Bygget av Förbifart Stockholm stoppades från oktober och fram till den 1 maj 2015, på order av den rödgröna regeringen. Det har tidigare funnits brett stöd hos alliansen och socialdemokraterna om att vägen behövs och även SD stöder bygget. De partier som står bakom trafikleden har alltså mer än 83 procent av väljarna bakom sig. Partierna som är emot, Mp och V, har mindre än 13 procents stöd. Det går nästan sju väljare som är för leden för varje motståndare. Man kunde ju tycka att saken borde vara klar från demokratisk synpunkt. En folkomröstning skulle med all sannolikhet ge ett kraftfullt stöd för leden. Även de som är motståndare till leden borde inse att de är i minoritet.
Förbifart Stockholm
Stockholms finansborgarråd Karin Wanngård (S) och finanslandstingsrådet Torbjörn Rosdahl (M) mötte i dag infrastrukturminister Anna Johansson (S) för att förhandla om Förbifartens finansiering. Både Karin Wanngård och Torbjörn Rosdahl har tidigare sagt nej till att förhandla om regeringens insats till Förbifarten. Eftersom det inte finns utrymme för omförhandling konstaterade därför Anna Johansson att regeringen ska fatta ett nytt beslut i frågan. Riksdagen kommer på torsdagen den 18 december att behandla trafikutskottets beslut att fortsätta bygget efter nyår. Då har det tillfälliga stoppet kostat skattebetalarna mer än 100 miljoner kronor, pengar som annars kunde ha använts till mer kollektivtrafik.
Stockholmsregionens stora problem när det gäller trafiken – och det gäller både kollektivtrafik och vägtrafik – har varit politiskt oenighet och att träffade politiska överenskommelser inte har hållit. Det har lett till att infrastrukturen har byggts ut betydligt långsammare i regionen än vad som annars hade varit fallet. Om politikerna från båda blocken hade hållit vad man kommit överens om så hade vi haft tunnelbana utbyggd till Täby redan på 1980-talet, vi skulle ha haft en tunnelbanestation i Kymlinge i Sundbyberg och enstadsdel med bostäder och arbetsplatser i ett för kollektivtrafik väl tillgängligt läge i regionen.
Vi skulle ha haft trängselavgifter införda långt tidigare än vad som faktiskt skedde och därmed en bättre stadsmiljö, bättre framkomlighet och mer pengar att investera i infrastrukturen. Vi hade haft en tunnelbana mellan Hjulsta och Barkarby och Tvärbanan skulle fortsätta från hammarby sjöstad in till Slussen. Vi skulle ha såväl Förbifart Stockholm och Österleden byggda.
Att bryta överenskommelsen om Förbifart Stockholm skulle inte bara innebära att projektet senareläggs ytterligare (för det kommer säkert ändå att genomföras förr eller senare) utan också försvåra framtida överenskommelser om nödvändiga investeringar i regionens trafikinfrastruktur. Det är helt enkelt så att träffade överenskommelser ska hållas. Annars urholkas förtroendekapitalet och framtida överenskommelser försvåras. Även sådana som innehåller nödvändiga investeringar i kollektivtrafiken.
Uppdatering 18 december
Idag beslutade regeringen om att återuppta bygget av Förbifart Stockholm den 1 januari 2015.
Regeringen ska även ge uppdrag om att utreda en tunnelbana mellan Liljeholmen och Kungsholmen/Norrmalm samt ge Trafikverket i uppdrag att komma med förslag på hur Förbifart Stockholm kan anpassas för kollektivtrafik och hur närmiljöproblem som buller och lokala luftföroreningar ska förebyggas (observera att det nästan bara handlar om en tunnel!) och hur man ska nå visionen om fossilbränsleoberoende 2030 med mera. Men detta kan inte dölja att Miljöpartiet förlorade striden efter två månaders strid. Flera olika busslinjer är redan planerade att utnyttja förbifarten, bland annat en ny stombusslinje mellan Tyresö och Täby.
Stockholms finansborgarråd Karin Wanngård (S) och finanslandstingsrådet Torbjörn Rosdahl (M) mötte i dag infrastrukturminister Anna Johansson (S) för att förhandla om Förbifartens finansiering. Både Karin Wanngård och Torbjörn Rosdahl har tidigare sagt nej till att förhandla om regeringens insats till Förbifarten. Eftersom det inte finns utrymme för omförhandling konstaterade därför Anna Johansson att regeringen ska fatta ett nytt beslut i frågan. Riksdagen kommer på torsdagen den 18 december att behandla trafikutskottets beslut att fortsätta bygget efter nyår. Då har det tillfälliga stoppet kostat skattebetalarna mer än 100 miljoner kronor, pengar som annars kunde ha använts till mer kollektivtrafik.
Stockholmsregionens stora problem när det gäller trafiken – och det gäller både kollektivtrafik och vägtrafik – har varit politiskt oenighet och att träffade politiska överenskommelser inte har hållit. Det har lett till att infrastrukturen har byggts ut betydligt långsammare i regionen än vad som annars hade varit fallet. Om politikerna från båda blocken hade hållit vad man kommit överens om så hade vi haft tunnelbana utbyggd till Täby redan på 1980-talet, vi skulle ha haft en tunnelbanestation i Kymlinge i Sundbyberg och enstadsdel med bostäder och arbetsplatser i ett för kollektivtrafik väl tillgängligt läge i regionen.
Vi skulle ha haft trängselavgifter införda långt tidigare än vad som faktiskt skedde och därmed en bättre stadsmiljö, bättre framkomlighet och mer pengar att investera i infrastrukturen. Vi hade haft en tunnelbana mellan Hjulsta och Barkarby och Tvärbanan skulle fortsätta från hammarby sjöstad in till Slussen. Vi skulle ha såväl Förbifart Stockholm och Österleden byggda.
Att bryta överenskommelsen om Förbifart Stockholm skulle inte bara innebära att projektet senareläggs ytterligare (för det kommer säkert ändå att genomföras förr eller senare) utan också försvåra framtida överenskommelser om nödvändiga investeringar i regionens trafikinfrastruktur. Det är helt enkelt så att träffade överenskommelser ska hållas. Annars urholkas förtroendekapitalet och framtida överenskommelser försvåras. Även sådana som innehåller nödvändiga investeringar i kollektivtrafiken.
Uppdatering 18 december
Idag beslutade regeringen om att återuppta bygget av Förbifart Stockholm den 1 januari 2015.
Regeringen ska även ge uppdrag om att utreda en tunnelbana mellan Liljeholmen och Kungsholmen/Norrmalm samt ge Trafikverket i uppdrag att komma med förslag på hur Förbifart Stockholm kan anpassas för kollektivtrafik och hur närmiljöproblem som buller och lokala luftföroreningar ska förebyggas (observera att det nästan bara handlar om en tunnel!) och hur man ska nå visionen om fossilbränsleoberoende 2030 med mera. Men detta kan inte dölja att Miljöpartiet förlorade striden efter två månaders strid. Flera olika busslinjer är redan planerade att utnyttja förbifarten, bland annat en ny stombusslinje mellan Tyresö och Täby.
Angående "blå linjes" förlängning söderut, undrar jag varför man valde bort att dra linjen via Slussen? Denna sträckning fanns ju med redan i 1965 års tunnelbaneplan. Tänk vilken knutpunkt det hade varit, och vilken avlastning från T-Centralen det blivit.
SvaraRadera