I samband med kommunalvalet 1966 fick dåvarande statsminister Tage Erlander frågan i en partiledarutfrågning om vilket råd han ville ge ett ungt par utan bostad i Stockholm. Erlanders svarade aningslöst: ”De får väl ställa sig i bostadskön.” Bostadsbristen var skriande och det tog tiotals år att få en bostad via bostadskön. Uttalandet uppfattades som höjden av cynism och sossarna förlorade 6 procent i valet.
Erlander: "De kan väl ställa sig i bostadskön."
Jag kom att tänka på den här historien när jag läste intervjun med Reinfeldt i DN häromdagen. ”Alla som varit i närheten av Stockholms innerstad vet att hyresrätten som idé inte fungerar där”, har statsminister Fredrik Reinfeldt sagt enligt DN. Statsministern tror inte att hyresrätter i innerstaden ”fungerar som det är tänkt”. Han tycker att man bara borde kunna "ringa till en värd eller till en bostadsförmedling och med ganska kort varsel få en hyreslägenhet. Och så fungerar det ju inte i Stockholms innerstad. ”
Statsminister Fredrik Reinfeldt talar enligt DN om hyresmarknaden som en svart marknad. ”De använder kontraktet i en bytesaffär med en villa eller en bostadsrätt. Då blir det ingen rörlighet, inga nya får en chans.”
Kom igen, Fredrik, tänk efter. När kunde ett nybildat hushåll flytta in i en lägenhet i innerstan? Bostadsrätterna kostar 50 000 kr per kvadratmeter och uppåt och man får faktisk köa till de mest eftertraktade hyresrätterna.
Men det betyder inte att hyresgästerna aldrig någonsin flyttar. Ett hushåll gör normalt en karriär på bostadsmarknaden. Ett ungt par flyttar till en liten lägenhet i hyresrätt eller bostadsrätt, oftast i förort. När barnen kommer eller ekonomin förbättras flyttar man till en större lägenhet eller ett småhus. När barnen flyttar ut flyttar man åter till en mindre lägenhet, kanske mer centralt. Vid ålderns höst flyttar man till äldreboende och lämnar lägenheten till ett yngre hushåll. Dessa mekanismer fungerar naturligtvis även för hyreslägenheterna i Stockholms innerstad, vad Reinfeldt än tror.
Det vi vet om boende och flyttningar är att man bor kvar fyra gånger längre i småhus jämfört med flerbostadshus. Skillnaden mellan hyresrätt och bostadsrätt är däremot liten. Den genomsnittliga boendetiden i flerbostadshus var enligt en undersökning för några år sedan 4 år, medan boendetiden i småhus var drygt 15 år. Skillnaden mellan hyresrätt och bostadsrätt var liten. Rörligheten i småhus har sannolikt minskat under senare år på grund av att regeringen Reinfeldt har sänkt fastighetsskatten i småhus. Det har försämrat rörligheten på hela bostadsmarknaden, eftersom de som lämnar ett småhus oftast sätter igång en s k flyttkedja.
Det finns två skäl till att hushåll i innerstaden flyttar ofta, tvärtemot vad Reinfeldt tror. Innerstadens lägenheter är mindre än genomsnittligt, och befolkningen är numera yngre än genomsnittligt. Boende i små lägenheter och unga hushåll flyttar ofta.
Totalt flyttade ca 61 500 personer till Stockholm under 2009, medan utflyttningen var drygt 48 000. Flyttningsnettot var ca ca 13 000 personer. Dessutom flyttade ca 95 000 personer inom staden förra året. Av alla flyttningar till bostäder i Stockholms stad gjordes knappt 61 procent av personer som redan bodde i staden. 30 procent var alltså inflyttare.
Skiljer sig då flyttfrekvensen mellan innerstaden och ytterstaden. Nja, knappt märkbart. Det rör sig om ca 11 procent av ytterstadens befolkning som flyttar, medan omkring 12 procent av innerstadens befolkning flyttar under ett år. Rörligheten är alltså högre i innerstaden än i ytterstaden av de skäl jag nyss nämnde. Omkring 30 procent av dem som flyttar till innerstaden kommer från andra delar av landet eller från utlandet. Påtagligt högre andelar finns bara på Järvafältet, medan övriga delar av ytterstaden liknar innerstaden. Det finns alltså ingenting som tyder på att innerstadens 36 procent hyreslägenheter, alltså närmare 70 000, är ett problem för rörligheten på bostadsmarknaden.
Nyligen har reglerna för hyressättning ändrats och en partsöverenskommelse träffats om hur läget ska påverka hyressättningen i framtiden. Reinfeldt borde sätta sig in i sakfrågorna lite bättre innan han uttalar sig.
Jag kom att tänka på den här historien när jag läste intervjun med Reinfeldt i DN häromdagen. ”Alla som varit i närheten av Stockholms innerstad vet att hyresrätten som idé inte fungerar där”, har statsminister Fredrik Reinfeldt sagt enligt DN. Statsministern tror inte att hyresrätter i innerstaden ”fungerar som det är tänkt”. Han tycker att man bara borde kunna "ringa till en värd eller till en bostadsförmedling och med ganska kort varsel få en hyreslägenhet. Och så fungerar det ju inte i Stockholms innerstad. ”
Kom igen, Fredrik, tänk efter. När kunde ett nybildat hushåll flytta in i en lägenhet i innerstan? Bostadsrätterna kostar 50 000 kr per kvadratmeter och uppåt och man får faktisk köa till de mest eftertraktade hyresrätterna.
Men det betyder inte att hyresgästerna aldrig någonsin flyttar. Ett hushåll gör normalt en karriär på bostadsmarknaden. Ett ungt par flyttar till en liten lägenhet i hyresrätt eller bostadsrätt, oftast i förort. När barnen kommer eller ekonomin förbättras flyttar man till en större lägenhet eller ett småhus. När barnen flyttar ut flyttar man åter till en mindre lägenhet, kanske mer centralt. Vid ålderns höst flyttar man till äldreboende och lämnar lägenheten till ett yngre hushåll. Dessa mekanismer fungerar naturligtvis även för hyreslägenheterna i Stockholms innerstad, vad Reinfeldt än tror.
Det finns två skäl till att hushåll i innerstaden flyttar ofta, tvärtemot vad Reinfeldt tror. Innerstadens lägenheter är mindre än genomsnittligt, och befolkningen är numera yngre än genomsnittligt. Boende i små lägenheter och unga hushåll flyttar ofta.
Skiljer sig då flyttfrekvensen mellan innerstaden och ytterstaden. Nja, knappt märkbart. Det rör sig om ca 11 procent av ytterstadens befolkning som flyttar, medan omkring 12 procent av innerstadens befolkning flyttar under ett år. Rörligheten är alltså högre i innerstaden än i ytterstaden av de skäl jag nyss nämnde. Omkring 30 procent av dem som flyttar till innerstaden kommer från andra delar av landet eller från utlandet. Påtagligt högre andelar finns bara på Järvafältet, medan övriga delar av ytterstaden liknar innerstaden. Det finns alltså ingenting som tyder på att innerstadens 36 procent hyreslägenheter, alltså närmare 70 000, är ett problem för rörligheten på bostadsmarknaden.
Nyligen har reglerna för hyressättning ändrats och en partsöverenskommelse träffats om hur läget ska påverka hyressättningen i framtiden. Reinfeldt borde sätta sig in i sakfrågorna lite bättre innan han uttalar sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar