På torsdagen presenterades ett nytt förslag till ombyggnad av Slussen på Konstakademien. Det var akademiledamoten arkitekt Mats Edblom, tidigare professor vid KTH i Stockholm och LTH i Lund. Förslaget är att betrakta som akademiens inlägg i debatten om Slussen. Det nämns kortfattat i DN.
Ytligt sett ger förslaget ett elegant intryck och har onekligen vissa fördelar. Sett i fågelperspektiv är det lätt att få ett positivt intryck. Men ju mer man studerar förslaget i detalj framträder allt fler svagheter eller till och med nackdelar. Slutintrycket är att förslagets rätta plats nog är papperskorgen.
Mats Edblom tillhör den grupp på nio arkitekter och andra personer från kultureliten som kritiserade stadens förslag till Slussen i SvD i mars förra året, som ”ett av de sämsta som presenterats under tjugo år av tävlingar och parallella uppdrag om en ny utformning av Slussen”. Jag betecknade då den kritiken som substanslös och klagade på att ingenting sades om hur man borde göra i stället. Nu kommer alltså svaret.
Man talade i den artikeln om "övergrepp på vår stad som kommande generationer aldrig lär förlåta". Det framgick att man var negativ till planskild trafikseparering, att broarna är parallella och att exploateringen är hänsynslös. Man skulle kunna säga att kritiken var utpräglat populistisk. Man påstod att bilarna dominerar totalt. Man påstod att de frilagda öppna vattenströmmarna skapar en barriär mellan Gamla stans och Söders bebyggelseområden. Man påstod att det tillkommer ”en mycket stor bebyggelsemassa framför Södermalmstorg och Katarinahissen”.
Så här ser det nya förslaget ut i planritning.
Och så här ser det ut i flygperspektiv.
Ni kan själva studera förslaget med fler bilder här.
Den största skillnaden med Edbloms förslag är att förslaget ger intryck av att näset mellan Gamla stan och Söder finns kvar, medan stadsbyggnadskontorets förslag (Berg/Foster) öppnar stora vattenytor som mer ger intrycket av en flod som korsas av broar. Därigenom liknar Edbloms förslag nuvarande Slussen, bortsett från klöverbladen som har tagits bort. Det är mer traditionellt om man så vill. På så sätt fortsätter Skeppsbron direkt över till Söder via det östra gatustråket och Munkbroleden via det västra, i ungefär samma lägen som idag. Dvs två parallella broar som man tidigare varit emot. Dessa gatustråk om vardera tre körfält är emellertid enkelriktade, vilket innebär att det krävs en cirkulationsplats mitt på Slussen för att man ska klara de olika körriktingarna. Mitt i denna cirkulationsplats finns en mycket stor gångtrafikyta med en nedsänkt del i mitten, där man kan titta på slussningen, men i övrigt utan målpunkter för fotgängare. Den enda kvaliteten med denna plats är ryttarstatyn av Karl XIV Johan. Tyvärr måste man nog konstatera att Edbloms förslag har lika stora brister i fotgängarkvalitet som dagens Slussen. Nästan all busstrafik från Gamla stan mot Söder måste dessutom trassla sig igenom cirkulationsplatsen, vilket innebär en försämring till och med i jämförelse med dagens situation, och en stor försämring jämfört med Berg/Foster.
Edblom har tagit bort nästan all föreslagen bebyggelse norr om KF-huset. Här har jag tidigare kritiserat stadens förslag eftersom man inte tagit hänsyn till viktiga siktlinjer mot Strömmen, t ex från Peter Myndes backe. Här har Edblom lagt ett glastak över stort öppet torg, en saluhall. Denna saluhall är egentligen den enda större yta för människor där utsikt över vattnet erbjuds. Tyvärr tror jag inte att utsikten blir så storslagen som det är tänkt, eftersom de höga sluttande balkarna kommer att skärma av större delen. Utsikten från Peter Myndes backe och från Ryssgården kommer också att skymmas av salhuhallens sydfasad, en våning hög närmast Katarinavägen men högre i mitten på grund av bågformen. Åter en miss alltså.
Det centrala huset i stadens förslag har numera utgått (kvarteret C1) och finns inte heller i Edbloms förslag. Edblom har ett kulturhus norr om Södermalmstorg, på samma plats där det finns en byggnad i stadens förslag om än med något annorlunda geometri. För mig är här poängen att skapa ett bättre torgrum vid Södermalmstorg, men denna möjlighet sumpar Edblom genom att dels dra biltrafiken diagonalt över platsen, dels öppna ett hål för att skapa ljusinsläpp till undre planet. Även här ser jag alltså högre kvaliteter i stadens förslag jämfört med Edbloms.
Edblom har, liksom i stadens förslag nya byggnader framför Hilton hotel, för övrigt ritat av just Edblom. Eftersom Hiltons fasader inte är mycket att titta på, det erkänner han själv, föreslås nya mindre byggnader framför. Där tycker jag att hans förslag övertygar mer, eftersom mindre byggnader ansluter till den karaktär som den här delen av Söder har haft tidigare, bebyggelse som klättar uppför Söders höjder. Edblom har också föreslagit några mindre bostadshus kring Mariagränd, där nuvarande anskrämliga tunnelbaneentré ligger. Detta tycker jag är helt rätt, och borde också tillföras stadens förslag, för att läka detta sår, som nu har funnits i mer än ett halvt sekel.
Stadsgårdsleden-Söder Mälarstrand går i upphöjt läge i östvästlig riktning fullt exponerad för alla som passerar Slussen. Dessutom förskjuten norrut på delvis utfylld mark, för att man ska få plats med bussterminael där bakom. Om man vill föreställa sig hur en sådan miljö ter sig kan man ställa sig på Kungsholmssidan och betrakta hur Centralbron ansluter till Klarastrandsleden vid Tegelbacken innan den dyker in i tunneln vid Blekholmen. Vill man jämföra med stadens förslag kan man förflytta sig några hundra meter västerut på Kungsholmen där vägen har gömts i en tunnel. Finns det någon enda stockholmare som kan föredra Edbloms förslag i denna del. Tyvärr är det en katastrof. Sammantaget domineras förslaget av trafik i betydligt högre grad än stadens förslag. Trots att man tidigare kritiserat att "bilarna dominerar totalt". Här dominerar de ännu mer.
Stadens förslag ökar gångtrafikytorna med cirka 50 procent jämfört med dagens situation, med tre större torgytor och med den storslagna Slussenterassen, som erbjuder en överlägsen utsikt över Riddarfjärden och Strömmen, ända från Katarinavägen till väster om Centralbron. Oslagbart! Edbloms förslag erbjuder nästan ingenting, utom en kort terrass runt det föreslagna kulturhuset. Den gena cykelbron från Götgatans förlängning till Munkbron saknas också i Edbloms förslag.
Mats Edbloms förslag är tyvärr för att använda hans eget utryck ett ”ett av de sämsta som presenterats under tjugo år av tävlingar och parallella uppdrag om en ny utformning av Slussen”. Edblom har lyckats dupera Epstein, vars omdöme och bilder ni kan betrakta här. Även oppositionsborgarrådet Thomas Rudin (S) är enligt SvD entusiastisk över förslaget. "Det är ett mycket spännande förslag som moderniserar Slussen på historisk grund. Konstakademien har försökt skapa något vackert på den här mycket komplicerade platsen," säger Thomas Rudin som menar att Mats Edbloms lösning är avsevärt bättre än det material som stadens arkitekter hittills levererat. Det är svårt att förstå hur han har klunnat komma fram till detta.
Ytligt sett ger förslaget ett elegant intryck och har onekligen vissa fördelar. Sett i fågelperspektiv är det lätt att få ett positivt intryck. Men ju mer man studerar förslaget i detalj framträder allt fler svagheter eller till och med nackdelar. Slutintrycket är att förslagets rätta plats nog är papperskorgen.
Mats Edblom tillhör den grupp på nio arkitekter och andra personer från kultureliten som kritiserade stadens förslag till Slussen i SvD i mars förra året, som ”ett av de sämsta som presenterats under tjugo år av tävlingar och parallella uppdrag om en ny utformning av Slussen”. Jag betecknade då den kritiken som substanslös och klagade på att ingenting sades om hur man borde göra i stället. Nu kommer alltså svaret.
Man talade i den artikeln om "övergrepp på vår stad som kommande generationer aldrig lär förlåta". Det framgick att man var negativ till planskild trafikseparering, att broarna är parallella och att exploateringen är hänsynslös. Man skulle kunna säga att kritiken var utpräglat populistisk. Man påstod att bilarna dominerar totalt. Man påstod att de frilagda öppna vattenströmmarna skapar en barriär mellan Gamla stans och Söders bebyggelseområden. Man påstod att det tillkommer ”en mycket stor bebyggelsemassa framför Södermalmstorg och Katarinahissen”.
Så här ser det nya förslaget ut i planritning.
Den största skillnaden med Edbloms förslag är att förslaget ger intryck av att näset mellan Gamla stan och Söder finns kvar, medan stadsbyggnadskontorets förslag (Berg/Foster) öppnar stora vattenytor som mer ger intrycket av en flod som korsas av broar. Därigenom liknar Edbloms förslag nuvarande Slussen, bortsett från klöverbladen som har tagits bort. Det är mer traditionellt om man så vill. På så sätt fortsätter Skeppsbron direkt över till Söder via det östra gatustråket och Munkbroleden via det västra, i ungefär samma lägen som idag. Dvs två parallella broar som man tidigare varit emot. Dessa gatustråk om vardera tre körfält är emellertid enkelriktade, vilket innebär att det krävs en cirkulationsplats mitt på Slussen för att man ska klara de olika körriktingarna. Mitt i denna cirkulationsplats finns en mycket stor gångtrafikyta med en nedsänkt del i mitten, där man kan titta på slussningen, men i övrigt utan målpunkter för fotgängare. Den enda kvaliteten med denna plats är ryttarstatyn av Karl XIV Johan. Tyvärr måste man nog konstatera att Edbloms förslag har lika stora brister i fotgängarkvalitet som dagens Slussen. Nästan all busstrafik från Gamla stan mot Söder måste dessutom trassla sig igenom cirkulationsplatsen, vilket innebär en försämring till och med i jämförelse med dagens situation, och en stor försämring jämfört med Berg/Foster.
Edblom har tagit bort nästan all föreslagen bebyggelse norr om KF-huset. Här har jag tidigare kritiserat stadens förslag eftersom man inte tagit hänsyn till viktiga siktlinjer mot Strömmen, t ex från Peter Myndes backe. Här har Edblom lagt ett glastak över stort öppet torg, en saluhall. Denna saluhall är egentligen den enda större yta för människor där utsikt över vattnet erbjuds. Tyvärr tror jag inte att utsikten blir så storslagen som det är tänkt, eftersom de höga sluttande balkarna kommer att skärma av större delen. Utsikten från Peter Myndes backe och från Ryssgården kommer också att skymmas av salhuhallens sydfasad, en våning hög närmast Katarinavägen men högre i mitten på grund av bågformen. Åter en miss alltså.
Det centrala huset i stadens förslag har numera utgått (kvarteret C1) och finns inte heller i Edbloms förslag. Edblom har ett kulturhus norr om Södermalmstorg, på samma plats där det finns en byggnad i stadens förslag om än med något annorlunda geometri. För mig är här poängen att skapa ett bättre torgrum vid Södermalmstorg, men denna möjlighet sumpar Edblom genom att dels dra biltrafiken diagonalt över platsen, dels öppna ett hål för att skapa ljusinsläpp till undre planet. Även här ser jag alltså högre kvaliteter i stadens förslag jämfört med Edbloms.
Edblom har, liksom i stadens förslag nya byggnader framför Hilton hotel, för övrigt ritat av just Edblom. Eftersom Hiltons fasader inte är mycket att titta på, det erkänner han själv, föreslås nya mindre byggnader framför. Där tycker jag att hans förslag övertygar mer, eftersom mindre byggnader ansluter till den karaktär som den här delen av Söder har haft tidigare, bebyggelse som klättar uppför Söders höjder. Edblom har också föreslagit några mindre bostadshus kring Mariagränd, där nuvarande anskrämliga tunnelbaneentré ligger. Detta tycker jag är helt rätt, och borde också tillföras stadens förslag, för att läka detta sår, som nu har funnits i mer än ett halvt sekel.
Stadsgårdsleden-Söder Mälarstrand går i upphöjt läge i östvästlig riktning fullt exponerad för alla som passerar Slussen. Dessutom förskjuten norrut på delvis utfylld mark, för att man ska få plats med bussterminael där bakom. Om man vill föreställa sig hur en sådan miljö ter sig kan man ställa sig på Kungsholmssidan och betrakta hur Centralbron ansluter till Klarastrandsleden vid Tegelbacken innan den dyker in i tunneln vid Blekholmen. Vill man jämföra med stadens förslag kan man förflytta sig några hundra meter västerut på Kungsholmen där vägen har gömts i en tunnel. Finns det någon enda stockholmare som kan föredra Edbloms förslag i denna del. Tyvärr är det en katastrof. Sammantaget domineras förslaget av trafik i betydligt högre grad än stadens förslag. Trots att man tidigare kritiserat att "bilarna dominerar totalt". Här dominerar de ännu mer.
Stadens förslag ökar gångtrafikytorna med cirka 50 procent jämfört med dagens situation, med tre större torgytor och med den storslagna Slussenterassen, som erbjuder en överlägsen utsikt över Riddarfjärden och Strömmen, ända från Katarinavägen till väster om Centralbron. Oslagbart! Edbloms förslag erbjuder nästan ingenting, utom en kort terrass runt det föreslagna kulturhuset. Den gena cykelbron från Götgatans förlängning till Munkbron saknas också i Edbloms förslag.
Mats Edbloms förslag är tyvärr för att använda hans eget utryck ett ”ett av de sämsta som presenterats under tjugo år av tävlingar och parallella uppdrag om en ny utformning av Slussen”. Edblom har lyckats dupera Epstein, vars omdöme och bilder ni kan betrakta här. Även oppositionsborgarrådet Thomas Rudin (S) är enligt SvD entusiastisk över förslaget. "Det är ett mycket spännande förslag som moderniserar Slussen på historisk grund. Konstakademien har försökt skapa något vackert på den här mycket komplicerade platsen," säger Thomas Rudin som menar att Mats Edbloms lösning är avsevärt bättre än det material som stadens arkitekter hittills levererat. Det är svårt att förstå hur han har klunnat komma fram till detta.
Grundproblemet med de aktuella förslagen tycks ligga i den extremt branta bron med ett gatuplan som når upp till eller över taket vid Katarinahissens nuvarande entré! (En bro som faktiskt inte behövs, trafiken flyter ju och kommer att minska förutspås det.)
SvaraRaderaRedan på den grunden försvinner utsikten över Saltsjön betraktat från en punkt vilken som helst framför Stadsmuseet om tänker sig en horisontell linje som utgår från hissentréns tak. Det här har tydligen inte alla uppmärksammat, men det, och mycket annat, talar för ett bevarande av den nuvarande lösningen.
Ett historiskt monument behöver inte vara perfekt utifrån dagens effektivitetstänkande, då finge man riva det mesta av stan, men det har en tilltalande arkitektur och att Slussen är ett byggnadsminne har väl ingen ifrågasatt, ett byggnadsminne som kan restaureas pietetsfullt och resultatet lär kunna bli minst lika bra som något av de presenterade förslagen och göra många glatt överraskade, samtidigt som alla kan pusta ut. Några fler hus får f ö inte plats på denna relativt trånga plats där styrkan ligger i just öppenheten. Låt oss slippa fler vansinnesexploateringar.
Hela denna uppift visar f ö hur spretigt för att inte taktlöst och amatörmässigt dagens arkitekter behandlar det historiska stadsrummet.
Tanken bakom den höga bron var väl att klämma in en galleria under gatuplanet, men gallerior är förhandlingsbara som fallet Odenplan visat och inget måste. Det kan finnas viktigare hänsyn som måste tas.
Frågan är om man kan bygga mer på höjden på en plats som redan lider av denna svaghet. Det blir även alldeles för platt jämfört med det böljande och dynamiska formspråk som gör Slussen unik och värd att bevara.
Sign Eudemokraten hänger upp sin kritik på en "extremt brant bro med ett gatuplan som når upp till eller över taket vid Katarinahissens nuvarande entré" men någon sådan bro finns inte i Foster/Bergplanen eller något av de andra förslagen. Bron har samma lutning och höjd som dagens, t o m någon halvemeter lägre vid södra landfästet.
SvaraRaderaMissförståndet kommer sig möjligen av att det finns en svacka norr om KF-huset där gatunivån höjs ca 1,5 meter. Utsikten från just den platsen förbättras alltså snarare eftersom man kommer upp högre och mindre av Saltsjön skyms.
För mig ter sig detta förslag som en utplattad version av dagens slussen. Jag undrar hur många som kommer att uppfatta denna långa betongbrygga, korsad av biltrafik, som något avskräckande hinder när de står och kollar upp mot Söder från Gamla stan?
SvaraRaderaSen vill jag gratulera/tacka dig Göran för din fantastiska blogg! Den är läsvärd och du slår mer än ofta huvudet på spiken...
Tingesten har inte koll på vad som händer med den viktiga utsikten från Ryssgården om man höjer marknivån typ 2 meter (2 meter sades de på visningen av modellen, nu börjar 1,5 meter cirkulera, vem kan man lita på?) vid Katarinahissen. Mycket av Saltsjöns vatten försvinner, man blir avskärmad från natursceneriet. Sedan måste ju brofästet förlängas vid Gamla stan och skymmer därmed de gamla husen, groteskt är hela detta förslag med en ny bro som därför aldrig kommer att genomföras.
SvaraRaderaNu ska man minnas att det Anonym kallar "den viktiga utsikten från Ryssgården" inte existerade innan man byggde betongdäcket ovanpå tunnelbanestationen på 60-talet, och det var Anonyms dåtida själsfränder säkert jättemycket emot också, för det skymde ju den jätteviktiga utsikten från Stadsmuseets gård! Varje gång man bygger något som förbättrar utsikten så skymmer man givetvis den något sämre utsikten från punkterna som hamnar bakom.
SvaraRaderaAnonym är dock ute i ogjort väder här — att lyfta upp Katarinavägen till samma nivå som Ryssgården skymmer nämligen ingenting.alls av utsikten från Ryssgården. Som inte är den första platsen jag skulle ställa mig på för att titta på utsikten... jag går nog till kanten av bron om det är utsikt jag vill ha, och om några år kommer Anonym att finna att den nybyggda versionen av denna brokant plötsligt ligger ända framme vid vattnet, sträcker sig 500meter i vardera riktningen och erbjuder ett oöverträffat panorama som vi bara kan ana fragment av idag. Och då kommer h*n nog att inte vilja kännas vid sitt hårdnackade motstånd mot förändring några år tidigare.
PS: Brofästet ska inte alls förlängas vid Gamla stan som Anonym påstår. Kolla gärna plankartorna på Stadsbyggnadskontorets sajt så vi kan få den desinformationen ur världen en gång för alla.
SvaraRaderaDen nya bron beskär det natursceneri som gör platsen till vad den är och den plats vi talar om är den viktiga torgytan. Anslutningen vid Gamla stan innebär också ett klumpigt ingrepp i stadsbilden. Bron har förlängts och uppfarten gjorts längre och högre, vilket har debatterats flitigt.
SvaraRaderaMan bör respektera de nivåer som gäller idag och inte fortsätta plottra på höjden. Här handlar det om en plats man velat kulturmärka och den möjligheten står fortfarande till buds.
Med tanke på att bron är exakt lika hög som den befintliga (fast ca en halvmeter högre på Gamla stan-sidan och ca en halvmeter lägre på Södermalmssidan) så stämmer allt Anonym säger om den nya bron lika bra på dagens två broar.
SvaraRadera