Men det är någonting som är underligt med denna uppvärmning. Vanligen hör vi att koldioxiden är den viktigaste växthusgasen, men det lär inte vara alldeles korrekt. Det är vattenångan i atmosfären som är viktigast. Vattenånga svarar för mellan 85 och 95 procent av växthuseffekten, medan koldioxiden och övriga växthusgaser svarar för mellan 5 och 15 procent tillsammans. Den totala växthuseffekten ger en uppvärmning av jorden på ca 30 grader. Vattenångan svarar för omkring 25-27 grader medan koldioxidens andel är 2-3 grader. En fördubbling av koldioxidhalten från en förindustriell nivå på 280 ppm till 560 ppm förväntas ge en extra uppvärmning på 1-2 grader. Eftersom luftens fuktighet är beroende av temperaturen kommer vattenånga att inverka olika mycket i olika delar av atmosfären. Det finns mycket vattenånga i atmosfären över varma områden medan det finns lite över kalla. Det finns också mer vattenånga på lägre höjd än på högre. Vid polarområdena är luften mycket torr vintertid. Därför anses koldioxiden spela en större roll vid polerna än vid ekvatorn, där vattenångan dominerar mer. Detta är orsaken till att man menar att polerna bör värmas upp mera än övriga områden när halten av koldioxid ökar. Över Arktis och landområden på norra halvklotet är uppvärmningen enligt IPCC betydligt större, och över Arktis cirka dubbelt så kraftig som det globala medelvärdet. Men tittar man på temperaturmätningar från kalla områden visar sig detta inte stämma. Temperaturkurvor från polartrakter visar i regel inte på någon uppvärmning alls.
Av ovanstående diagram, som hämtats från Lars Silén, framgår att dessa två platser på Grönland, Godthaab & Angmagssalik, haft en temperaturhöjning från slutet av 1800-talet fram till omkring 1940. Därefter har temperaturen sjunkit. Temperaturen på 1990-talet var betydligt lägre än på 1930-talet. Liknande kurvor finner man för de flesta platser i Arktis, t ex Thule, Danmarkshavn, Reykjavik och Akureyri på Island, Svalbard, Franz Josefs Land, Sodankylä i norra Finland, och även vid Antarktis. Ingen uppvärmning.I nedanstående diagram för Grönland är tidsperspektivet förlängt till de senaste 5 000 åren. Det framgår då att det varit varmare än nu vid flera tidigare tillfällen. Värmetoppar inträffade utan förhöjd koldioxidhalt på Grönland 1 400 år f Kr, 200 år f Kr och på 900-talet e Kr. Vi ser temperaturhöjningar återkomma mer eller mindre regelbundet, och 1900-talets topp avviker inte från de tidigare.
De snabba uppmätta ökningarna i den beräknade globala temperaturen har kritiserats för att antalet mätstationer domineras av mätstationer nära städer, att antalet stationer är ojämnt fördelade och att antalet minskat sedan 1960-talet. Stationer som ligger nära stora städer påverkas av värme från den omkringliggande bebyggelsen. All energianvändning i städer leder till uppvärmning av omgivningen, antingen det gäller uppvärmning av byggnader, industrier eller trafik. Städerna växer snabbt och energianvändningen ökar. Visserligen försöker man korrigera för dessa effekter, men det finns en stor osäkerhet om kompensationen är korrekt gjord. Följande exempel visar hur temperaturen utvecklas i den japanska storstaden Osaka jämfört med den lilla orten Maizuru strax norr om Osaka.
Det framgår att medeltemperaturen i storstaden Osaka ökat från ca 15 grader till ca 17 grader på drygt 100 år, särskilt under de senaste 50 åren. För den lilla orten Maizuru ser man ingen ökning under de senaste 50 åren. Skillnaden beror på storstadens värmeläckage, inte på koldioxidutsläpp.Liknande tankegångar har framförts i en artikel i UNT av professor emeritus i ekologisk miljövård Eliel Steen och professor emeritus i naturgeografi Wibjörn Karlén. Många regioner visar ingen temperaturökning i sen tid. Hit hör Arktis och Antarktis liksom USA, Nordatlanten och Sverige, där den högsta temperaturen uppnåddes omkring 1940. Eftersom städer har något högre temperaturer än omgivande landsbygd kan observationsplatsers läge i förhållande till urbana områden spela stor roll. Enligt professorerna var 1930-talet varmare än under senare tid, och temperaturdata uppmätta vid klimatstationer i icke urban miljö, visar inte samma förändring mot varmare klimat som den globala temperaturkurvan.
HDTV?
Ej HDTV?
Fil. dr. Nils-Axel Mörner, är f d chef för Paleogeofysik och Geodynamik vid Stockholms universitet, pensionerad sedan 2005. Han har varit president för INQUA Commission on Neotectonics 1981-1989. Han var också president i INQUA:s Commission on Sea-Level Changes and Coastal Evolution mellan 1999 och 2003. Efter Maldivernas utspel med ett regeringsmöte under vatten har Nils-Axel Mörner beslutat att skicka ett öppet brev till
Jordens belysning vid vintersolståndet.
Tidszoner
All this swine flu
Artikeln av BBC:s klimatreporter Paul Hudson är både seriös och balanserad, och borde vara av intresse för svenska klimatintresserade. Jag refererar artikeln i det följande.
Easterbrook
Latif
Bibelns skapelseberättelse är varken sannolik eller trovärdig. Första Moseboken börjar med "I begynnelsen skapade Gud himmel och jord." Gud finns alltså redan från första början, alltså i begynnelsen. Bibeln talar inte om hur Gud har tillkommit, den förklaringen får vi klara oss utan. Men vi får också veta att Guds ande svävar över vattnet. Hoppsan, fanns det vatten också, kanske någon undrar. Vi har bara fått veta att Gud skapade himmel och jord, inte vattnet. Men det kanske är underförstått att Gud skapade också detta. Eller så fanns det redan i begynnelsen, precis som Gud, innan himmelen och jorden skapades? Första Moseboken är oklar på den här punkten.
Charles Darwin har en annan förklaring
Pratapgad
Sindhudurg
Shivaji
Rama
Ganesh
Gudarnas läkare, Dhanavantri
Gudinnan Lakshmi
Central parts of Stockholm.
Central parts of Manhattan, New York City
Central parts of Pune, Maharashtra, India
Svenskt sjukhus
Indiskt sjukhus
Biblioteket i Malmö, Henning Larsen.
Operan i Köpenhamn, Henning Larsen.
Moderna Museet i Stockholm, Rafael Mondeo.
Taj Mahal hotel i Mumbai

På gården som är belagd med kullerstenar finns ett stall och fähus från Helledays tid.
Oscar Montelius var ledamot av Svenska Akademien 1917-1921 på stol nummer 18. 1895 blev han ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien, 1901 av Vetenskapssocieten i Uppsala och 1906 filosofie hedersdoktor i Greifswald. Han var även sekreterare i Svenska fornminnesföreningen, medlem av Antropologiska sällskapet i Stockholm och ett ovanligt stort antal lärda samfund i Sverige och utlandet. Åren 1907-1913 arbetade han som riksantikvarie, blev 1910 juris hedersdoktor i Glasgow och 1911 filosofie hedersdoktor i Kristiania. Montelius for ständigt på forskningsresor i Sverige, och i utlandet. Under åren 1869-1885 besökte han alla europeiska länder och deltog i en mängd arkeologiska kongresser och möten. Han var också inspektor i Södra Latin som ligger strax intill. Som kuriosa kan man nämna att Svenska Käpp och Paraply Fabriks AB fanns i Monteliushuset under mellankrigstiden. Stadsmuseet har klassat Monteliushusets kulturhistoriska värde. Det är blåmärkt vilket är den högsta klassen och innebär att bebyggelsens kulturhistoriska värde motsvarar fordringarna för byggnadsminnen i kulturminneslagen.
En av Dylans bästa sånger, ”A Hard Rain's A-Gonna Fall” skrevs sommaren 1962. Den spelades in den 6 december samma år för hans andra album ”The Freewheelin' Bob Dylan”. Den har en traditionell balladstruktur med frågor och svar. Den framfördes offentligt första gången den 22 september 1962 på en folksångsgala i Carnegie Hall som organiserats av Pete Seeger. Varje artist skulle bara få framföra tre sånger på högst tio minuter. ”Men bara ”A Hard Rain’s A-Gonna Fall” tar tio minuter”, sa Dylan.
Bob Dylan och Joan Baez under en protestmarsch den 28 augusti 1963.
Hornstull 1950.
Långholmsgatan
Men det var bara tillfälligt. Enligt
Förslag till torg vid Hornstull.