en bostadsbubbla. Riksbanken skrev att ”det finns tecken på att bostadspriserna för närvarande ligger något över den nivå som är långsiktigt hållbar”.
Bubbla?
Vad som är oomtvistligt är att bostadspriserna i Sverige har ökat mycket kraftigt de senaste femton åren och många svenskar har lånat stora summor för sina bostäder. Men den eventuella svenska bostadsbubblan har ändå inte spruckit. Frågan är om den finns. Huspriserna har stigit med ca 60 procent sedan 1990, medan inkomsterna bara har stigit med 40 procent i fasta priser. Det innebär att huspriserna relativt sett har stigit 15 procent mer än inkomsterna, vilket knappast är dramatiskt mycket. Vid krisen 1990 sjönk huspriserna med ca 30 procent på fem år, tillbaks till samma nivå som tio år tidigare. Detta var resultatet av en kraftig ökning av bostadskostnaderna genom omläggningen av hela bostadsfinansieringssystemet med statliga subventioner. Den höga prisnivån nu är ett resultat av stor efterfrågan, framförallt i storstadsregionerna, låga räntor och ett lågt bostadsbyggande. Om man tror att efterfrågan kommer att bestå och att räntorna i alla fall under det närmaste året kommer att fortsätta att ligga på en låg nivå borde man knappast komma till slutsatsen att bostadspriserna kommer att sjunka kraftigt. Även om bostadsbyggandet skulle öka kraftigt tar det många år att få sådana effekter som påverkar prisbilden. Det finns därför inte särskilt mycket som talar för en bostadsbubbla.
Läs gärna även SR, SVT, DN och SNS.
Det är inte första gången EU varnar för en bostadsbubbla. Sverige fick redan 2011 hård kritik för från EU-kommissionen, som varnade för att de svenska bostadspriserna var för höga och för att hushållens skuldsättning rent allmänt var för hög. Ett prisfall på bostäder skulle slå hårt mot överbelånade svenskar ansåg EU för två år sedan. Kritiken från EU-kommissionen återkom förra året.
Konkursen för den amerikanska banken Lehman Brothers bidrog 2008 till att en amerikansk bostadsbubbla sprack vilket ledde till den internationella finanskrisen. Men finanskrascher är inge ny företeelse. Redan på 1600-talet sprack den holländska tulpanbubblan - Tulipmania – anses allmänt vara den första spekulationsbubblan.
Efter finanskrisen 2008 rasade bostadspriserna i många länder men inte i Sverige. Sedan dess har frågan om när den svenska bostadsbubblan ska spricka varit ett ständigt återkommande debattstoff. Redan 2009 varnade många experter för en bostadsbubbla. Riksbanken skrev att ”det finns tecken på att bostadspriserna för närvarande ligger något över den nivå som är långsiktigt hållbar”.
Vad som är oomtvistligt är att bostadspriserna i Sverige har ökat mycket kraftigt de senaste femton åren och många svenskar har lånat stora summor för sina bostäder. Men den eventuella svenska bostadsbubblan har ändå inte spruckit. Frågan är om den finns. Huspriserna har stigit med ca 60 procent sedan 1990, medan inkomsterna bara har stigit med 40 procent i fasta priser. Det innebär att huspriserna relativt sett har stigit 15 procent mer än inkomsterna, vilket knappast är dramatiskt mycket. Vid krisen 1990 sjönk huspriserna med ca 30 procent på fem år, tillbaks till samma nivå som tio år tidigare. Detta var resultatet av en kraftig ökning av bostadskostnaderna genom omläggningen av hela bostadsfinansieringssystemet med statliga subventioner. Den höga prisnivån nu är ett resultat av stor efterfrågan, framförallt i storstadsregionerna, låga räntor och ett lågt bostadsbyggande. Om man tror att efterfrågan kommer att bestå och att räntorna i alla fall under det närmaste året kommer att fortsätta att ligga på en låg nivå borde man knappast komma till slutsatsen att bostadspriserna kommer att sjunka kraftigt. Även om bostadsbyggandet skulle öka kraftigt tar det många år att få sådana effekter som påverkar prisbilden. Det finns därför inte särskilt mycket som talar för en bostadsbubbla.
Läs gärna även SR, SVT, DN och SNS.
Det är väl inte konstigt att priserna ökar i storstäderna när det inte byggs! Tillgång och efterfrågan. Ska man få nånstans att bo (vilket inte är en lyx som kan väljas bort) måste man bjuda över nån annan. Och då går priserna upp.
SvaraRaderaSVT berättade också nyligen om hur byggbolagen kan hålla upp sina vinster genom att skära ner på verksamheten. I ett normalt konkurrenssystem skulle sådant vara omöjligt - andra skulle då ge sig in på marknaden. Men i det här fallet är marknaden monopolistisk. Se http://www.svt.se/nyheter/ekonomi/stora-vinster-bakom-hoga-byggpriser
Säger inte EU något om det?
"Huspriserna har stigit med ca 60 procent sedan 1990"
SvaraRaderaStämmer det verkligen? Enligt de siffror jag har hittat har priserna mer än fördubblats sen 1990 (justerat för inflation).