I går redovisades sysselsättningsläget i DN Sthlm för Stockholms län och för övriga riket.
Utrikesfödda män i Stockholm är oftare i arbete än inrikesfödda män i övriga landet. Den kanske överraskande nyheten var att utrikes födda nu har en nästan lika hög sysselsättningsgrad som inrikes födda. Den är dessutom betydligt högre än för inrikes födda i övriga riket. Det har skett en betydande ökning från förra året, men sysselsättningsgraden var även då betydligt högre i Stockholm jämfört med resten av landet för utlandsfödda.
Andel sysselsatta män i procent, utrikes och inrikes födda, Stockholms län och övriga riket.
Det är tydligt att det lönar sig för invandrare att söka sig till Stockholm. Arbetsmarknaden här är klart bättre än i resten av landet och det gäller för både svenskfödda och utlandsfödda män. Däremot är sysselsättningsgraden bland utrikesfödda kvinnor fortfarande lägre, 61,6 procent, men fortfarande är detta högre än för utrikesfödda män i övriga riket. Totalt i länet är sysselsättningsgraden 70,9 procent, jämfört med 64,6 i riket.
I artikeln redovisas också att Stockholm ökar sin andel av Sveriges ekonomi, räknat som BNP per capita. Under de senaste tolv åren har l’nets andel av BNP ökat från 29 till 32 procent, medan den har minskat från drygt 28 till drygt 27 procent i Västra Götaland och Skåne.
Stockholms andel samt Västra Götalands/Skånes andel av Sveriges BNP 2000-2013.
Det går alltså bra för Stockholms län. Detta sker under en period när andelen invandrare i regionen har ökat rejält. Mellan 2002 och 2013 ökade andelen med utrikes bakgrund (dvs födda här av två föräldrar som är födda utanför landet) från 24 till 30 procent i länet. Andelen ökar även i resten av landet, men på en lägre nivå, från 13 till 18 procent under samma period.
Andel med utländsk bakgrund i Stockholms län och övriga riket 2003-2013.
Man kan alltså konstatera att när det gäller jobb och ekonomi har Stockholm snarast en fördel av den högre och snabbt växande invandrarandelen. Det bör vi ha i åtanke när vi diskuterar rekordstora flyktingströmmar. Det kan på kort sikt innebära en påfrestning, men ser ut att snarast vara gynnsamt, sett i ett lite längre perspektiv. På kort sikt kan detta handla om att ordna flyktingförläggningar men på längre sikt bostäder. Ska vi klara en fortsatt tillväxt i regionen på den nivå vi haft de senaste 6-7 åren behöver vi öka bostadsbyggandet rejält.
Utrikesfödda män i Stockholm är oftare i arbete än inrikesfödda män i övriga landet. Den kanske överraskande nyheten var att utrikes födda nu har en nästan lika hög sysselsättningsgrad som inrikes födda. Den är dessutom betydligt högre än för inrikes födda i övriga riket. Det har skett en betydande ökning från förra året, men sysselsättningsgraden var även då betydligt högre i Stockholm jämfört med resten av landet för utlandsfödda.
Det är tydligt att det lönar sig för invandrare att söka sig till Stockholm. Arbetsmarknaden här är klart bättre än i resten av landet och det gäller för både svenskfödda och utlandsfödda män. Däremot är sysselsättningsgraden bland utrikesfödda kvinnor fortfarande lägre, 61,6 procent, men fortfarande är detta högre än för utrikesfödda män i övriga riket. Totalt i länet är sysselsättningsgraden 70,9 procent, jämfört med 64,6 i riket.
I artikeln redovisas också att Stockholm ökar sin andel av Sveriges ekonomi, räknat som BNP per capita. Under de senaste tolv åren har l’nets andel av BNP ökat från 29 till 32 procent, medan den har minskat från drygt 28 till drygt 27 procent i Västra Götaland och Skåne.
Det går alltså bra för Stockholms län. Detta sker under en period när andelen invandrare i regionen har ökat rejält. Mellan 2002 och 2013 ökade andelen med utrikes bakgrund (dvs födda här av två föräldrar som är födda utanför landet) från 24 till 30 procent i länet. Andelen ökar även i resten av landet, men på en lägre nivå, från 13 till 18 procent under samma period.
Man kan alltså konstatera att när det gäller jobb och ekonomi har Stockholm snarast en fördel av den högre och snabbt växande invandrarandelen. Det bör vi ha i åtanke när vi diskuterar rekordstora flyktingströmmar. Det kan på kort sikt innebära en påfrestning, men ser ut att snarast vara gynnsamt, sett i ett lite längre perspektiv. På kort sikt kan detta handla om att ordna flyktingförläggningar men på längre sikt bostäder. Ska vi klara en fortsatt tillväxt i regionen på den nivå vi haft de senaste 6-7 åren behöver vi öka bostadsbyggandet rejält.
Glädjande men knappast invändningsfritt!
SvaraRaderaStockholm har högre sysselsättningsgrad och löneläge än landsbygden.
Invandrare i Stockholm följer den trenden.
Men gruppen invandrare höjer inte Stockholms sysselsättningsgrad eller löneläge mer än andra inflyttade , tvärt om!
Ännu en riggad undersökning. Är det Price-Waterhouse som fnaskat igen?
SvaraRaderaDet är nog inget fnaksande utan reflekterar snarare att
Radera1.en en del av de invandrade i storstäderna med jobb är direktrekryterade för en viss specialkompetens och
2. Det underlättar att få jobb om man har kontakter via sociala nätverk. Detta är antagligen ännu viktigare på landsorten än i Stockholm, vilket speglas i sysselsättningsgraden.