Nymalthusiansk skrämselprogandanda om befolkning

Fyra personer skriver idag en dåligt underbyggd debattartikel i Dagens Nyheter, där man försöker skrämma med befolkningsexplosion, ungefär som Tomas Malthus eller Paul Ehrlich på sin tid. Malthus var en brittisk präst och ekonom, som 1798 skrev boken ”An Essay on the Principle of Population”. Där drev han tesen att befolkningen tenderar öka exponentiellt medan matproduktionen ökar långsammare varför svält kommer att uppstå. Paul Ehrlich är en amerikansk biolog, som 1968 skrev boken Befolkningsexplosionen (svensk översättning 1972). Ehrlich förutspådde att hundratals miljoner människor skulle svälta till döds under 1970- och 1980-talen, och att det var en omöjlighet att Indien skulle kunna föda 200 miljoner ytterligare invånare år 1980. Orsaken var enligt Ehrlich att folkökningen översteg de tillgängliga resurserna, men ingen av dessa profetior har besannats. Som professor Hans Rosling har påpekat i många sammanhang har världens befolkning fått det mycket bättre i nästan alla avseenden, samtidigt som vi har blivit fler än någonsin tidigare.
Nu är det nymalthusianerna eller nyehrlichianerna Cecilia Boldemann, docent, Karolinska institutet, Magnus Henrekson, professor, vd Institutet för näringslivsforskning (IFN), Stig-Olof Holm, lektor i ekologi, Umeå universitet, och John Tempel, sociolog, Karolinska institutet, som försöker skrämmas med befolkningssiffror som är rena fantasier och som saknar all verklighetsförankring. Man påstår att ”Med dagens födelsetal är vi snart 134 000 miljarder”. Med snart menas i detta sammanhang år 2300, och bygger under med lösryckta siffror ur FN-rapporten ”World Population to 2300”.

De korrekta siffrorna i rapporten är för de tre scenarierna Medel 9,0 miljarder, Hög 36, 4 miljarder och Låg 2,3 miljarder, se figuren ovan. Så här skriver de: ”Med ett fortsatt födelsetal som det nuvarande, cirka 2,6 barn per kvinna, kommer vi enligt FN-rapporten ”World Population to 2300” bli cirka 134 000 miljarder människor (nej, det är inget tryckfel) år 2300.” FN-rapporten laborerar med tre scenarier refererade ovan. Vid sidan om detta har man konstruerat ytterligare två räkneexempel, ett med nolltillväxt och ett med ”dagens” fertilitet. Men dagens fertilitet kommer inte enligt något scenario att bestå, utan sjunker år från år. Enligt figuren nedan sjunker fertiliteten överallt och snabbast i Afrika, som har den högsta befolkningstillväxten. Att nämna siffran 134 000 miljarder är därför totalt meningslös skrämselpropaganda.

Att säga något säkert om fertiliteten om ens 50 eller 75 år är fullständigt omöjligt, och det framgår också av FN-rapporten. Att den globala trenden till sjunkande fertilitet skulle brytas vid 2,1 barn per kvinna och sedan ligga där konstant i ytterligare flera hundra år är ändå helt osannolikt. Man kan därför säga att såväl FN:s höga scenario som medelscenariot är osannolika. Det mest sannolika är i stället att trenden till allt färre barn fortsätter att sjunka världen över i takt med att välståndet ökar. Världens befolkning närmar sig nu 7 miljarder. Den kommer sannolikt aldrig att nå 9 miljarder och därefter kommer den sakta att minska. Om det sedan leder till drygt 2 miljarder människor år 2300 eller mer är däremot omöjligt att säga. Denna befolkningsutveckling kommer inte att påverkas annat än marginellt av eventuella politiska insatser utan främst av att välståndet och utbildningsnivån stiger. Om vi inte vill göra som Kina och förbjuda mer än ett barn.