Att vilja bevara ett många hundra år gammalt träd på Östermalm verkar vara ett tecken på extrem konservatism i Sverige, ja närmare ren fascism verkar det vara svårt att komma. Särskilt som det växer på Östermalm, denna förhatliga stadsdel, själva symbolen för överklassen. Kanske det bör fällas just för att det finns på Östermalm. Denna tes drivs särskilt i Aftonbladet där kolumnisten Oisín Cantwell har strött sin galla över ”de välbärgades absurda ekstrid” och där kulturchefen Åsa Linderborg under rubriken ”Trädskallar” säger: ”Det var ju bara ett träd. Det finns viktigare strider.”
Åsa Linderborg
I Sverige kan man tydligen bara tala om en sak i taget, och då finns det viktigare saker att tala om än träd, så hugg ner dem bara, tycks budskapet vara. Oavsett skäl?
Oisín Cantwell
Oavsett om staden har rätt eller ej, om de vilseleder sina medborgare eller ej. Det är i grunden fel att kämpa för att bevara träd när det finns viktigare strider att kämpa för. Tv-eken synboliserar ju inte kampen mot kapitalet, mot utsugningen av de fattiga i världen. Den har ingenting att göra med dem som utförsäkras från arbetsmarknaden, ingenting med rätten till kollektivavtal att göra. Ingenting med alla döda i Irak, eller Afghanistan. Som Åsa Linderborg säger: ”Det är en djupt konservativ tanke att nåt ska bevaras bara för att det fanns på 1200-talet.” För Åsa Linderborg känns det djupt stötande att människor engagerar sig för stadens grönska när det finns stora orättvisor i världen. Men betyder det verkligen att det är rätt att fälla en frisk 500-årig ek?
Jag har just lyssnat på radiodokumentären "Bara ett träd" och blev extremt provocerad av de som engagerat sig. Jag tycker inte att det är fel att engagera sig även i små frågor och det verkar ha gått fel till när eken fälldes. Men det är faktiskt djupt stötande att höra gamla priviligierade människor som själva erkänner att de aldrig engagerat sig för någonting tidigare i sina liv eller varit minsta politiskt intresserade engagera sig så fullständigt i ett träd och bli så extremt upprörda över att ett träd ska fällas på deras bakgård s a s. Ett träd blir just bara ett träd om man ser till det stora hela. Dessa människor har alltså aldrig engagerat sig mot rasism, sexism, orättvisor och missförhållanden. Aldrig gett pengar till Amnesty eller skänkt en tanke till tortyroffer, misshandlade kvinnor, barn utsatta för incest, hemlösa, narkomaner, psyksjuka, AIDS epedemin eller något annat, men när en gammal ek som råkar stå i närheten av där de bor ska fällas då djävla blir det liv i luckan. Helt klart stötande. Ett träd på bakgatan som ska fällas är alltså mer värt i dessa människors ögon än alla människor som lever i misär någon annanstans.
SvaraRaderaJL, du uttalar dig svepande och kategoriskt om sådant du inte vet mycket om. Jag engagerar mig i många frågor liksom många av dem jag känner som var där, också många lågavlönade från andra stadsdelar. Man kan faktiskt engagera sig i både små och stora frågor, hemma och långt borta, samtidigt.
RaderaDen här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
SvaraRadera