För femton år sedan, i september 2000, skrev jag som tjänsteman på landstingets regionplane- och trafikkontor (RTK) det yttrande, som nämnden sedan godkände som landstingets remissvar på Slussenfrågan. Året därpå tog Stockholms stad det inriktningsbeslut som den nuvarande detaljplanen för Slussen bygger på.
Modell över Nya Slussen
I RTK:s tjänsteutlåtande konstaterade jag att transportinfrastrukturen vid Slussen har förnyats genomgripande omkring vart hundrade år. När den framtida utformningen av Slussen skall avgöras borde hela det historiska perspektivet vägas in och inte endast dagens konstruktion. I ett historiskt perspektiv har Slussen hela tiden främst varit en kommunikationsknutpunkt, som från tid till annan successivt har anpassats till tidens funktionella krav. Med respekt för det historiska arvet borde detta synsätt också prägla den framtida omdaningen av området. Att värna om historien är allstå att bejaka en framtidslösning för Slussen, ansåg jag och även nämnden.
Tage William-Olsson var inte nostalgisk.
Häromdagen träffade jag en gammal kollega som diskuterat just denna fråga med ingen mindre än arkitekt Anders William-Olsson, son till Tage William-Olsson som skapade nuvarande Slussenkarusell. Skulle din far i dagens läge ha velat bevara den gamla Slussenkarusellen, frågade han. ”Absolut inte”, svarade Anders, utan att tveka. Tage W-O såg framåt.
Idag presenterade den oberoende expertgruppen som har granskat Slussenprojektet sina resultat, vilket refereras av DN här. Gruppen har funnit att besluten om Slussen i huvudsak vilar på relevanta underlag men att vissa frågor kräver ytterligare uppmärksamhet.
Den nu gällande detaljplanen ger i huvudsak lika eller bättre utsiktsmöjligheter än nuvarande förhållanden. Framkomligheten för gång och cykel har förbättrats i jämförelse med dagens lösning, biltrafikens framkomlighet och volym är oförändrad medan busstrafiken har lika låg framkomlighet som idag vilket gruppen finner anmärkningsvärt. Det finns därför behov av att utreda bättre lösningar, särskilt för busstrafiken, vilket kan hanteras inom gällande plan. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning är betydligt bättre i nya Slussen i jämförelse med idag, även om ytterligare förbättringar kan övervägas. Trafiksäkerhet och trygghet för gående och cyklister är bättre i nya Slussen än i befintlig anläggning.
Gruppen har också granskat alternativet att renovera den befintliga Slussen-anläggningen istället för att gå vidare med en ny anläggning under åren 1998-2004 och funnit att de olika alternativen låg relativt lika i kostnader. Granskarna anser därför att det var rimligt att gå vidare med en ny lösning i stället för renovering.
Och som granskarna konstaterade, enligt DN:s Viktor-Barth-Kron: ”Trafiklösningen från 1930-talet möter inte dagens krav på tillgänglighet, framkomlighet och säkerhet.”
Att rekonstruera Slussen är inte ett alternativ, vad förespråkarna än påstår.
Projektets bedömning rörande en havsnivåhöjning om 100 cm fram till år 2100 är enligt gruppen rimlig. Under perioden sker också en landhöjning om 50-60 cm och nettoeffekten är därför lägre.
På punkt efter punkt bekräftar gruppen alltså att projekt Nya Slussen vilar har beslutats på rimliga grunder, även om det också finns möjligheter till förbättringar inom ramen för den nu antagna detaljplanen. Expertgruppen konstaterar också att den existerande Slussenanläggningen inte är planenlig i förhållande till nu gällande detaljplan och inte heller kan rekonstrueras utan en ny detaljplaneprocess.
Slussenaktivist, som aldrig, aldrig, aldrig ger upp.
Slussen Plan B är alltså inte något möjligt alternativ, om man inte ska börja om från början. Inte heller är Ny Syn på Slussen eller Kulturslussen längre möjliga alternativ. Någon gång måste man ändå sätta spaden i jorden.
I RTK:s tjänsteutlåtande konstaterade jag att transportinfrastrukturen vid Slussen har förnyats genomgripande omkring vart hundrade år. När den framtida utformningen av Slussen skall avgöras borde hela det historiska perspektivet vägas in och inte endast dagens konstruktion. I ett historiskt perspektiv har Slussen hela tiden främst varit en kommunikationsknutpunkt, som från tid till annan successivt har anpassats till tidens funktionella krav. Med respekt för det historiska arvet borde detta synsätt också prägla den framtida omdaningen av området. Att värna om historien är allstå att bejaka en framtidslösning för Slussen, ansåg jag och även nämnden.
Häromdagen träffade jag en gammal kollega som diskuterat just denna fråga med ingen mindre än arkitekt Anders William-Olsson, son till Tage William-Olsson som skapade nuvarande Slussenkarusell. Skulle din far i dagens läge ha velat bevara den gamla Slussenkarusellen, frågade han. ”Absolut inte”, svarade Anders, utan att tveka. Tage W-O såg framåt.
Idag presenterade den oberoende expertgruppen som har granskat Slussenprojektet sina resultat, vilket refereras av DN här. Gruppen har funnit att besluten om Slussen i huvudsak vilar på relevanta underlag men att vissa frågor kräver ytterligare uppmärksamhet.
Den nu gällande detaljplanen ger i huvudsak lika eller bättre utsiktsmöjligheter än nuvarande förhållanden. Framkomligheten för gång och cykel har förbättrats i jämförelse med dagens lösning, biltrafikens framkomlighet och volym är oförändrad medan busstrafiken har lika låg framkomlighet som idag vilket gruppen finner anmärkningsvärt. Det finns därför behov av att utreda bättre lösningar, särskilt för busstrafiken, vilket kan hanteras inom gällande plan. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning är betydligt bättre i nya Slussen i jämförelse med idag, även om ytterligare förbättringar kan övervägas. Trafiksäkerhet och trygghet för gående och cyklister är bättre i nya Slussen än i befintlig anläggning.
Gruppen har också granskat alternativet att renovera den befintliga Slussen-anläggningen istället för att gå vidare med en ny anläggning under åren 1998-2004 och funnit att de olika alternativen låg relativt lika i kostnader. Granskarna anser därför att det var rimligt att gå vidare med en ny lösning i stället för renovering.
Och som granskarna konstaterade, enligt DN:s Viktor-Barth-Kron: ”Trafiklösningen från 1930-talet möter inte dagens krav på tillgänglighet, framkomlighet och säkerhet.”
Projektets bedömning rörande en havsnivåhöjning om 100 cm fram till år 2100 är enligt gruppen rimlig. Under perioden sker också en landhöjning om 50-60 cm och nettoeffekten är därför lägre.
På punkt efter punkt bekräftar gruppen alltså att projekt Nya Slussen vilar har beslutats på rimliga grunder, även om det också finns möjligheter till förbättringar inom ramen för den nu antagna detaljplanen. Expertgruppen konstaterar också att den existerande Slussenanläggningen inte är planenlig i förhållande till nu gällande detaljplan och inte heller kan rekonstrueras utan en ny detaljplaneprocess.
Slussen Plan B är alltså inte något möjligt alternativ, om man inte ska börja om från början. Inte heller är Ny Syn på Slussen eller Kulturslussen längre möjliga alternativ. Någon gång måste man ändå sätta spaden i jorden.
Visst är det bisarrt hur man vill göra funktionalisternas verk till nån sorts helgedomar som ska stå i evärdlig tid - med tanke på att de själva såg med avsmak på allt sånt.
SvaraRadera"Huset, möbeln, dricksglaset må gärna vara en förbrukningsartikel, som utan saknad förstöres efter en kortare eller längre tids tjänst", som det står i Acceptera. Eller Uno Åhréns ”Stadsbyggnadskonstnären lägger huvudet på sned och modellerar med gaturum och fonder och hela den artistiska attiraljen precis som om stadsbyggandet vore 90% fri konst, då det i stället är 90% teknik. Staden är inte en skulptur som vi händelsevis får gå omkring i, utan en apparat, organiserad för att på bästa sätt motsvara vårt livsbehov.”
Ja, det är verkligen träffande!
Radera