För ett tag sedan berättade jag om att jag provåkt stombusslinje 4, som man diskuterar att konvertera till spårväg. Resultatet var delvis nedslående, framförallt med tanke på den låga medelhastigheten, 12,7 km/h på den resa jag genomförde. Detta är en tvärgående linje men det finns ändå ofta alternativa färdvägar med tunnelbana, som genomgående är snabbare. Cykel eller till och med promenad till fots är också tänkbara alternativ.
Stombuss linje 1 på Kungsgatan.
Jag har sedan dess provåkt också de andra tre stombusslinjerna i innerstaden. Medelhastigheterna har varit liknande. Snabbast var linje 3 med 12,9 km/h mellan Södersjukhuset och Karolinska, medan hastigheterna på linjerna 1 och 2 var ännu lägre, 11,8 respektive 11,6 km/h. På linje 2 var det väldigt många trafikanter mellan Karolinska och S:t Eriksplan, (jag kom inte ens med första bussen tillbaka) men i övrigt var det någorlunda ok. Detta varierar ju med vilken tid på dagen man reser och andra har säkert egna erfarenheter av trängseln. För mig bekräftade det dock behovet av kapacitetsstarkare spårförbindelse (spårväg eller tunnelbana) på sträckan till Karolinska, samtidigt som begreppet stombuss kan ifrågasättas. Det är sannerligen inte bara stombusslinje 4 som behöver snabbas upp.
Stombuss linje 2 vid Norrtull
Jag ska inte trötta ut bloggläsarna med detaljerade beskrivningar av provturerna. Dessa tre linjer skiljer sig från linje 4 genom att vara radiella linjer. Med linje 2 mellan Sofia och Norrtull finns alternativet att åka tunnelbana från Slussen till Odenplan, vilket är en klart snabbare resväg. Det tog mig 23 minuter med bussen medan tunnelbanan gjorde sträckan på bara 8 minuter, alltså nästan tre gånger så snabbt. Man kan också ta tunnelbanan till Östermalmstorg och gå upp vid Birger Jarlsgatan. Den vägen tar bussen 11 minuter, medan tunnelbanan bara tar 6 minuter, alltså nästan dubbelt så snabbt.
Linje 3 passerar från Södersjukhuset först Skanstull varifrån det finns alternativet med tunnelbana till Fridhemsplan eller S:t Eriksplan. Till Fridhemsplan tar det 13 minuter till S:t Eriksplan och 15 minuter till Fridhemsplan. Motsvarande tid med bussen är 30 respektive 26 minuter, alltså nästan dubbelt så snabbt till Fridhemsplan och mer än dubbelt så snabbt till S:t Eriksplan.
Även för linje 1, som går mellan Stora Essingen och Frihamnen, finns tunnelbana som alternativ för delar av sträckan, till exempel från Fridhemsplan till Hötorget, Östermalmstorg, Karlaplan och Gärdet. Det är förstås snabbare med tunnelbana också här. På hela sträckan mellan Fridhemsplan och Gärdet tar det 26 minuter med bussen och 14 minuter med tunnelbana trots att detta innebär byte vid T-centralen. Detta bekräftar hur överlägsen tunnelbanan är i nästan alla relationer.
Busslinje 76 vid Nybroplan
Stombussarna skiljer sig från andra bussar genom att de är blå och att turtätheten brukar vara högre. I hastighet skiljer de sig inte från andra innerstadsbussar. En intressant innerstadsbuss är linje 76 mellan Norra Hammarbyhamnen och Ropsten eftersom den har en högre medelhastighet än stombussarna, hela 15, 1 km/h. På en stor del av sträckan kommer busslinje 76 att ersättas av Spårväg city. Därigenom kan kapaciteten ökas, men knappast hastigheten. Djurgårdslinjen har 14 km per timme. Men kapaciteten på buss 76 kan lätt kas med ökad turtäthet. Så behövs spårvägen egentligen?
Det är intressant att det råkar finnas en annan busslinje, som också går mellan Norra Hammarbyhamnen (Tengdahlsgatan) och Ropsten (dvs Hjorthagen) men en helt annan väg. Den bussen har en medelhastighet på 13, 1 km/h, vilket kan tyckas rätt ok, jämfört med till exempel stombussarna. Men den går en mycket krokig väg mellan ändpunkterna och går därför ett par km längre väg. I stället för 39 minuter mellan ändhållplatserna tar 55:an hela 54 minuter på sig. Sightseeingbussen brukar mina vänner säga om den.
Busslinje 55 i Hjorthagen
Mellan Skanstull och Ropsten tar den 46 minuter på sig, medan tunnelbanan bara tar 19 minuter, trots byte av linje, alltså mer än dubbelt så lång tid. Buss 55 prioriterar kort gångavstånd i stället för hastighet, en pensionärslinje kanske man kan säga.
Innerstadsbussarna är genomgående komplement till tunnelbanan, inte någon stomme och detta inkluderar de så kallade stombussarna. Uttrycket ”tänk spårväg, kör buss” verkar vara främmande för SLL:s trafikplanerare.
Jag har sedan dess provåkt också de andra tre stombusslinjerna i innerstaden. Medelhastigheterna har varit liknande. Snabbast var linje 3 med 12,9 km/h mellan Södersjukhuset och Karolinska, medan hastigheterna på linjerna 1 och 2 var ännu lägre, 11,8 respektive 11,6 km/h. På linje 2 var det väldigt många trafikanter mellan Karolinska och S:t Eriksplan, (jag kom inte ens med första bussen tillbaka) men i övrigt var det någorlunda ok. Detta varierar ju med vilken tid på dagen man reser och andra har säkert egna erfarenheter av trängseln. För mig bekräftade det dock behovet av kapacitetsstarkare spårförbindelse (spårväg eller tunnelbana) på sträckan till Karolinska, samtidigt som begreppet stombuss kan ifrågasättas. Det är sannerligen inte bara stombusslinje 4 som behöver snabbas upp.
Jag ska inte trötta ut bloggläsarna med detaljerade beskrivningar av provturerna. Dessa tre linjer skiljer sig från linje 4 genom att vara radiella linjer. Med linje 2 mellan Sofia och Norrtull finns alternativet att åka tunnelbana från Slussen till Odenplan, vilket är en klart snabbare resväg. Det tog mig 23 minuter med bussen medan tunnelbanan gjorde sträckan på bara 8 minuter, alltså nästan tre gånger så snabbt. Man kan också ta tunnelbanan till Östermalmstorg och gå upp vid Birger Jarlsgatan. Den vägen tar bussen 11 minuter, medan tunnelbanan bara tar 6 minuter, alltså nästan dubbelt så snabbt.
Linje 3 passerar från Södersjukhuset först Skanstull varifrån det finns alternativet med tunnelbana till Fridhemsplan eller S:t Eriksplan. Till Fridhemsplan tar det 13 minuter till S:t Eriksplan och 15 minuter till Fridhemsplan. Motsvarande tid med bussen är 30 respektive 26 minuter, alltså nästan dubbelt så snabbt till Fridhemsplan och mer än dubbelt så snabbt till S:t Eriksplan.
Även för linje 1, som går mellan Stora Essingen och Frihamnen, finns tunnelbana som alternativ för delar av sträckan, till exempel från Fridhemsplan till Hötorget, Östermalmstorg, Karlaplan och Gärdet. Det är förstås snabbare med tunnelbana också här. På hela sträckan mellan Fridhemsplan och Gärdet tar det 26 minuter med bussen och 14 minuter med tunnelbana trots att detta innebär byte vid T-centralen. Detta bekräftar hur överlägsen tunnelbanan är i nästan alla relationer.
Stombussarna skiljer sig från andra bussar genom att de är blå och att turtätheten brukar vara högre. I hastighet skiljer de sig inte från andra innerstadsbussar. En intressant innerstadsbuss är linje 76 mellan Norra Hammarbyhamnen och Ropsten eftersom den har en högre medelhastighet än stombussarna, hela 15, 1 km/h. På en stor del av sträckan kommer busslinje 76 att ersättas av Spårväg city. Därigenom kan kapaciteten ökas, men knappast hastigheten. Djurgårdslinjen har 14 km per timme. Men kapaciteten på buss 76 kan lätt kas med ökad turtäthet. Så behövs spårvägen egentligen?
Det är intressant att det råkar finnas en annan busslinje, som också går mellan Norra Hammarbyhamnen (Tengdahlsgatan) och Ropsten (dvs Hjorthagen) men en helt annan väg. Den bussen har en medelhastighet på 13, 1 km/h, vilket kan tyckas rätt ok, jämfört med till exempel stombussarna. Men den går en mycket krokig väg mellan ändpunkterna och går därför ett par km längre väg. I stället för 39 minuter mellan ändhållplatserna tar 55:an hela 54 minuter på sig. Sightseeingbussen brukar mina vänner säga om den.
Mellan Skanstull och Ropsten tar den 46 minuter på sig, medan tunnelbanan bara tar 19 minuter, trots byte av linje, alltså mer än dubbelt så lång tid. Buss 55 prioriterar kort gångavstånd i stället för hastighet, en pensionärslinje kanske man kan säga.
Innerstadsbussarna är genomgående komplement till tunnelbanan, inte någon stomme och detta inkluderar de så kallade stombussarna. Uttrycket ”tänk spårväg, kör buss” verkar vara främmande för SLL:s trafikplanerare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar