I dagens SvD visas en bild ur ett arbetsmaterial om den nya Slussen, som visar att arkitekterna på Stadsbyggnadskontoret nu plockar bort byggnad efter byggnad. (Tyvärr ej på SvD.se). Kvar blir ett mycket stort obebyggt triangelformat område som sträcker sig från Götgatan vid Södermalmstorg till förlängningen av Peter Myndes backe vid Stadsgården. Stadsmuseet ligger i den räta vinkeln på triangeln. Det är en sträcka på drygt 300 meter längs den norra hypotenusan. Avståndet från tunnelbaneentrén till Räntmästarhuset i Gamla stan är likaledes omkring 300 meter.
Scannad bild ur SvD.
Det obebyggda Slussentorgets yta kan jämföras med Röda torget i Moskva eller Petersplatsen i Rom i storlek. Skillnaden är att dessa platser omges av byggnader, monumentala byggnader dessutom, som Peterskyrkan. Petersplatsen har fått en arkitektonisk gestaltning som starkt framhäver rummet, trots dess storlek, Roms största torg. Den ovala platsen är svagt skålformad och bildar ett naturligt samlingsrum, omgivet av en kolonnad likt omfamnande armar, se nedanstående Google Earthbild.
Petersplatsen i Rom
”Ur konstnärlig synpunkt är en obebyggd yta icke någon plats i staden.” Citatet är från Camillo Sitte, den moderna stadsbyggnadskonstens fader om man så vill, ur boken Stadsbyggnad som kom ut 1889 i sin första upplaga. Det är 120 år sedan. En som inspirerades av Sitte var P O Hallman, upphovsmannen till planerna för Lärkstaden, Röda Berget och Blecktornsområdet, uppskattade delar av Stockholm. Vad har vi lärt oss sedan dess om stadsbyggande och rumsbildning, och om platser i staden? På stadsbyggnadskontoret uppenbarligen inte så mycket.
Camillo Sitte ansåg att platser och byggnaders storlek och form hänger ihop. De byggnader som omger Slussenplatsen är delvis från 1600-talet. För att göra en plats av Slussentorget skulle det krävas orimligt stora byggnader. I det redovisade förslaget saknas helt byggnader som skulle kunna göra Slussen till en plats i staden.
Torget i Siena.
Det finns en stor risk att Slussen bara kommer att bli en ödslig och blåsig hårdgjord yta, som man passerar så snabbt som möjligt, till och med mindre spännande än dagens nedslitna Slusskarusell. Jag hoppas att stadsbyggnadskontoret jobbar vidare och kommer fram med något bättre i maj.
Det obebyggda Slussentorgets yta kan jämföras med Röda torget i Moskva eller Petersplatsen i Rom i storlek. Skillnaden är att dessa platser omges av byggnader, monumentala byggnader dessutom, som Peterskyrkan. Petersplatsen har fått en arkitektonisk gestaltning som starkt framhäver rummet, trots dess storlek, Roms största torg. Den ovala platsen är svagt skålformad och bildar ett naturligt samlingsrum, omgivet av en kolonnad likt omfamnande armar, se nedanstående Google Earthbild.
”Ur konstnärlig synpunkt är en obebyggd yta icke någon plats i staden.” Citatet är från Camillo Sitte, den moderna stadsbyggnadskonstens fader om man så vill, ur boken Stadsbyggnad som kom ut 1889 i sin första upplaga. Det är 120 år sedan. En som inspirerades av Sitte var P O Hallman, upphovsmannen till planerna för Lärkstaden, Röda Berget och Blecktornsområdet, uppskattade delar av Stockholm. Vad har vi lärt oss sedan dess om stadsbyggande och rumsbildning, och om platser i staden? På stadsbyggnadskontoret uppenbarligen inte så mycket.
Camillo Sitte ansåg att platser och byggnaders storlek och form hänger ihop. De byggnader som omger Slussenplatsen är delvis från 1600-talet. För att göra en plats av Slussentorget skulle det krävas orimligt stora byggnader. I det redovisade förslaget saknas helt byggnader som skulle kunna göra Slussen till en plats i staden.
Gustav Adolfs Torg
Hur stora är attraktiva platser i Stockholm? Sergels torg – både plattan och fontänen och angränsande gator är ca 16 000 kvm. Slussentorget blir nästan dubbelt så stort. Mindre torg, som Hötorget, Gustav Adolfs torg och Medborgarplatsen, är 6-8 000 kvadratmeter. Ungefär lika stort är det världsberömda halvrunda och skålformade torget i Siena. Slussentorget blir tre eller fyra gånger större, och det avgränsas inte åt norr, tvärtom är det flera hundra meter till närmaste byggnad i Gamla stan. 
Det finns en stor risk att Slussen bara kommer att bli en ödslig och blåsig hårdgjord yta, som man passerar så snabbt som möjligt, till och med mindre spännande än dagens nedslitna Slusskarusell. Jag hoppas att stadsbyggnadskontoret jobbar vidare och kommer fram med något bättre i maj.
Vad har man gjort med Sjöbergsplan? Vill man ha en ny almstrid?
SvaraRaderaNu får dom skärpa sig.
Rädda Slussens gröna uppvuxna oas, Sjöbergsplan!