Storstadsvargarna är här för att stanna

Ulv är egentligen det ursprungliga ordet, men eftersom det ansågs olyckbringande att uttala, började man säga varg i stället. När ordet varg blev lika laddat började man istället säga gråben eller tasse. Därav ordet tassemark för övrigt.

Nåväl, det vargpar som har slagit sig ner i Riala mellan Stockholm och Norrtälje verkar ha bestämt sig för att stanna. Vargparet har börjat markera revir och vargtiken löper just nu. Valparna brukar födas vid månadsskiftet maj-juni. Vill det sig väl kommer vi att ha en vargflock på åtta vargar till våren, fjorton vargar nästa år. En vargflock bara fyra mil från Sergels torg.
Vargarna har rivit får i området och det finns närboende som vill ha bort dem. Det är i så fall Naturvårdsverket som får avgöra. Just här i Riala sköts en annan varg som rivit får för bara ett drygt år sedan, efter tillstånd från Naturvårdsverket. Beslutet fick den gången kritik, till och med från Svenska Jägarförbundet, eftersom vargar i Uppland leder till ökad spridning i landet.
Just det här vargparet löper dock mindre risk för att bli offer för jägarnas kulor, i varje fall lagligt. Hannen härstammar nämligen från en rysk invandrad varg och är därför inte inavlad som de flesta andra vargar i Sverige. Säker kan man dock inte vara. Han har presterat kullar på omkring sex valpar två år i rad, så någonstans därikring kan man förvänta sig att det hamnar. Han är försedd med en radiosändare och har befunnit sig i området sedan i somras. Vargtiken vet man inte riktigt varifrån hon kommer.
Enligt länsstyrelsen finns det ingenting som säger att inte Stockholms län skulle kunna ha fler vargar. Det skulle därför kunna bli aktuellt att inplantera fler finsk-ryska vargar i länet.
Det är spännande att vargarna sprider sig till alltfler län i landet, till och med till Stockholmsområdet. De är välkomna. Vi har också 25 lodjur i länet, varav ett får skjutas i år. Den biologiska mångfalden ökar.